Adrettaodlingen - möten, konst och kultur

Culture, kultur, kultivera... orden har samma grund. De första högkulturerna, stora civilisationer, växte fram där människor samlades för att odla jorden, bland annat vid Gula floden i Kina och i Mesopotamien, mellan Eufrat och Tigris för mer än 5000 år sedan. [Läs vidare: SO-rummet]

På Brunnshög i Lund har människor odlat i 6000 år

Hösten 2013 gjordes omfattande arkeologiska utgrävningar i nordöstra delen av Lund, inom det område där European Spallation Source (ESS) nu står. Tidigare var området kring Brunnshög en vit fläck på den arkeologiska kartan men här gjordes fynd som visar att området troligen har varit en betydelsefull plats under bondestenålder (ca 4000 f.Kr.), alltså för ca 6000 år sedan. [Läs vidare: svenskhistoria.se]

De samarbetsvilliga grödorna

Människor har sedan de började odla skapat historier tillsammans med naturen. Ibland finns de bevarade, ibland inte. Konstnären Åsa Sonjasdotter har intresserat sig för olika kulturväxters historia. 2012 gjorde hon för första gången en utställning där historien kring potatisen Adretta synliggjordes. Lördagen den 13 april 2024 samlades en grupp i Kunskapsparken för att ta del av den del av denna historia - och bli del av dess fortsättning. 

Mycket kortfattad sammanfattning: Adretta förädlades fram för att människor önskade en robust potatis, som var god och lättodlad, som klarar sig utan dyr konstgödsel och dyra bekämpningsmedel, som rullar fint vid skörd med skördetröska utan att få stötskador, och där det inte blir onödigt spill vid skalning i maskin. De potatis som uppfyllde villkoren sparades och blev utsäde till nya potatis. Resultatet blev en vit och rund potatis, av den mjöliga sort som är extra god i potatismos. De potatisar som eftersträvas av kommersiella företag idag har förädlats fram med helt andra egenskaper. De är ofta stora, gula och avlånga, speciellt lämpade för att göra pommes frites. Tänk hur potatis kan samarbeta!

Från 1 juni till 25 augusti kan du se Åsa Sonjasdotters verk i Lunds konsthall. 

Vänskap gror snabbare än potatis 

Efter föredrag och samtal om bland annat potatis, kål och spannmål, provsmakade vi nykokt potatis. Därefter började vi sätta potatis. Det är inte så lätt att nå ut i bruset med en inbjudan. Därför blev vi extra glada över de som kom, inte minst de som även stannade för att sätta potatis. Där var bland annat en familj som Cecilia och Sara känner och har träffat tidigare genom föreningen Interkultur.  

Medan vi grävde och planterade denna lördag eftermiddag så byggdes och stärktes vänskapsband. Vi kan föreställa oss hur människor i alla tider samarbetat kring odling och alla de samtal som förts när människor arbetat sida vid sida. 

  

  

Kommande träffar

Under vår och sommar 2024 kommer föreningen Bygga & bo i Lund att leda workshops, öppna för allmänheten, där den huvudsakliga sysselsättningen är att sätta, sköta om, skörda och smaka potatisen Adretta. Men de som deltar kommer att märka att det är vägen som är målet. Det är i möten med andra människor som något nytt uppstår, som vi alls inte kan planera i förväg. Idag lärde jag mig till exempel att det går att äta vallmons första späda blad. De kan bli ingrediens i en god paj. Så fint att "ogräset" är vallmo där vi ska odla. Då kan vi ogräsrensa och skörda samtidigt! Här växer också rölleka som ogräs, en traditionell läkeväxt. Sök på internet och du ska finna att rölleka har många användningsområden inom traditionell örtmedicin: sårläkande, hjälper vid matsmälningsbesvär och menstruationssmärtor bland annat. När vi möter människor från olika kulturer så får vi ofta höra olika minnen om växter som väcks till liv medan vi odlar - och vi lär av varandra. 

Odlingen av potatisen Adretta i Kunskapsparken sker i samarbete mellan Lunds kommun, Tekniska förvaltningen och Lunds konsthall, samt föreningen Bygga & bo i Lund. Adretta-workshops leds ideellt av föreningens medlemmar. Planer kan ändras, beroende på exempelvis väder och sjukdom, men här är ett förslag, som kommer att bollas med odlare och förening. Du som läser detta är varmt välkommen att delta. Glöm inte solskydd och matsäck. 

• 13 april kl 14 Den första träffen. Åsa Sonjasdotter berättar om Adretta och vi sätter de första potatisarna. 
  
  
• 4 maj kl 12. Vi samlas och äter nykokt potatis (kokas på plats) och medhavd matsäck. Därefter fortsätter vi att sätta potatis. 
  
  
• 18 maj kl 12. Vi samlas och fikar och går igenom planen för dagen. Därefter kupar vi potatis, rensar ogräs, fortsätter sätta potatis. Kanske planterar vi även kål och sår lite säd. 
  
  
• XX juli Skördefest. Allmänheten bjuds in via Sommarlund. Vi skördar och tillagar potatis. I den tomma jorden fyller vi på med förodlade plantor av kål.
  
  
• XX. Mera skörd för de som varit med och odlat och skött om potatisen vid flera tillfällen.  
  
  
• XX september. Ev. håller föreningen bygga en workshop om att bygga stukor för vinterförvaring av potatis och rotfrukter.
  
  
• I höst: En mindre mängd Adretta säljs vid Skördefesten i Stadsparken, för att inspirera ännu fler människor att lära mer om värdet av att bevara olika kulturväxter och dess historia. 

Text och foto: Sara, Cecilia, Sengül och Lindita 

Tandemodlarna i Kunskapsparken 2024

Nu har vi börjat tillsammansodla igen! På 230 kvadratmeter kommer ca 16 personer odla tillsammans med föreningen Bygga & bo i Lund. Flera av föreningens styrelsemedlemmar har också egna lotter i kvarteret intill. Planen är att ha 4 storträffar på våren och 4 på hösten. Då går vi igenom teori, sår fröer, planterar, planerar och efter hand så skördar vi. Däremellan är det valfritt att komma fler gånger för att odla och träffas. 

Detta inlägg kommer att uppdateras under årets lopp. 

6 april 2024 - Den första storträffen

 

Första träffen var spännande. Vi presenterades oss och kunde konstatera att vi representerade minst 8 olika nationaliteter. Två saknades, men de kommer förhoppningsvis nästa gång. 

Vi blev indelade i grupper om ca 4 personer, fick tilldelat oss våra lotter och började gräva. De olika grupperna valde lite olika strategier. På några lotter hade det legat ett tjockt lager halm som lyckats hålla undan ogräs. På andra vändes jorden. Några vände och rensade. Några satsade på att skapa en meter breda bäddar, andra vände på allt.

Innan vi slutade för dagen skrev vi ner en önskelista på olika grödor som vi ville köpa in, bl.a. salladskål och portulak. Några hade redan en massa fröer att dela av sig med, bland annat kalebass.

13 april -  Någon har lagt ägg hos oss!

 

Idag är ingen "storträff" men många kom ändå mellan kl. 10 och 12 för att fortsätta gräva och rensa bäddarna från ogräs. När vi skulle ta av den gödsel som vi köpt till projektet så hade någon, förmodligen en and, lagt fyra ägg mitt i högen. Hur ska vi nu kunna gödsla?

Dagen blev lång för de som stannade kvar till Adrettaodlingen. Men så fint det börjar att bli. Snart kan vi så.

20 april - Den andra storträffen: Direktsådd och förodling

27 april - 
TIPS: Öppet hus hos Holma folkhögskola, i utkanten av Höör. Här går eller har flera av tandemodlarna gått kurser i odling, skogsträdgårdsdesign, hantverk, permakultur med mera. Cecilia arbetar på skolan, som är ett viktigt nav för omställning, kunskap och inspiration. Skolan har också en allmän linje, där deltagarna får gymnasiebehörighet. 

4 maj - Den tredje storträffen: Vi sätter potatis!

18 maj: ... 

Bakgrund och syfte

Med erfarenhet från att odla i grupp, sökte vår förening hösten 2023 Lunds kommuns miljöanslag, för att få medel att bedriva ett tillsammansodlingsprojekt. Under åren 2016-2019 odlande vi med nyanlända ungdomar och barn i projekten som vi kallade för kulturbruk och familjeodlingen . År 2022 bjöd vi på nytt in till tillsammansodling, då med anledning av kriget i Ukraina. Men där var fler vuxna från Afghanistan som fann oss och som hade en stor glädje av att få sätta sina händerna i jorden och umgås kring odling. Våra erfarenheter av hur tillsammansodling kan bidra till ökad kunskap om hållbar, ekologisk odling, samhörighet i närområdet och ett utökat socialt nätverk samt bättre fysiskt och psykiskt mående inspirerade oss att skapa en ny modell för tillsammansodling i Kunskapsparken. 

Syfte: Föreningen Bygga & bo vill i Kunskapsparken starta ett socialt och ekologiskt inriktat projekt för att bidra till ökad kunskap om hållbar ekologisk odling samt ökad delaktighet och social samvaro i den nya stadsdelen Brunnshög.

Kallelse till årsmöte 2024

Årsmöte 2024

Kallelse

Föreningen Bygga & bo i Lund har årsmöte söndag 17 mars kl. 10

Mötet hålls i östra Lund. Plats meddelas vid anmälan. 

Nedan mötets dagordning. 

Kika gärna på denna presentation av föreningens verksamhet sedan starten 2015 https://docs.google.com/presentation/d/1LBYF50v7-fgOanpoXJ43Ik3FdTcT5orXo74YUnFH7AQ/edit?usp=sharing

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 

14 Verksamhetsplan

15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande

Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Eventuella motioner bör vara inkomma senast fredag 10 mars.

Välkomna!

Sara Nelson

ordförande 2023

Bygga & bo i Lund

http://byggaboilund.blogspot.se

Fermenteringsgruppen syrar grönsaker och frukt

Hösten 2022 samlades vi hos Sara för att fermentera äpplen. En månad senare kunde vi tappa upp 5 liter vinäger. Tillvägagångssättet var enkelt. Riv eller hacka äpplen. Pressa ner i stort kärl av glas (ej metall). Sätt en handduk/duk över.  Äpplen kommer att börja safta sig. Rör runt/ pressa ned det rivna ett par gånger i veckan. Vi har inte tillsatt någon syrningskultur eller vatten eller socker. Enbart äpple. Magiskt. En månad senare silades det hela. Sedan hällde vi upp på väl rengjorda burkar och flaskor. Vi fick 5 liter äppelcidervinäger. Resterna komposterades.  

 

Hösten 2023 var vi sugna på att göra om 2021 års storskaliga syrning av grönsaker. Denna gång med flera nya deltagare och med avbrott för en vidunderligt god lunch. För recept och teori använde vi Jenny Neikells bok Fermentera. 

 

Regnvattensafarin attraherade 20 besökare, tidning och radio

Regnvattensafari  

Ett syfte med att ha en grupp eller förening är att lära av varandra, hitta goda exempel och dela med sig av kunskaper. Regnvattensafarin genomförde Sara tillsammans med grannen Lena. 

 

Vi samlades i Sommarlovsparken, Lund. Först var vi bara två-tre men strax droppade folk in och när vi började var vi 20 personer; grannar, andra Lundabor och några ändå från Dalby. 

 

Lena berättade om konstruktionen där de använder två IBC-tankar med kapacitet att samla nära 2000 liter vatten. De hade provat både att måla svart och att klä in med svart presenning för att minska risken för alg-tillväxt i tankarna. Till systemet har de ett solcellsdrivet bevattningssystem. tankarna kopplas till odlingen med ett tunt vattenrör som "svettas" ut vatten till omgivande jord.

På hösten brukar de skölja ur tankarna med högtrycksspruta. 

I den lilla vita hinken har se skapat ett enkelt mekaniskt filter. 

Det gamla röret till det kommunala dagvattensystemet finns kvar, omifall det skulle behöva nyttjas i framtiden. 

Besökarna fotograferade och antecknade. Vi var alla överens om att det är värdefullt att se någons anläggning i verkligheten innan man själv investerar i något liknande. 

Sedan gick turen vidare till Sara. Klicka här för att få en beskrivning av Saras anläggning.  

Inför safarin gjorde Sydsvenskan ett reportage hos Sara och Radio P4 intervjuade i direktsändning en morgon vilket resulterade i två klipp som kunde lyssnas på i efterhand: https://sverigesradio.se/artikel/hon-skordar-regnvatten-till-sina-tradgardsvaxter och https://sverigesradio.se/artikel/sa-tar-du-hand-om-regnvatten-gor-en-damm

Foto: Lina Conrad/Sveriges Radio 

Skörda regnvatten-safari söndag 3 september

"Det vatten som regnar på tomten bör tas om hand på tomten" sa en professor från LTH vid en föreläsning. Även Vasyd uppmuntrar villaägare till egna lösningar för att ta hand om regnvatten. 

Men hur gör vi i praktiken? Föreningen Bygga och bo i Lund arrangerade för några år sedan en välbesökt solcellssafari. Nu är det dags för ny safari. Denna gång är temat skörda regnvatten.

Tid: 3 september 2023 kl. 14. Ca 1,5-2 timmar

Plats: Mårtens fälad i Lund. Vi möts vid lekplatsen i Sommarlovsparken, mellan Mäster Eriks väg och Kulramsvägen. Klockan 14 gemensam promenad mot den första trädgården.

Vad: Under safarin tittar vi på minst tre olika sätt att ta hand om det vatten som regnar ner på våra tak, bl.a. en nygrävd damm kopplad till ett stuprör och ett system med IBC-tankar kopplade till ett solcellsdrivet självbevattningssystem.

 
De som visar upp sina lösningar i trädgårdarna delar med sig av tips kring material, tillvägagångssätt och problem som lösts längs vägen. Vi besvarar frågor och diskuterar möjligheter till förbättringar och möjliga varianter.

Det är sannolikt att det blir tillfälle för gemensam fika. Ta gärna med något att äta och dricka. 

Närmsta busshållsplats: Bläckhornsvägen

Karta: 

 

Dammbygge i villaträdgård

"Det vatten som faller på tomten, bör tas om hand på tomten". Så sa en professor vid en gästföreläsning när jag studerade Hållbar stadsutveckling vid SLU Alnarp / Malmö högskola 2012/13. 

Efter sommarens skyfall debatteras framtidens lösningar för omhändertagande av avloppsvatten och regnvatten i medier. Vasyd har ödmjukt i flera år försökt få tomtägare att koppla sig från det kommunala ledningsnätet genom att locka med 2500 kr för varje stuprör som plomberas. Denna lösning har inte lockat oss, då enbart vattentunnor vid stuprören inte räcker långt då de ofta är fulla redan när det regnat 7-10 mm. Men att bidra till mer kretsloppsanpassade lösningar känns angeläget. Regnvatten som leds via tak och stuprör sköljs bara rakt ut i havet eller blandas med avloppsvattnet och går till reningsverken. Blir där för stora mängder går blandningen orenat ut i vattendrag. Det hinner varken användas till bevattning, dricka, tvätt, dusch eller fylla på grundvattnet. Blandas det med kiss och bajs, blir det förvisso väl utspätt men bidrar ändå till övergödning. 

När vi flyttade till villa 2017 såg jag större möjligheter att testa lösningar för att ta hand om regnvatten än då vi bodde i vår förra bostad. Jag har kollat olika regntunnor, funderat på möjligheten att gräva ner en tunna som rymmer 1500-5000 liter, spanat på IBC-tankar och Vasyds olika tips, t.ex. att skapa en så kallad regnrabatt. 

 

På tomten fanns redan en tunna för insamling av regnvatten från garagetaket, med plats för ca 300 liter. När det regnat 10 mm är tunnan full. För hand har jag tömt den med hinkar och vattenkannor och använt till bevattning av odlingar. 

Denna vår byggde vi en liten damm i trädgården. Den rymmer ca 800 liter vatten men skadar inget om det rinner över. Vatten leds från ett av stuprören som samlar vatten från en fjärdedel av taket, ca 30 kvadratmeter, till en regnvattentunna och vidare via en trädgårdsslang till den lilla dammen. När det regnade 80 mm på ett dygn så blev det ungefär 2400 liter vatten som transporterades ut i dammen. Alltså sipprade vatten över kanten på dammen men det verkar som att omgivande gräsmatta och odlingar klarade av att hantera de extra mängderna. 

Förutom att vi bidrar till att ta hand om regnvatten så hoppas vi att dammen ökar den biologiska mångfalden i vår trädgård. Tänk om någon salamander hittar hit! Det danska TV-programmet Giv os naturen tilbage, avsnitt Många bäckar små var en av inspirationskällorna:  Många bäckar små... 

Design och material 

[Här kommer en skiss av dammen. ]

Material:
- Gummiduk av EPDM-gummi (inte PVC) med 30 års garanti gällande UV-beständighet. Om du som läser detta själv har använt någon fungerande metod att skapa en damm utan att använda fossilt baserat material, som vår dammduk, så är jag nyfiken!
- Sten att kanta med från stenrik jordbruksmark, och från den egna tomten.
- Vattentunna av märken Greenline med överrinningskydd som gör att vatten kan ledas tillbaka till stupröret. Denna tunna kan vi kanske ta bort framöver om vi tycker det räcker att vattnet går direkt från tak till damm. 
- Begagnad trädgårdsslang. Framöver planerar vi att gräva ner något rör/slang som leder vattnet mer osynligt under gräsmattan till dammen. Tipsa gärna!

- Några dammväxter från plantbutik. Minns ej namnen. Den som flyter runt är extra trevlig. De gulnade bladen på växterna antyder dock att de har det lite för magert och näringsfattigt då vattnet är så klart efter alla regn. Eftersom dammen inte ens är en meter djup så finns stor risk att den fryser på vintern, så planen är att ta in växterna i garaget över vintern. Det är kanske med dammar som med växthus. Nästa gång blir det lite större...

Design av villatomten  - "No dig" binder kol och vatten med hjälp av svampar

Även om 80-millimetersregnet i juli kunde tas om hand så var det ändå bara från en fjärdedel av taket. För att klara av framtida skyfall och regn från hårdgjorda ytor, så som byggnader, stenläggning och asfaltering, behöver den omgivande marken på tomten designas för att kunna ta hand om stora vattenmängder. Att odla med metoder som gynnar mikrolivet i jorden, inte minst mykorrhiza, är en metod. Mykorrhiza är ett nätverk av underjordiska svampar. Dessa underjordiska svampar och andra mikroorganismer kan absorbera (och avge) vatten (tänk dig en sån där gul eller grön disksvamp som ofta finns i kök) och fördela resurser av näring och vatten mellan olika växter i trädgården. Jorden under en gräsmatta innehåller ingen mykorrhiza, därför är det extra värdefullt att ha andra växter i trädgården och undvika att gräva med spade. Grävande rör om i jorden så att inlagrat kol frigörs och mykorrhizan skadas medan en jord rik på mikroorganismer kan bidra till att binda både kol och vatten. En som spelat in filmklipp och skrivit böcker om detta är  Charles Dowding. Men de flesta som jobbar med regenerativa jordbruksmetoder, t.ex. genom  permakulturdesign och skogsträdgårdsdesign har kunskaper om detta. Villaträdgårdar har ofta redan flera perenna grödor, som kommer år efter år utan att du behöver gräva, så och plantera; t.ex. fruktträd, bärbuskar, kungsmynta och andra örter. Det härliga med dessa örter är att du kan skörda långt innan de ettåriga grödorna (morötter m.m. ) börjat titta upp, klippa ner och så kommer nya fina blad. Nu har jag fyllt på i min trädgård med fler ätbara perenner som jag kommer att kunna skörda år efter år och tillaga som spenat, i sallader eller hitta på nya recept jag aldrig tidigare provat. Årets nykomlingar är bl.a. piplök, rankspenat, spenatskräppa, fjällsyra, vårsköna och  svartrot (odlad för bladens och de vaniljdoftade blommornas skull, som sallat). Sedan tidigare hade jag kärleksört, löparfetblad, lungrot, den gode henriks målla och rölleka. Ytterligare växter jag vill fylla på med är ryssgubbe, spansk körvel,  hässleklocka, strutbräken, bitterkrassing och mer av funchia vars späda blad på våren är perfekt som liten ätbar tallrik till läckra serveringar. Förutom att förlänga skördesäsongen och få mat utan att så år efter år, så gynnas mikrolivet i jorden och jordens vattenhållande förmåga av dessa växter. Att de dessutom får vackra blommor som lockar pollinatörer är ytterligare en bonus. Och får blommorna gå i frö eller om plantorna blir så stora att de kan delas, så kan du dela med dig till andra! Löparfetblad är en bra växt att börja dela. 

/Sara Nelson

Lund