Kulturarvsodlingens uppstart den 11 maj

När vi planerade projektet Beredskapsodlingen i Kunskapsparken funderade vi kring kulturväxternas roll när vi bygger upp en resilient lokal matförsörjning. Under 2024 hade vi odlat den historiskt viktiga potatisen Adretta och tagit del av dess historia och roll i Östtyskland.

Så vad menas med kulturarvssorter? Och varför vill vi odla dessa i vår beredskapsodling?

Lång odlingstradition: Kulturarvssorter har odlats och använts före den moderna växtförädlingen fick sitt genombrott (ofta före 1950-talet) och benämns ibland som “evolutionärt” växtförädlade. Det innebär att de är anpassade till specifika lokala klimat- och jordförhållanden och bidrar till en större genetisk variation jämfört med moderna, standardiserade sorter. Det gör att de även är viktiga för biologisk mångfald och framtida förädling.

Robusta: Genom att odla kulturarvssorter blir vår beredskapsodling mer robust mot både sjukdomar, skadedjur och klimatförändringar. Detta är viktiga faktorer i en krissituation där vi inte kan räkna med bekämpningsmedel eller optimala förhållanden.

Egna frön: Kulturarvssorter är ofta fröoäkta (öppet pollinerade), vilket innebär att vi kan ta egna frön från våra plantor och få samma sort nästa år. Det kan bli avgörande egenskap i en beredskapssituation där vi kanske inte kommer att kunna beställa nya frön varje säsong.

Smak och näringsvärde: Många kulturarvssorter har högre näringsinnehåll eller bättre smak än moderna sorter vilket kan vara av stor betydelse både för vår hälsa och vår motivation vid långvariga kristider.

Sorterna vi sådde vid storträffen den 11 maj var:

 

Vårråg, Secale cereale, är en ganska ovanlig historisk spannmålsgröda som har fått ett uppsving igen, särskilt inom ekologisk odling och inom kulturspannmålsprojekt. Relativt motståndskraftig och har fått ny aktualitet i och med klimatförändringarna.

Himmelskorn (nakenkorn) - Hordeum vulgare En mångsidig och näringsrik variant på korn där kornen inte sitter fast i skalet. Den har odlats i Norden i ca 2000 år. 

Hirs, panicum miliaceum, har odlats i tusentals år i torra och varma områden i Afrika och Asien - men även i Sverige förr i tiden, särskilt under järnåldern och fram till medeltiden. Intresset ökar i Sverige igen eftersom den är glutenfri, har bra klimatresistens och är bra för biologisk mångfald.

Durra, sorghum bicolor, är även det ett glutenfritt gammalt sädesslag som tål torka mycket bra vilket gör det intressant för framtida klimat. Småskaliga odlare världen testodlar och forskning pågår för att ta fram en perenn sort.

Mandelpotatis - en sort inom Solanum tubeosum, är en klassisk norrländsk potatissort med fast konsistens och nötaktig smak. Särskilt de gamla och lokalt anpassade varianterna räknas som kulturarvssort. Vissa arter är hotade men bevaras i genbanker och genom småskalig odling.

Adretta är en potatis som togs fram på 70-talet för att den var robust, högavkastande och lagringsduglig.

Man kan kortfattat sammanfatta att bevarandet av gamla kulturväxter kan ses som en slags försäkring inför en oviss framtid. Under århundraden av brukande och urval har det uppkommit många lokala sorter bland våra kulturväxter. De odlade sorterna har utvecklats i en mycket nära relation med oss människor. Och de utgör därför också en del av vårt kulturarv.

Hur får man tag på kulturarvssorter?

Genbanker & föreningar

• NordGen (Nordiska genbanken):
  Förvarar och forskar på kulturarvssorter. Vissa sorter finns tillgängliga för odling i samarbete med andra aktörer.
  → https://www.nordgen.org

 

 Fröfirmor & bevarare

• Programmet för odlad mångfald (POM):
  Har kartlagt gamla sorter i Sverige. Samarbetar med andra aktörer för att bevara och sprida dem.
  → https://www.slu.se/pom

• Sesam – föreningen för bevarande av kulturväxter:
  Ideell förening där medlemmar odlar och byter kulturarvssorter. Du kan bli medlem och få tillgång till ett frönätverk.
  → https://www.foreningensesam.se

• Runåbergs Fröer:
  Ekologisk fröfirma som erbjuder många kulturarvssorter.
  → https://www.runabergsfroer.se

• Föreningen Allkorn:
  Fokuserar på gamla spannmålssorter.
  → https://www.allkorn.se

Fortsättning har följt under våren och sommaren (det här inlägget blev sent publicerat p.g.a. en del tekniska bekymmer). Två Beredskapsodlare, Pia och Lena, har tagit huvudansvar för kulturarvskvarteret och har spännande idéer för dess fortsättning och utveckling. Bl.a. har även svedjerovor, gråärt, lokförare Bergfeldts jätteärt och zucchinin Crooked neck kommit i jorden.

Bilder från allra första arbetsdagen. Bl.a. fick vi besök från ett syskonprojekt i Båstad.

8 maj: Beredskap och kulturarvsodling med Håkan Rasmusson

 Här kommer text efter hand. /Sara

En silo kommer att kopplas till kvarnrummet, så säden kan transporteras direkt till kvarnrummet genom röret i taket.

Med den snabba kvarnen mals 8 kilo i timmen. Fördelen när det inte går så snabbt är att säden inte upphettas av processen.

Inspirationsbokbord. 

Ugglehultsboken

Håkan Rasmusson odlar bl.a. på de gröna fälten som omger Värpinge. 

Denna karta visar klassning av jorden som finns i Skåne. 

Gårdsvindkraftverk

En gammal kärra för golfklubbor funkar bra även för trädgårdsredskap.

.

 

8 och 11 maj: Potatisupprop och kulturarvsodling

Välkomna till två evenemang med fokus på matberedskap

8 maj: Studiebesök hos kulturspannmålsodlaren Håkan Rasmusson i Värpinge

NÄR: Torsdagen den 8 maj 2025 kl. 17-18.30

VAD: Vi besöker Håkan Rasmusson som bedriver ett ekologiskt lantbruk i Värpinge, i västra Lund, där han bland annat odlar gamla kultursorter av spannmål. Håkan är även medlem i föreningen Skånes kärngårdar. Dessutom driver han Värpinge golfbana, har gårdsbutik och startade Lunds första Reko-ring. Håkan visar och berättar och vi får även möjlighet att köpa mjöl (som särskilt uppskattas av surdegsbagare). 

ANMÄLAN: Anmäl dig via denna länk. I länken finner du även en vägbeskrivning. https://forms.gle/X6XzV1vJYFtcPEN87

11 maj: Odlingsworkshop med fokus på kulturarvsväxter och potatis i Kunskapsparken

NÄR: Söndagen den 11 maj 2025 kl. 10.30-12
VAD: Kunskapsparkens beredskapsodlare välkomnar allmänheten att odla med oss. Barn och tonåringar är särskilt välkomna. Plan:
- Vi sätter potatis
- Vi startar kulturarvsodlingen
Efteråt fikar / lunchar de som vill och delar tankar kring beredskap och kunskaper om kulturarvsväxter.
TA MED: Solskydd, något att dricka, äta och odlingshandskar om du har. Vatten och toalett finns i parken.
HITTA: Närmsta hållplats är Max VI. Karta och mer info om parken https://lund.se/uppleva-och-gora/natur-lekplatser-och-parker/parker/kunskapsparken
SKÖRD: Preliminärt lördagen den 13 september (i samband med Brunnshögskalaset).
ANMÄLAN: Ingen anmälan krävs, men om du vill bli inbjuden till skörd är det bra om du anmäler dig här https://forms.gle/up2gjWPGnxvhJnyH7 där du kan ange din e-postadress så att vi kan nå dig när datum för skörd är bestämt.

Om

OM KÄRNGÅRDAR: Kärngårdar är uppbyggda för att minska sårbarhet, i så väl vardag som vid kris. Kärngårdarna verkar bland annat för att bevara och utveckla långvarigt hållbara odlings- , tillverknings- och förädlingstekniker, samla och sprida kunskap och erfarenhet om självförsörjning samt främja balansen mellan stad och landsbygd. (https://karngardar.nu/)

OM KULTURARV: "Att bevara äldre sorter och sorter som är anpassade till lokala förhållanden och har unika egenskaper är viktigt eftersom deras egenskaper kan vara till nytta i framtiden om klimat och miljöer ändras. De är också ett levande kulturarv som är en del av vår historia.(https://jordbruksverket.se/)

OM HÅKAN RASMUSSON: Läs om Håkan och hans gård i reportage i Fältbiologen https://faltbiologerna.se/faltbiologen-nr-1-2019-tema-mat.

OM POTATISUPPROPET: Vi tror att nyckeln till en positiv respons på vår tids kriser är delaktighet och gemenskap. Potatisuppropet vill uppmuntra fler att ta ett steg mot engagemang för resiliens och matberedskap - och att vi gör det tillsammans. https://omstallning.net/potatisuppropet/

OM KULTURARVSVÄXTER: "Att bevara äldre sorter och sorter som är anpassade till lokala förhållanden och har unika egenskaper är viktigt eftersom deras egenskaper kan vara till nytta i framtiden om klimat och miljöer ändras. De är också ett levande kulturarv som är en del av vår historia." (https://jordbruksverket.se/)

OM KUNSKAPSPARKENS BEREDSKAPSODLING: Arrangörer är den ideella föreningen Bygga & bo i Lund som med stöd av Lunds kommuns miljöanslag startat och projektleder Kunskapsparkens beredskapsodling, se https://byggaboilund.blogspot.com/2025/02/beredskapsodlingen2025.html

AKTUELLT: "Fritidsodlarna, drygt 5,3 miljoner som redan idag odlar på en större yta än de kommersiella grönsaksodlarna, är en resurs som med små medel kan stimuleras att producera en betydande mängd livsmedel, främst för det egna hushållet. Fritidsodlare finns i hela landet och kan producera även i tid av kris när gränser stängs, bränsle, el och gödsel blir bristvaror och internet slutar fungera. De är ofta en del av lokala sociala nätverk och kan snabbt ställa om, odla mer och hjälpa andra att komma igång." Citatet kommer från den nyss släppta rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsbedskap författad av Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR och Coompanion med stöd från Vinnova. Rapporten har uppmärksammats av media, bland annat DN och Landets Fria. Nedan ett par klipp från rapporten. Läs hela, endast 15 sidor lång!

  

 

 

Pia reflekterar: Om krisberedskap

Pia Larsson är en av deltagarna i Kunskapsparkens beredskapsodling. Här är hennes reflektioner efter ett föredrag om beredskap med Hugo Malm. Pia refererar även till rapporten Så kan 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap, föreningen Sesam och ett studiebesök som föreningen arrangerar den 8 maj.

Pias reflektioner och tankar efter föreläsningen om krisberedskap

Med huvudet fullt av tankar och funderingar åkte jag hem från vår gemensamma dag vid Beredskapsodlingen i Kunskapsparken och Hugo Malms föreläsning kring krisberedskap.

Något som lite fastnade extra var när Hugo pratade om livsmedelsberedskap. Som jag minns det så var uppfattningen rent teoretiskt att de insatsprodukter vi behöver från andra länder inte helt uteblir, utan kanske minskar till 50% av vad vi idag importerar för vår livsmedelsproduktion. Så om tex importerat utsäde minskar med 50% skulle vi klara oss på det för vår försörjning. Men han la också in ”brasklappen” att detta borde gälla ett område. Om importen av diesel som våra jordbruksmaskiner går på också minskar med 50%, likaså konstgödsel med 50%, då borde det bli en ”ränta på ränta effekt ” eller kanske tvärt om då ränta brukar vara något positivt. Då är vi kanske nere på en livsmedelsproduktion på 25% och det blir väl då lite mer tveksamt om vi i Sverige kan vara självförsörjande.

Hugo berättade även om ett pågående arbete på både nationell- och länsstyrelsenivå, vad gäller livsmedelsberedskapen. Stora summor är avsatt och att det finns planer om att decentralisera lager och beredskap ut till gårdarna.

"odling borde införas i läroplanen"

Halkade in på några nyligen publicerade artiklar med anledning av en ny rapport från Fritidsodlingens riksförbund kring krisberedskap. Mycket intressanta att läsa och ligger väl i linje med vad vår studiecirkel i det lilla jobbar med. Även här nämns skolornas uppdrag och att odling borde införas i läroplanen. Log lite för mig själv då gammalt och välbeprövat ibland presenteras som nytänkande. Jobbade några är på en Waldorfskola där det alltid har varit och fortfarande är en del av läroplanen. För årskurs 3 är temat ”bondens år”. Jag ser på skolans facebooksida hur fint nuvarande årskurs 2 har förberett odlingsområdet inför sitt kommande läsår. När jag arbetade där fanns även en anställd trädgårdsmästare som odlade grönsaker tillsammans med alla elever för leverans till skolans eget tillagningskök. Eleverna planerade tillsammans med kockarna vad som skulle odlas inför varje säsong. Men för detta behövs det pengar! Kanske kan en del av den stora budgeten för livsmedelsberedskap omfördelas lite för stöd till fritidsodlarna och skolor m.fl.?

"utsäde och fröer ger en maktposition"

Mina tankar gick också vidare till en föreläsning som Karin Jansson höll på Holma folkhögskola om fröodling i våras. Något som jag tidigare tagit för givet är att fröer kan man alltid handla i butik, finns hur mycket som helst. Jag har tidigare inte funderat över eller känt till att det idag finns några få stora internationella frömonopol. Inte heller att utsäde och fröer ger en maktposition. Lite läskigt! Visst har vi några svenska mindre fröfirmor som gör ett fint arbete, men de lär inte täcka hela behovet. Tankarna gick även till det större perspektivet, till länder där det inte ens är tillåtet att använda egna fröer.

Något som jag vill lära mig mer om är kultursorter och vad t.ex. ett F1-frö är, och vilken inverkan dessa förädlade fröer kan få. Kris kan ju även vara en pågående klimatförändring och annan påverkan så som sjukdomar, invasiva växter och skadedjur. Senaste mindre kul djur är plattmasken som vill äta våra daggmaskar. Jag hejar varje dag på mina vänner som tränar sina hundar att söka igenom plantskolornas importerade plantor. Vilket stort och viktigt arbete de gör! Se gärna deras grupp Naturvårdshundar på facebook.

"en hyllning till de som arbetat i köksträdgårdar och på åker"

Med andra ord hur viktigt kan det bli med genbanker och fröodlare som tar vara på kultursorter? Jag har tyckt att det är lite gulligt och fint. Har läst i boken Mor Kristins böna och även den senare upplagan Klint Karins kålrot som är utgivna av SLU @ POM. Där man lyfter fram äldre tiders vedermödor.

”Boken är en hyllning till de som arbetat i köksträdgårdar och på åker för att säkra den dagliga kosten. Inte minst kvinnorna som sällan blivit uppmärksammade för den kunskap och erfarenhet som krävs för att hålla igång ett hushåll under goda och dåliga tider, efter en god växtsäsong eller en usel”.

Men är det bara gulligt eller också viktigt? Vilket som så har jag nu planterat några bönor av kulturarvssort samt den vita Arboga gurkan.

  

Tänker att jag ska gå med i SESAM för att få mer insikt och stödja deras verksamhet.

Den 8 maj är det för gruppen planerat ett studiebesök hos Håkan Rasmusson i Värpinge. Han ska berätta om kulturarvsväxter och kärngårdar. Ska bli intressant att höra om det besöket då jag tyvärr har förhinder.

"en annan trend och ett nyväckt intresse för matlagning, självförsörjning, återbruk och mångfald"

Jag tror på mänskligheten, både att vi kommer att hjälpas åt, och anpassa oss efter den tid vi lever i. För 15–20 år sedan skulle jag sagt att kunskapen om att laga mat från grunden, odla och laga det som gått sönder har gått förlorad. Det har tappats bort då det inte behövts utan det har varit annat som har prioriterats. Den typiska villaträdgården som unga vuxna då anlade var med mycket stenläggning och så lite som möjligt att sköta om. Men nu kan man se en annan trend och ett nyväckt intresse för matlagning, självförsörjning, återbruk och mångfald m.m.

En av deltagaren vid träffen som har ursprung från Turkiet gjorde en jämförelse mellan länderna och vilka kunskaper som finns levande. Jag kan föra vidare de jag fått lära mig i min barndom på 60-talet, vi kan alla lära nytt och vi kan få kunskaper från andra kulturer och andra klimat. Mitt slutord får bli Tillsammans!

Pia Larsson (ev. missuppfattningar o åsikter får stå för mig personligen)

P.S. I odlingen byggde jag i lördags ett potatistorn som jag tyckte var en smart idé, då man på mindre än en kubikmeter kan odla en större mängd mat. Min erfarenhet från det bygget blev att ett sådant torn kan välta och bli en liggande potatisrulle. Learning by doing. D.S.

26 april: Beredskap med Hugo Malm

Hugo Malm föreläser om beredskap i varmväxthuset i Kunskapsparken i Lund.

Från ordlista till tampongbränning

Hugo Malm har intresserat sig för beredskapsfrågor i många år. När han började jobba som lärare på Holma folkhögskola för 9 år sedan tog han med sig intresset dit. Hugos engagemang ledde honom även till Länsstyrelsen där han jobbat med broschyren Om krisen eller kriget kommer - till Sveriges lantbruksföretagare och till samarbeten med studieförbund där material till studiecirklar har tagits fram. (Länk längre ner i inlägget). 

Här är några av mina anteckningar från föreläsningen som dokumentation och stöd för minnet och för er som missade.

/Sara

Ordlistan som binder ihop hållbarhet och beredskap

Vid föreläsningen börjar Hugo med att presentera en ordlista. Ord som ofta används i hållbarhetssammanhang har sin motsvarighet bland de som pratar om beredskap.  

Hållbarhet - Robusthet

Självhushållning - Hemberedskap

Klimatanpassning - Översvämningsskydd

Lokalisering - Lokal livsmedelsberedskap

Fossilfri energi - Egenproducerad (svensk) energi

Minskade transporter - Minskat import beroende

Ökad/skyddad biologisk mångfald - Riskminimering inom livsmedelssektorn

Ytterligare vanliga begrepp inom beredskapskretsar: sårbarhet, trygghet, säkerhet, skydd

Genom att känna till dessa likheter så kan det bli lättare att kommunicera med personer som du annars inte identifierar dig med. Och kommunikation och samarbete är det som är viktigt för både hållbar utveckling och stärkt beredskap. 

Historik 
Andra världskriget ledde till ransoneringar.

Förr hölls ett nationellt lager med bl.a.
Kaffe
Brödsäd
Socker
Smör /fett

Lagret var dyrt att bygga upp men billigt att hålla aktuellt. När bäst-före-datum närmade sig så såldes lagret och nytt köptes in. 

I lagret fanns även 
Gasmaskar
Brandslangar
Bandvagnar
Maskiner för att kunna tillverka egna sprutor och antibiotika, diesel, bekämpningsmedel, ...

Inom industrin utvecklades på 90-talet "just in time" och då sågs "lager" som låst kapital och en kostnad snarare än en resurs för beredskap och oförutsedda händelser. Nu är tanken att lagren ska kunna upprätthållas på gårdsnivå och det finns medel för lantbrukare att söka för detta.  ÖCB (överstyrelsen för central beredskap) har tagits bort och ansvaret har flyttat till kommuner och regioner.

Tre principer för beredskap i Sverige idag

- Ansvarsprincipen.
Räddningstjänsten i Lund ansvarar i första hand om något händer här.
Svårare för mindre kommuner att klara sin beredskap på egen hand och svårare även för kommuner med stor yta och långa avstånd, som i Norrland.

- Närhetsprincipen
Lokalt: kommun, grannkommuner
Regionalt: länsstyrelsen
Nationellt: myndigheter (MSB), regering

- Likhetsprincipen

Fundera själv på hur dessa principer fungerade under pandemin. 

Totalförsvar = militärt försvar + civilt försvar

Krig och kriser gör att det satsas pengar, vilket möjliggör för oss att testa nya saker.

Hugo Malm berättar om hur regeringen ökar satsningen på det civila försvaret.

"Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka." ..."Totalt tilldelas det civila försvaret ca 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området." (Källa: regeringen.se)

Jag tänker att det borde kunna innebära en stor satsning på odling i skolorna. Vad skulle det kosta om alla skolbarn i åk 4-5 fick odla och laga mat 4 gånger på våren och 4 gånger på hösten? (Inspiration från danska Haver til Maver).

Hur är det med Sveriges självförsörjningsgrad? 
Det beror på hur vi räknar. 
Vi producerar i Sverige idag tillräckligt med kalorier mat för att överleva. Spannmål som vi idag säljer utomlands kunde vi äta istället för avocado för att bli mätta och få tillräckligt med näring, o.s.v.

Vi är importberoende av insatsvaror, t.ex kretskort och diesel. Utan insatsvaror, så som diesel och konstgödning så är självförsörjningsgraden nära 0. Men Hugo tror inte att allt skulle ta slut på en gång. Beräkningar har gjorts vid SLU som visar att skulle tillgången minska med 50% på en av dessa insatsvaror så skulle produktionen gå ner med 25%.

En åhörare berättar om en skola som frystorkar överbliven mat. Jag hittade en länk som berättar att maten blir hållbar i 25 år och skulle kunna räcka till kommunens invånare i 3 månader. https://www.sverigesradio.se/artikel/skolan-fryser-ner-overbliven-mat-i-krisberedskapssyfte

"Återbruk är fantastiskt ur beredskapssynpunkt"
I Ukraina t.ex. hade de sparat trasiga tågväxlar i stora lador när de uppdaterat till nya. När Rysslands bomber förstört järnvägen så kunde de i Ukraina snabbt laga. De trasiga växlarnas småfel kunde åtgärdas och ersätta de sönderbombade. De snabba lagningarna gjorde att Ryssland slutade bomba järnvägen. Det blev för dyrt...

Exempel från pandemin

Finland hade kvar sina lager av skyddsutrustning och medicin medan Sverige hade avvecklat detta. Till Sveriges försvar säger Hugo att det var svårt att avgöra på 90-talet om det skulle kunna finnas ett behov. På över femtio år hade krislagret aldrig kommit till användning. Men med ett kreativ civilsamhälle så kan mycket lösas på kort tid. Företaget bakom Absolut Vodka kontaktade regeringen när pandemin var ett faktum och på 72 h ställde de om sin produktion från att tillverka vodka till handsprit.

Tända eld med tändstål och tampong

Ukraina har klarat sig förhållandevis bra vid strömavbrott med hjälp av enkla kaminer och att många bor på landsbygden där eldstäder finns som både värmer bostaden och fungerar vid matlagning. 

Idag fick vi prova på en metod att göra upp eld. Tamponger är bra att ha. De är förpackade med skyddande plast och blir inte blöta vid regn. Om de fluffas till så är de lättantändliga med ett tändstål. Alla fick möjlighet att prova.  Nästa steg är att ha tunna pinnar eller kottar redo och sedan öka på med allt tjockare pinnar / ved / trä för att få till en ordentlig brasa.

Tamponger användes från början till tamponering när folk hade stora sår med mycket blödning. Idag är det mest en produkt vi förknippar med mens så det blev lite fniss när alla skulle öppna varsin tampong.  

Lite fniss blev det när alla skulle öppna varsin tampong. 

 

Alla som ville fick prova att tända eld. Tändstål går att hitta i många olika sorters butiker

.

Beredskap v/s Prepping
Beredskap gör vi tillsammans.

Alla behöver inte ha en egen vevradio om några av grannarna har. 
Hur kan civilsamhället få en tydligare roll för krisberedskap? 

Studiecirkeln "Mat och lokal beredskap - tillsammans" är ett studiecirkelmaterial där Hugo Malm har skrivit texterna. Detta material kan vi använda som inspiration för våra fortsatta träffar.

En åhörare avrundar med värdefulla ord: Det viktigaste är att bjuda in sina grannar på fika för att börja lära känna varandra.

Hugo avslutar med att hänvisa till forskning: I de flesta krissituationerna så visar sig människor från sin bästa sida, blir mer solidariska, delar med sig och hjälps åt. 

Det känns passande att avsluta med ett foto från beredskapsodlarnas träff, då årets första rad med potatis sattes, strax innan föreläsningen började. 

(Alla som var med vid detta odlingstillfälle kom inte med på bild. Fler bilder kommer en annan gång. Vi behöver kolla vilka som är okej med att förekomma på bild också.)

Text och foto: Föreningen Bygga & bo i Lund genom Sara Nelson

22 april: Efter Hoppet 2.0

Har du lyssnat till Johan Jenny Ehrensborgs föreläsning Hoppet 2.0 och känner dig inspirerad, vill prata vidare eller starta en arbetsgrupp?

Vi har bokat en lokal på Östra torn i Lund för uppföljning. 

Datum: Onsdag den 16 april 2025 kl. 19. ersatt av Tisdag 22 april kl. 18-19.30

Plats: Kunskapsparken i Lund, i Varmväxthuset (Utmarksvägen)

Anmäl dig via vårt formulär så vi vet mer om hur många som kommer och vad deltagarna vill prata vidare om. 

Välkommen!

Studiecirkel: Kunskapsparkens beredskapsodling 2025

Foto ovan: Föreningen Bygga & bo i Lund odlar i Kunskapsparken 2024. 

Studiecirkel: Kunskapsparkens beredskapsodling 2025

Nu släpper vi äntligen planen för studiecirkeln Kunskapsparkens beredskapsodling 2025.
Du är varmt välkommen med din intresseanmälan!

Intresseanmälan: Studiecirkeln är full och anmälan är stängd. Men det finns fler chanser. Vi erbjuder även potatisworkshops, föreläsningar, studiebesök med mera. Se datum i kalendariet och i vår facebookgrupp.

Start: Lördag den 29 mars kl. 10.30-12. 

Antal träffar: 8
Vi träffas organiserat vid fyra studiecirkelträffar per termin. Varje deltagare förväntas vara med vid minst 6 av de 8 studiecirkeltillfällena (se datum nedan) samt ansvara för skötsel av den gemensamma odlingen en vår-, sommar- och höstvecka tillsammans med andra odlare.

Plats: Kunskapsparkens odlingsområde i Lund. Närmaste hållplats är Max IV (spårvagn).

Pris: 0 kr.

Datum och preliminär odlingsplan

29 mars     Beredskapsodlingen börjar. Introduktion och vi lär känna varandra. Vi förodlar och sår bondbönor, ärtor och kål.

26 april     Vi sätter potatis och förodlar pumpa och majs. Vi fortsätter rensa ogräs och skapa bäddar för ärtor

11 maj        (Obs! söndag). Vi sätter potatis och lök, sår morötter och rödbetor.

24 maj        Vi sår brytbönor och gråärt samt planterar ut majs, kål och pumpa.

Sommar    Under sommaren ansvarar vi för skötsel i par, varsin vecka.
                   Kanske ses vi för gemensamma träffar, gör utflykter och studiebesök.

23 aug.     Terminsstart med skörd och knytkalas

6 sept.        Gemensam “städdag”. Det går även bra att skörda, rensa ogräs,

                   göra fint och förbereda inför Brunnshögskalaset en annan dag.

13 sept.      Vi skördar potatis och gräver stukor.

                   Vi är även del av Brunnshögskalaset och erbjuder bland annat öppna workshops.

4 okt.         Fermentering av grönsaker

8 nov.         Projektavslut: Lärdomar, firande och nästa steg

Vill du delta vid enstaka tillfällen? Föreningen Bygga & bo arrangerar, förutom denna studiecirkel, även studiebesök och workshops. Om du inte är med i studiecirkeln kan du kolla i kalendariet och i vår facebookgrupp efter öppna evenemang. 

Samarbetspartners: Föreningen Bygga & bo i Lund har fått bidrag från Lunds kommuns miljöanslag till Kunskapsparkens beredskapsodling 2025. Studiecirkeln sker i samarbete med Studiefrämjandet. Andra samarbetspartners är bl.a. Interkultur och Ätbara Lund.

Illustration ovan: Preliminär odlingsplan för Kunskapsparkens beredskapsodling 2025.

Foto ovan: En dags skörd i Kunskapsparken, augusti 2024.

27 mars 2025: Hoppet 2.0 i Lund

Tillsammans skapar vi framtiden!

Föreningen Bygga & bo i Lund önskar samla lundabor kring samtal om visioner. Vi har bjudit Johan Jenny Ehrenberg från ETC att stanna till i Lund, under sin turné med Hoppet 2.0. 
Anmäl dig här: etc.se/hoppet.

Datum:     torsdagen den 27 mars

Tid:          19:00. Kom gärna 18.30 för att ta plats, fika och mingla.
Plats:        Vita Huset, Uardavägen 131a, Lund.

Fri entré   Frivilliga bidrag emottages tacksamt på plats.

Välj fot, cykel eller kollektivtrafik.
Spårvagnen tar 7 min från Lund C till Lund Telefonplan.
Behöver du ta bil och inte har Brf Djingis Khans p-tillstånd så finns parkering bland annat på Sångarevägen, se länk till karta. 

Om du är intresserad, boka även in det uppföljande mötet, torsdagen den  16 april. (Uppföljningen är utan Johan Jenny). 

Så här skriver ETC om Hoppet 2.0

Världen kan förändras – och vi kan göra det tillsammans! 

Hoppet 2.0 handlar om hur vi skapar en politik baserad på jämlikhet, frihet och hållbarhet istället för rädsla och begränsningar.

Johan Jenny Ehrenberg visar hur vi kan:

• Stärka lokala krafter för att lösa klimatkrisen
• Bygga en ren och hållbar energiframtid
• Skapa demokrati som ger kollektiv makt
• Använda AI för mer frihet och kreativitet
• Förbättra livsmedelsproduktionen med smartare jordbruk

Efter föreläsningen har du verktygen för att vara en del av förändringen.

Varmt välkommen!
Anmäl dig här: etc.se/hoppet

ARRANGÖRER
Evenemanget arrangeras av Föreningen Bygga & bo i Lund i samarbete med ETC och
Studiefrämjandet Syd.

#hoppet #tillsammansmakt #starkatillsammans #lokalakrafter

Deadline för synpunkter på ny översiktsplan för Lund är 31 mars 2025

Föreningen Bygga & bo i Lund är en ideell förening som bildades 2014.

Föreningen fick brevet nedan angående ny översiktsplan för bland annat byggande och boende i Lunds kommun: 

Hej odlingsföreningar,

Jag vill uppmärksamma er på att förslaget till omarbetad översiktsplan är ute på en sista granskning. Det innebär att det finns möjlighet att se förslaget, träffa tjänstepersoner och politiker. Som förening eller privatperson har ni också möjlighet att lämna synpunkter (fram till den 31 mars).

- Sammanfattande information och förslaget i sin helhet återfinns på kommunens hemsida: Ny översiktsplan 2025.

- Förslaget finns även presenterat som en utställning på kommunhuset Kristallen, Brotorget 1. Öppettider mån-tor: 8–17, fre: 8–16. 

- Den 6 mars klockan 17–19 och den 15 mars klockan 12–14 finns förtroendevalda och tjänstepersoner på plats vid utställningen i Kristallen för att förklara och diskutera förslaget.

Om det finns intresse inom föreningen att samlas för att försöka förstå förslaget och lämna synpunkter så är ett förslag att vi ses på Kristallen i Lund, torsdagen den 6 mars nån gång mellan kl. 17 och 19 och därefter ser vad vill vill göra med informationen. 

Två aktuella forskningsprojekt som inspirerar till vidare tankar kring översiktsplanen:
- Projektet Max 4 Lax – delningsarkitektur för äldre kvinnor

- Hur små bostäder är vi beredda att acceptera för att nå klimatmålen? Forskare vid KTH menar att boendeytan bör halveras. Kan snittet landa på 20 kvadratmeter per person?  Läs vidare HÄR.

/Sara

Kallelse till årsmöte 1 mars 2025

Kallelse

Föreningen Bygga & bo i Lund har årsmöte lördag den 1 mars 2025 kl. 14.

Mötet hålls i östra Lund. Plats meddelas vid anmälan. 

Nedan mötets dagordning. 

Kika gärna i förväg på 

-  presentation av föreningens verksamhet 2015-2018  

samt 

- planerna för projektet "Kunskapsparkens beredskapsodling 2025".

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 

14 Verksamhetsplan

15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande

Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Eventuella motioner bör vara inkomma senast fredag 21 februari.

Välkomna!

Sara Nelson

ordförande 2024

Bygga & bo i Lund

http://byggaboilund.blogspot.se