Terminsavslut 2025

 Foto från träff i växthuset där vi hade ett terminsavslut i november 2025 kommer här. 

Stuka för vinterförvaring av grönsaker

 Här kommer foto och tillvägagångssätt för att skapa en stuka för vinterförvaring. 

5 oktober: Fermentering i växthuset

Mjölksyrning av grönsaker

Cecilia Winge håller workshopen om fermentering i oktober 2025. En inledande föreläsning ger oss teori om hur fermenteringen går till. Vi kommer tillsammans på en mängd grödor som är fermenterade, t.ex. yoghurt, surdegsbröd och surkål. Cecilia berättar om de fermenterade livsmedlens, och i synnerhet de fermenterade grönsakernas, olika fördelar för kroppen. Det är mjölksyrebakterier som bidrar till att grönsakerna får nya egenskaper i fermenteringsprocessen. Bland annat bidrar detta till att grönsakernas näringsämnen bättre tas upp av kroppen.

 

Surkål - steg för steg

1. 

Tvätta grönsakerna.

2. 

Hyvla, skär eller hacka.

3. 

När vitkålen kramas med salt så tränger vätska ut. 

Vi ska använda 1-3% salt för att få en bra fermentering. 

Cecilia rekommenderar 1,5% till vitkål och 3% till syrad gurka.
Exempel: Om vitkålen väger 1 kg så använder vi 15 gram salt, till 2 kg vitkål används 30 gram salt. 

4. 

Kålen pressas ner i en burk. 

Vätskan som har trängt ut från vitkålen ska täcka alla bitar av grönsakerna. 

5.

Burken fylls inte hela vägen upp, lämna ca 5 cm.
Vi använder oss av "påstricket" för att skapa en tät och syrefri miljö. 

En plastpåse med vatten i används som tyngd och för att sluta tätt mot grönsaker och burkens väggar. För säkerhet skull har vi 1,5% salt även i påsens vatten, om ifall den skulle gå sönder och läcka. 

Ett snurr lagom högt upp på påsen skapar en liten ballong med luft lagom för att påsen med sin knut ska fylla ut burken.
Knyt en knut, pilla in påsen och sätt på locket.  

6. 

I två veckor ska burken stå i rumstemperatur. 

Placera på ett fat, för det bubblar alltid över lite när mjölksyrningsprocessen tar fart. Det är därför det är viktigt med en burk som har en gummiring där locket kan lyfta lite om det blir övertryck. 

Med en vanlig burk så kan burken spricka eller sprängas. 

(Om mycket vätska har trängt ut som riskerar att grönsakerna kommer i kontakt med syre, så går det att fylla på med ny saltlösning med 1,5% salt.)
Efter två veckor placeras surkålen i kylskåpet. Burkens innehåll kan vid denna tidpunkt fördelas på mindre burkar. Surkålen ska helst vara i kylskåpet i två veckor innan den är redo att avnjutas. 

Det är olika sorters bakterier som jobbar vid de olika faserna under fermenteringsprocessen.
Ett tips är att äta en matsked mjölksyrade grönsaker om dagen. Då stärker du tarmens väggar, ökar immunförsvaret och minskar risken för att drabbas av en mängd sjukdomar. Dessutom är det gott!

Syrning av hela bitar av morot och andra grönsaker 

När du syrar hela bitar av exempelvis morot så ska du INTE krama grönsakerna. Istället fyller du på med vatten för att få en vätska som täcker grönsakerna. 

Om grönsaker plus vatten väger 1 kg så tillsätts 15 gram salt. 

Exempel: Om grönsaker plus vatten väger 1200 gram så ska du tillsätta 18 gram salt 

eftersom 1200 x 0,015 = 18.

Exempel på kryddning med morot: ingefära, dill eller vitlök

Exempel på kryddning med vitkål: kummin, fänkål, rädisor, chili eller paprika

Den enkla fikastunden med kaffe/te och medhavd matsäck blev ett dignande knytkalas med ingredienser och rätter från olika kulturer.

TACK!

Text och foto: Sara (Cecilia korrigerar / kompletterar efter hand.)

13 september: Brunnshögskalas med stukor och fröpåsar

Brunnshögskalaset 2025

Lunds kommun arrangerar sedan förra året Brunnshögskalaset. I Kunskapsparken visar odlare upp odlingar med mera. Vi bidrog med visning av grödor på Kulturarvsodlingen, med fröpåsar och plantor på växthustorget samt en workshop om att gräva stukor för vinterförvaring av grönsaker. Mer om det i ett senare inlägg. 

(foto kommer)

Sommar på Beredskapsodlingen

Sommar 2025

Beredskapsodlingen hade ett upplägg med fyra storträffar under vårterminen och fyra under höstterminen. Men vi hade även planerat in "skötselveckor" där två-tre odlare per vecka hade ett extra ansvar, t.ex. för att vattna, rensa ogräs och skörda. Vi använde vår chatgrupp för att förmedla frågor, svar, inspiration och information under sommarveckorna. 

Den 3 juli hade vi en säsongsavslutning. Inför träffen skickades ett formulär ut där alla hade möjlighet att ge synpunkter på månaderna som gått och komma med förslag till förändringar. 

Många av våra träffar blir spontana och färgglada knytkalas med en hel del från odlingarna. Denna gång morötter, sockerärt, blomblad och sallat. Härligt och gott! 

Efter några torra veckor kom regn och med regnet kom den spanska skogssnigeln. Störbönorna växte och krävde stöd.

Vi turades om att besöka odlingen på kvällstid, vid åttatiden, för att bekämpa sniglarna med giljotinliknande handredskap och små blå korn av potatisstärkelse (Snigeleffekt/ Ferromol eller liknande). Det gick bra!

Kålen skulle skyddas med ett nät. Det behövde många tyngder i nederkant för att inte flaxa.

Vad vi skulle göra med skörden, exempelvis bönorna, diskuterades också i chatten.  

 

       

Den 24 augusti 2025 hade vi en terminsstart där vi summerade vad som hänt på odlingen under sommaren, skördade tillsammans, lagade mat och hade en härlig skördefest där vi tog upp utvärderingen från i juli och planerade inför hösten. Vi bestämde att ha torsdag eftermiddag och söndag förmiddag som "fasta" dagar för träffar, då fyra träffar under hösten kändes för lite för att hinna med. Men det finns inga krav på att komma alla gånger. De som kommer och sköter om odlingarna får också passa på att skörda.

Sommarlund

Vi var med som en programpunkt i Sommarlund 2025. Så här beskrevs evenemanget på Lunds kommuns hemsida:

"Tandemodlarna" och "Beredskapsodlarna" består av Lundabor som odlar tillsammans i Kunskapsparken. Föreningen bakom projektet, Bygga & bo i Lund, bjuder in till samtal om sin verksamhet och om att bygga upp en tillsammansodling. Vilka grödor ska vi välja när vi odlar för beredskap? Hur kan vi tänka kring utsäde och gödsel? Hur organiserar vi oss? Det blir också odlingsworkshop - ta gärna med handskar och fika/lunch! Samling vid Kunskapsparkens växthus, Utmarksvägen 3. 

Arrangör:
Föreningen Bygga & bo i Lund:
https://byggaboilund.blogspot.com/2025/03/studiecirkel2025.html

Cecilia och Sara W presenterar vår förening Bygga & bo och den odlingsverksamhet som vi haft de senaste två åren. Efter presentationen i Kunskapsparkens varmväxthus erbjöds en odlingsstund med möjlighet till jord under naglarna. 

Flower power

 Lökar med tema "flower power"

I flera år har Lunds kommun erbjudit odlarföreningar, förskolor och skolor att hämta blomsterlökar. Linda for iväg och hämtade lökar till oss. Vi ser fram emot att förgylla Beredskapsodlingen med tidig blomning 2026. Sedan i maj ligger lökarna på tork. De ska planteras till hösten. 

Så här skriver Lunds kommun om årets tema:

"Flower Power är temat för blomsterprogrammet 2025. 1970-talets starka färger och mönster har inspirerat. I rabatter och urnor har vi designat utifrån tre mönster av formgivaren Sven Fristedt. Växterna blommar mycket, med stora blommor. De är valda utifrån att de skapar vackra kontraster. Kanske känner du igen blommor som användes mycket under 1970-talet, men som egentligen aldrig går ur tiden."

Foto från https://konstguiden.com/utstallningar/2025/9/sven-fristedt-mastare-i-monster/

15 maj: Studiebesök i Källby mölla

15 maj 2025 - En guidad tur bland perenna grödor i södra Lund

En småblåsig eftermiddag i maj anordnade föreningen Bygga & bo i Lund ett studiebesök i Källby mölla. Där träffades odlare från Beredskapsodlingen i Lund och andra personer som var nyfikna på perenna grödor. Och en groda.

I november 2024 höll Jonas från Ätbara Lund ett föredrag för oss odlare i föreningen Bygga & bo i Lund. Vi blev inspirerade att besöka Jonas och Martinas odlingslott i koloniområdet som heter Källby mölla. Det ligger strax norr om Höje å i Lund. 

Inledningsvis fick vi fick smaka på toon-trädets blad, något som skapade nyfikenhet vid föredraget i november. 

Vi lärde oss att det är smart att lägga träflis på platsen där du tänker plantera ett träd, gärna några månader eller ett år i förväg. Då täcks ogräs ut samtidigt som det mikrolivet gynnas i jorden som kommer att hjälpa trädet att få en bra start. 

Vi fick provsmaka olika perenna (fleråriga) grönsaker. Det som inspirerade mig mest var nog tuvan med perenn lök som heter Babington. Det såg ut som en stor tuva med purjolök. Där skördar Martina och Jonas lök genom att skära av en stjälk en bit ovan jord. Rotsystemet är kvar och ny lök kommer upp.  

Vi smakade även spansk körvel och ... och såg en stor groda.

Att odla perenna grönsaker är smart på många sätt. 

• Spara tid och arbete.
  Att inte behöva bereda jord och så alla grönsaker varje vår gör att vi sparar mycket tid och arbete.
• Tidig skörd.
  Tänk på kirskål, nässlor och ramslök som vi kan skörda i april-maj, långt tidigare än de flesta ettåriga grödor som vi sår för att skörda på sommaren och hösten. Det finns massor av perenna grönsaker som vi kan lära mer om och äta mer av. Boktips: Skogsträdgården - Odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.
• Slippa vattna / Spara vatten
  Grönsakerna klarar sig bättre utan bevattning eftersom de efterhand etablerar rotsystem som kan söka efter vatten djupare än nya sådder. 
• Samarbete med mykorrhiza
  Rötterna till perenna grödor samarbetar även med ett stort underjordiskt nätverk av mykorrhiza som är som en stor svamp som kan buffra vatten och näring och kan fördela vattnet till de grödor som behöver det mest. 
• Klimatsmart
  När vi gräver i jorden så frigörs kol i form av koldioxid. Odlingsjord som inte vänds buffrar istället kol. De blad som vissnar på hösten eller grönmassa och kompost vi använder som marktäckning, binds in i jorden. Kolinlagningen ökar. Både leriga jordar och sandiga jordar kan på så sätt få en förbättrad mullhalt och bidra till att binda kol från atmosfären. Läs mer här: https://svensktradgard.se/tradgardsrad/hallbar-odling/varda-jorden/kan-vi-oka-kolinlagringen/
• ...
  Kommentera gärna om du kommer på fler fördelar eller önskar en rättelse av något av det som är skrivet.

 

/Sara N

11 maj: Kulturarvsodlingens uppstart

Kulturarvsodlingen - uppstart 2025

När vi planerade projektet Beredskapsodlingen i Kunskapsparken funderade vi kring kulturväxternas roll när vi bygger upp en resilient lokal matförsörjning. Under 2024 hade vi odlat den historiskt viktiga potatisen Adretta och tagit del av dess historia och roll i Östtyskland.

Så vad menas med kulturarvssorter? Och varför vill vi odla dessa i vår beredskapsodling?

En zinnia på Kulturarvsodlingen i augusti 2025.

 

Lång odlingstradition: Kulturarvssorter har odlats och använts före den moderna växtförädlingen fick sitt genombrott (ofta före 1950-talet) och benämns ibland som “evolutionärt” växtförädlade. Det innebär att de är anpassade till specifika lokala klimat- och jordförhållanden och bidrar till en större genetisk variation jämfört med moderna, standardiserade sorter. Det gör att de även är viktiga för biologisk mångfald och framtida förädling.

Robusta: Genom att odla kulturarvssorter blir vår beredskapsodling mer robust mot både sjukdomar, skadedjur och klimatförändringar. Detta är viktiga faktorer i en krissituation där vi inte kan räkna med bekämpningsmedel eller optimala förhållanden.

Egna frön: Kulturarvssorter är ofta fröoäkta (öppet pollinerade), vilket innebär att vi kan ta egna frön från våra plantor och få samma sort nästa år. Det kan bli avgörande egenskap i en beredskapssituation där vi kanske inte kommer att kunna beställa nya frön varje säsong.

Smak och näringsvärde: Många kulturarvssorter har högre näringsinnehåll eller bättre smak än moderna sorter vilket kan vara av stor betydelse både för vår hälsa och vår motivation vid långvariga kristider.

Sorterna vi sådde vid storträffen den 11 maj var:

 

Vårråg, Secale cereale, är en ganska ovanlig historisk spannmålsgröda som har fått ett uppsving igen, särskilt inom ekologisk odling och inom kulturspannmålsprojekt. Relativt motståndskraftig och har fått ny aktualitet i och med klimatförändringarna.

Himmelskorn (nakenkorn) - Hordeum vulgare En mångsidig och näringsrik variant på korn där kornen inte sitter fast i skalet. Den har odlats i Norden i ca 2000 år. 

Hirs, panicum miliaceum, har odlats i tusentals år i torra och varma områden i Afrika och Asien - men även i Sverige förr i tiden, särskilt under järnåldern och fram till medeltiden. Intresset ökar i Sverige igen eftersom den är glutenfri, har bra klimatresistens och är bra för biologisk mångfald.

Durra, sorghum bicolor, är även det ett glutenfritt gammalt sädesslag som tål torka mycket bra vilket gör det intressant för framtida klimat. Småskaliga odlare världen testodlar och forskning pågår för att ta fram en perenn sort.

Mandelpotatis - en sort inom Solanum tubeosum, är en klassisk norrländsk potatissort med fast konsistens och nötaktig smak. Särskilt de gamla och lokalt anpassade varianterna räknas som kulturarvssort. Vissa arter är hotade men bevaras i genbanker och genom småskalig odling.

Adretta är en potatis som togs fram på 70-talet för att den var robust, högavkastande och lagringsduglig.

Man kan kortfattat sammanfatta att bevarandet av gamla kulturväxter kan ses som en slags försäkring inför en oviss framtid. Under århundraden av brukande och urval har det uppkommit många lokala sorter bland våra kulturväxter. De odlade sorterna har utvecklats i en mycket nära relation med oss människor. Och de utgör därför också en del av vårt kulturarv.

Hur får man tag på kulturarvssorter?

Genbanker & föreningar

• NordGen (Nordiska genbanken):
  Förvarar och forskar på kulturarvssorter. Vissa sorter finns tillgängliga för odling i samarbete med andra aktörer.
  → https://www.nordgen.org

 Fröfirmor & bevarare

• Programmet för odlad mångfald (POM):
  Har kartlagt gamla sorter i Sverige. Samarbetar med andra aktörer för att bevara och sprida dem.
  → https://www.slu.se/pom
  
  

• Sesam – föreningen för bevarande av kulturväxter:
  Ideell förening där medlemmar odlar och byter kulturarvssorter. Du kan bli medlem och få tillgång till ett frönätverk.
  → https://www.foreningensesam.se
  
  

• Runåbergs Fröer:
  Ekologisk fröfirma som erbjuder många kulturarvssorter.
  → https://www.runabergsfroer.se
  
  

• Föreningen Allkorn:
  Fokuserar på gamla spannmålssorter.
  → https://www.allkorn.se 

Fortsättning har följt under våren och sommaren. Två Beredskapsodlare, Pia och Lena, har tagit huvudansvar för kulturarvskvarteret och har spännande idéer för dess fortsättning och utveckling. Bl.a. har även svedjerovor, gråärt, lokförare Bergfeldts jätteärt och zucchinin Crooked neck kommit i jorden.
Bilder från allra första arbetsdagen. Bl.a. fick vi besök från ett syskonprojekt i Båstad.

Text och foto: Cecilia

Samma plats i maj och i augusti. 

maj 2025

augusti 2025

8 maj: Beredskap och kulturarvsodling med Håkan Rasmusson

 Här kommer text efter hand. /Sara

En silo kommer att kopplas till kvarnrummet, så säden kan transporteras direkt till kvarnrummet genom röret i taket.

Med den snabba kvarnen mals 8 kilo i timmen. Fördelen när det inte går så snabbt är att säden inte upphettas av processen.

Inspirationsbokbord. 

Ugglehultsboken

Håkan Rasmusson odlar bl.a. på de gröna fälten som omger Värpinge. 

Denna karta visar klassning av jorden som finns i Skåne. 

Gårdsvindkraftverk

En gammal kärra för golfklubbor funkar bra även för trädgårdsredskap.

.