Perenner med Jonas

9 november 2024 - Perenna grödor med Jonas Årman

Perenna grödor är något som nästan alla har i sina trädgårdar; träd, bärbuskar, blommor och örter. De växter som står kvar i trädgården år efter år, kallas för perenner, till skillnad från de ettåriga grödorna som kallas för annueller. Äppelträd, svarta vinbär, citronmeliss, lavendel och kärleksört är några som är bekanta för de flesta. Under föreläsningen blir vi även bekanta med bland andra vallört, kinesiskt toonträd, ormrot, bitterkrassing, strandbeta och den gode Henriks målla. Vi smakar bland annat nyskördad spansk körvel, äkta kastanj och rosenkvitten.

Jonas inleder med att vi alla får berätta om någon favorit bland det vi odlar och om vi har någon fråga. Frågorna leder oss vidare till fakta och erfarenheter av att odla och äta olika perenna grödor. Fakta kommer i lite blandad ordning, beroende på de frågor som åhörarna har. Det blir ett trevligt samtal som spiller över på lunch som Cecilia bjuder på och smakprovning av kastanj, rosenkvitten och två olika nötoljor.

Kål Några har kål som favoritväxt. Vi får flera tips: Förläng livet på din ettåriga kål (t.ex. grönkål eller broccolli) genom att plocka blommorna. Vackra, söta och goda i en sallad. Kålen kan då få kraft att producera fler blad och övervintrar ofta ett år. Kål kan sticklingförökas. När kålen får sidoskott kan dessa brytas av med klack. Plantera i lucker jord. Strandkål är en perenn kålsort som kan förökas från rötter under jord. Strandkål är godast vår och höst. Med "blekning", d.v.s. en hink över kålen, så skyddas kålen från att bli träig. 

Libbsticka

Smakerna i växter utvecklas genom reaktioner som uppstår då solens strålar träffar växten. 

Solen aktiverar de eriska oljorna som ett solskydd. Därför är det ofta bra att skörda vid middagstid, säger Jonas. Men vissa växter får för "starka" smaker och kan bli träiga, och då kan vi bleka dessa med den där hinken. Förutom kål kan t.ex. blekningsmetoden med en hink användas till libbsticka. Stjälkarna blir mer mjälla och smakar då mer som selleri.

När någon av oss frågar om hur vi får bort det bittra i en del bladgrönsaker så kommenterar Jonas att det bittra är bra för oss att äta. Det sätter igång levern och får kroppen att rensa ut gifter. Smak är en vanesak. Kaffe är t.ex. bittert. Äter du bladgrönt regelbundet så vänjer du dig och kan utskilja fler smaker. Men smakerna är också ett skydd för oss människor och hindrar oss från att äta för mycket. Det mesta är bra att äta med måtta. Men som sagt, en del av det bittra kan blekas bort med hjälp av en hink över plantan.

Ormrot

Rotsystemet är kolhydratrikt och kan ätas "som potatis" vid nödsituation. Annars mer som spenat. Späda blad rå i sallat eller hacka fint och koka. (Lär mer HÄR och www.skogsskafferiet.se/ormrotskogsskafferiet.se)

Ryssgubbe - rekommenderas inte att odla då den är invasiv men finns i naturen så skörda gärna vilt.

Bitterkrassing - Är inte bitter, trots sitt namn, mer sött och wasabismak, skördas och äts tidigt på säsongen. Hittas längs med kusten. 

Strandbetan - Växer också vilt och kan odlas i din trädgård. Är utsprunget till bland annat rödbetan och mangold. Äts framför allt som bladgrönsak. Extremt god, speciellt när den kommer tillbaka på hösten. 

Pepparrot - Bladen kan ätas på vårkanten. 

Spenatskräppa - Producerar mycket blad. Bra att äta på vår och höst. Skär ner på sommaren som gröngödsling. 

Spansk körvel - Blad goda på våren. 

Skär ner bladmassan på sommaren fram till hösten. Ta till vara som marktäckning. Ny skörd på hösten. Fröna som godis, lakritssmak. Stjälkar som sugrör, lägger Cecilia till, som tips.

Goda Henriks målla - Innehåller saponiner, så bladen behöver förvällas och kokvattnet hällas bort, tills den tvåliga smaken är borta. (Använd kokvattnet som gödning!)

Svartrot - Goda blad i t.ex. sallad. De gula blommorna smakar vanilj, lägger Sara till.

Sådd?

De är bra att fröså de perenna grödorna på hösten. De perenna växternas fröer kräver ofta stratifiering, d.v.s. att de utsatts för minusgrader. Du kan så direkt på växtplatsen eller i krukor som förvaras utomhus. Växterna börjar gro på våren när det blir lagom varmt.

När skörda perenner?

Om du odlar från frö, vänta ett år. Skörda år två. Förutom sparris som skördas år tre. Ofta två skördeperioder; först tidigt på våren och sedan sent på hösten. På sommaren blir bladen lite träiga. De kan då skördas och användas som gröngödsel. Tre veckor innan du vill ha din höstskörd låter du bladen börja växa till sig igen.

Kastanj, hassel och kinesik toon

Kastanj - Hatice berättar om att kastanj används bl.a. till efterrätt i Turkiet. Tina berättar också att kastanj är vanligt i Ukraina, men att nötterna där är större än de Jonas visar. Trädsjukdomen kastanjekräfta förekommer dock i sydeuropa och väntas nå även Sverige efter hand. Jonas går Holma folkhögskolas kurs Nötodling för sydsvenska förhållanden. Där utforskas bland annat möjligheter att korsa fram hybrider mellan kräftsjukeresistenta asiatiska sorter med europeiska kastanjer.

Hasselbuskar - Jonas berättar att vid Källbymölla koloniområde så har koloniföreningen en genemnsam lott. Där har de bl.a. hassel av namngivna sorter. Där kan det föröka plantor genom avläggare.

Kinesiskt toonträd - kallas även lökträd. Bladen skördas och används t.ex. i asiatiska rätter.

Tidigt på våren skördas de späda blad, äts råa eller fermenteras. Det är ett proteinrikt blad. 

Förökning: plantor från rotsystem är det enklaste. Även toonträd finns i Källbymöllas gemensamma trädgård.

Förbered växtplats för ditt träd

Ej nära gräs. Gräs vill ta all näring och vätska. Gräs skickar ut exsudater, växtämnen som missgynnar andra växter.  Håll undan gräs utanför trädets rotzon och använd inte gräs i gångar mellan odlingsbäddar.

"Wood wide web". Gräs har inget rotsamarbete genom mykorrhiza. En strategi för att plantera träd är att lägga en hög med flisat material från träd och buskar på den plats där du nästa år vill plantera ett träd. Då kommer det mikroliv igång som gynnar trädet.

Amträd. Plantera amträd före ditt värdefulla träd ska planteras. 

T.ex lind, havtorn, silverbuske eller något så vanligt som svartvinbär.

Sniglar

- Karin Jansson (lärare på Holma folkhögskola) lägger ut en svart plastsäck dit sniglarna kryper för att finna fukt och värme. Lyft på säcken och ta hand om sniglarna.

- En idé är att deg, typ surdeg, lockar till sig sniglar. De äter sig mätta och blir lätta att samla ihop.  

- Ferrimol (de små blå) 

- Spomenko och Lindita tipsar om att magnesiumsulfat är billigare än ferrimol. Används av gräsmatteodlare för att göra gräsmattan mossfri och grönare. Sniglar gillar inte doften så det kan räcka att strö ut en sträng runt sin odlingslott. Behöver upprepas efter regn. (Läs på förpackningen så du hanterar pulvret korrekt.)

Hur ta hand om och ge näring till sina odlingar?

Löv

Tillför 10-15 cm tjockt lager med löv på hösten. Andra täckmedel: gräsklipp, lammull. 

Gräsklipp är rikt på kväve som är toppenbra för lövproduktion och vitlöksodling. (I mitten slutet av mars kan vitlöken också börja vattnas med guld vatten.)  

Aska, alger och tång

Traditionella näringskällor. Aska används måttfullt då det är mycket koncentrerat näringsämne som även kan innehålla rester av ämnen som inte är lika nyttiga. Alger och tång användes mycket av bönder som bodde nära stränder förr. (Saras kommentar: Läs om rätten att samla tång HÄR.)

Solkompost 

- I godisburk av plast : 1/3 jord + 1/3 köksavfall skaka om. Se mer HÄR.

Egen såjord av löv

Stoppa löv i svart plastsäck på hösten. Gör några hål i botten. Låt stå i solen. Fin mull efter 1-2 år. Obs! behöver vattnas något om löven är torra. Kan vattnas med t.ex. guldvatten (urin plus vatten). (Mer om lövkompost HÄR.)

Vallört

Används som gröngödsel, som barriärväxt och till vallörtsvatten. Rik på kalium. Bockning 14 brukar användas för att den inte frösår sig så lätt som andra sorters vallört. Den djupa pålroten tar upp näringsämnen från olika jordlager. Nackdelen är att den djupa roten gör det svårt att flytta Bocking 14 en gång planterad så blir den lätt kvar. Kaukasisk vallört använder Jonas ofta. Fördelen är att den inte har lika djup pålrot som Bocking 14 och plantorna kan då lättare flyttas. 

Tips för att minska mängden ogräs vid etablering av perenna grödor

Jonas använder den kaukasiska vallörten som "täckduk" vid ett försök att täcka ut åkervinda på en av sina lotter. Den kaukasiska vallörten planteras då med 50 cm mellanrum. Då täcker bladen ut all yta, som ett naturligt alternativ till svart plast eller odlingsväv.

Vid etablering av trädgård med perenna grödor, använd ettåriga blommor t.ex. blomsterkrasse som marktäckare. Hela plantan kan ätas på blomsterkrasse, blommor, blad och stjälkar. De ljusgröna fröna kan läggas in och ätas som kapris.

Pedagogisk lund

I Källby mölla odlingsområde finns även en pedagogisk lund där Jonas och Martina (som har företaget Ätbara Lund) tar emot skolklasser. Kanske ett studiebesök för Tandemodlarna i vår?

Mer: 
Jonas Årman och Martinga Fingerroos har företaget Ätbara Lund. Inspireras av deras verksamhet genom facebooksidan Ätbara Lund.

Lyssna till radioprogrammet Meny i P1 där Jonas och Martina berättar om Skogsträdgården som tillhöt Holma folk.högskola utanför Höör: sverigesradio.se/avsnitt/odla-mat-utan-arbete-i-skogstradgard

Recept: 

Jonas rekommenderar Myrrhis kokbok "Mad med flerårige gröntsaker" , på danska: www.permakulturhaven.dk/vare/mad-med-fler%C3%A5rige-gr%C3%B8ntsager. Ska vi köpa in den till föreningen? Starta en studiecirkel för matlagning med perenner?

Provsmakning av nyskördad spansk körvel, spenatskräppa och en mynta. Äkta kastanj kan sköras i Lund. Stekt äkta kastanj är gott som topping på soppan. Eller som ingrediens i en söt efterrätt.

Provsmakning: Rosenkvitten med socker och fruktläder av rosenkvitten plus päron.

Text och foto: Sara Nelson

Tack till Lunds kommuns miljöanslag.