Pia reflekterar: Om krisberedskap

Pia Larsson är en av deltagarna i Kunskapsparkens beredskapsodling. Här är hennes reflektioner efter ett föredrag om beredskap med Hugo Malm. Pia refererar även till rapporten Så kan 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap, föreningen Sesam och ett studiebesök som föreningen arrangerar den 8 maj.

Pias reflektioner och tankar efter föreläsningen om krisberedskap

Med huvudet fullt av tankar och funderingar åkte jag hem från vår gemensamma dag vid Beredskapsodlingen i Kunskapsparken och Hugo Malms föreläsning kring krisberedskap.

Något som lite fastnade extra var när Hugo pratade om livsmedelsberedskap. Som jag minns det så var uppfattningen rent teoretiskt att de insatsprodukter vi behöver från andra länder inte helt uteblir, utan kanske minskar till 50% av vad vi idag importerar för vår livsmedelsproduktion. Så om tex importerat utsäde minskar med 50% skulle vi klara oss på det för vår försörjning. Men han la också in ”brasklappen” att detta borde gälla ett område. Om importen av diesel som våra jordbruksmaskiner går på också minskar med 50%, likaså konstgödsel med 50%, då borde det bli en ”ränta på ränta effekt ” eller kanske tvärt om då ränta brukar vara något positivt. Då är vi kanske nere på en livsmedelsproduktion på 25% och det blir väl då lite mer tveksamt om vi i Sverige kan vara självförsörjande.

Hugo berättade även om ett pågående arbete på både nationell- och länsstyrelsenivå, vad gäller livsmedelsberedskapen. Stora summor är avsatt och att det finns planer om att decentralisera lager och beredskap ut till gårdarna.

"odling borde införas i läroplanen"

Halkade in på några nyligen publicerade artiklar med anledning av en ny rapport från Fritidsodlingens riksförbund kring krisberedskap. Mycket intressanta att läsa och ligger väl i linje med vad vår studiecirkel i det lilla jobbar med. Även här nämns skolornas uppdrag och att odling borde införas i läroplanen. Log lite för mig själv då gammalt och välbeprövat ibland presenteras som nytänkande. Jobbade några är på en Waldorfskola där det alltid har varit och fortfarande är en del av läroplanen. För årskurs 3 är temat ”bondens år”. Jag ser på skolans facebooksida hur fint nuvarande årskurs 2 har förberett odlingsområdet inför sitt kommande läsår. När jag arbetade där fanns även en anställd trädgårdsmästare som odlade grönsaker tillsammans med alla elever för leverans till skolans eget tillagningskök. Eleverna planerade tillsammans med kockarna vad som skulle odlas inför varje säsong. Men för detta behövs det pengar! Kanske kan en del av den stora budgeten för livsmedelsberedskap omfördelas lite för stöd till fritidsodlarna och skolor m.fl.?

"utsäde och fröer ger en maktposition"

Mina tankar gick också vidare till en föreläsning som Karin Jansson höll på Holma folkhögskola om fröodling i våras. Något som jag tidigare tagit för givet är att fröer kan man alltid handla i butik, finns hur mycket som helst. Jag har tidigare inte funderat över eller känt till att det idag finns några få stora internationella frömonopol. Inte heller att utsäde och fröer ger en maktposition. Lite läskigt! Visst har vi några svenska mindre fröfirmor som gör ett fint arbete, men de lär inte täcka hela behovet. Tankarna gick även till det större perspektivet, till länder där det inte ens är tillåtet att använda egna fröer.

Något som jag vill lära mig mer om är kultursorter och vad t.ex. ett F1-frö är, och vilken inverkan dessa förädlade fröer kan få. Kris kan ju även vara en pågående klimatförändring och annan påverkan så som sjukdomar, invasiva växter och skadedjur. Senaste mindre kul djur är plattmasken som vill äta våra daggmaskar. Jag hejar varje dag på mina vänner som tränar sina hundar att söka igenom plantskolornas importerade plantor. Vilket stort och viktigt arbete de gör! Se gärna deras grupp Naturvårdshundar på facebook.

"en hyllning till de som arbetat i köksträdgårdar och på åker"

Med andra ord hur viktigt kan det bli med genbanker och fröodlare som tar vara på kultursorter? Jag har tyckt att det är lite gulligt och fint. Har läst i boken Mor Kristins böna och även den senare upplagan Klint Karins kålrot som är utgivna av SLU @ POM. Där man lyfter fram äldre tiders vedermödor.

”Boken är en hyllning till de som arbetat i köksträdgårdar och på åker för att säkra den dagliga kosten. Inte minst kvinnorna som sällan blivit uppmärksammade för den kunskap och erfarenhet som krävs för att hålla igång ett hushåll under goda och dåliga tider, efter en god växtsäsong eller en usel”.

Men är det bara gulligt eller också viktigt? Vilket som så har jag nu planterat några bönor av kulturarvssort samt den vita Arboga gurkan.

  

Tänker att jag ska gå med i SESAM för att få mer insikt och stödja deras verksamhet.

Den 8 maj är det för gruppen planerat ett studiebesök hos Håkan Rasmusson i Värpinge. Han ska berätta om kulturarvsväxter och kärngårdar. Ska bli intressant att höra om det besöket då jag tyvärr har förhinder.

"en annan trend och ett nyväckt intresse för matlagning, självförsörjning, återbruk och mångfald"

Jag tror på mänskligheten, både att vi kommer att hjälpas åt, och anpassa oss efter den tid vi lever i. För 15–20 år sedan skulle jag sagt att kunskapen om att laga mat från grunden, odla och laga det som gått sönder har gått förlorad. Det har tappats bort då det inte behövts utan det har varit annat som har prioriterats. Den typiska villaträdgården som unga vuxna då anlade var med mycket stenläggning och så lite som möjligt att sköta om. Men nu kan man se en annan trend och ett nyväckt intresse för matlagning, självförsörjning, återbruk och mångfald m.m.

En av deltagaren vid träffen som har ursprung från Turkiet gjorde en jämförelse mellan länderna och vilka kunskaper som finns levande. Jag kan föra vidare de jag fått lära mig i min barndom på 60-talet, vi kan alla lära nytt och vi kan få kunskaper från andra kulturer och andra klimat. Mitt slutord får bli Tillsammans!

Pia Larsson (ev. missuppfattningar o åsikter får stå för mig personligen)

P.S. I odlingen byggde jag i lördags ett potatistorn som jag tyckte var en smart idé, då man på mindre än en kubikmeter kan odla en större mängd mat. Min erfarenhet från det bygget blev att ett sådant torn kan välta och bli en liggande potatisrulle. Learning by doing. D.S.