Inbjudan till Händer i jorden den 17 juni 2026

Välkommen till 

Händer i jorden - samtal och odlingsworkshop

Att sätta fingrarna i jorden är mer än att bara producera mat; det är en handling som övar upp vår empati och stärker kontakten med det levande. I en splittrad omvärld blir odlingen ett sätt att bygga både inre ro och yttre gemenskap. 

Genom att dela frön, kunskap och engagemang skapar vi en mer resilient och omtänksam närmiljö. Ett samtal med konstnär Ninia Sverdrup och projektledaren Sara Nelson från föreningen Bygga & bo i Lund.

Samtalet följs av en odlingsworkshop - både för dig som är ny eller nyfiken på odling och för dig som är erfaren odlare.

Vi delar även ut potatis att ta hem och sätta i jorden. Läs mer HÄR. 

Tid: 17 juni 2026 kl. 17:00 - 18:30

Plats: Växthustorget, Kunskapsparken i Lund

Hitta: Spårvagn till Max IV. Google karta visar parkens entré och parkering,
Fri entré och ingen anmälan krävs.

Ta gärna med matsäck om du vill äta/fika. 

Evenemanget är del av Sommarlund. 

____________________________________________________________________

Nedan visar vi några fotografier från tidigare evenemang i Kunskapsparken. 

Sätt mer potatis!

Alla sätta potatis - utom de tråkiga! Så löd en kampanj under första världskriget.  

Vi i föreningen Bygga & bo i Lund vill gärna uppmuntra fler att sätta potatis i år. Du är välkommen att hämta gratis potatis att sätta själv eller odla med oss på vår Beredskapslott. 

Var: Kunskapsparken i Lund, på Beredskapslotten intill Växthustorget.

När: Den 7 juni kl. 11-15 och den 17 juni kl. 17-19. 

Vilken potatis: Tinca. "Tinca en verkligt trogen vän i potatislandet, trivs i det flesta jordar och har väldigt bra motståndskraft mot de flesta potatissjukdomarna. Välsmakande och lätt att lyckas med är ett gott omdöme för Tinca när vi kommer till köket. Passar att lagra in för att njutas vid vinterns många middagar." (Klostra.se)

Vi har fått potatis som blivit över för att skänka vidare. Potatisen vi delar ut odlades förra året av Håkan Rasmusson, ekobonde i Lund. Håkan säljer lokalt odlade ekologiska grönsaker och mjöl via Reko-ring Lund och Lunds matvarukooperativ.

Hur: Vi tipsar gärna om hur du kan förvandla en del av en gräsmatta till odlingsland; hemma, med grannar, på jobbet eller med elever i skolan. Vill du delta i #potatisuppropet så hittar du mer information här: https://www.omstallning.net/potatisuppropet/

Se filmen om potatissättning i Vasaparken 1917 på https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30349 .

Läs vad FAO, FN:s administrativa organisation för mat och jordbruk skrev den 20 maj. De menar att vi är  6-12 månader från allvarliga höjningar av matpriser globalt sett.

Gräsmatta som blivit odlingsland.

Klimatfrågan engagerar

Vi engagerar oss för klimatet. 

Föreningen Bygga & bo i Lund bildades 2014 av medlemmar intresserade av att möjliggöra kretsloppsanpassat boende och hållbara livsstilar, bland annat som del av ett starkt klimatengagemang. Många aktiviter har under åren handlat om att odla och fokuset har varit starkt kring sociala gemenskaper. 

I år har vår förening bjudits in att delta i tysta vandringar på fredagar i Lund och en gigantisk klimatdemonstration i Stockholm den 23 augusti.  samt en folkfest för fred och klimat i Stadsparken i Lund lördagen den 29 augusti. Vi har tackat JA! och har stöd i stadgarna där det står "Föreningen ska också ansvara för och delta i evenemang som gagnar föreningens syfte."

Vi är 89% står det på den flyer som delas ut i samband med de tysta vandringarna för klimatet. Vi är del av den majoritet som enligt en undersökning av nära 130000 individer i 125 länder vill att våra regeringar ska ha en starkare  klimatpolitik. Vi går i gemenskap med andra föreningar och privatpersoner. Välkomna att delta den 22 maj, 5 juni, 14 augusti, 28 augusti och 11 september! Vi samlas på Clemenstorget kl. 17 och går långsamt och tyst (eller i alla fall lågmält och utan slagord) till Stortorget. 

 

Inbjudan: Bygg en lerugn 17 maj och 7 juni

Föreningen Bygga och Bo i Lund bjuder in till workshop i Kunskapsparken:

Bygg en lerugn

Lär dig grunderna att bygga din egen vedeldade lerugn (cob-oven) för utomhusbruk.

Vid första träffen blandar vi lera, sand och halm med bara fötter (eller stövlar). Av lerblandningen formar vi bollar som blir byggstenar till den kupolformade ugnen. Vi bygger en isolering av gamla glasflaskor och halm samt bygger valv och lägger bakytan.

Andra träffen (när ugnen har torkat) gräver vi ut sandformen och lär oss elda och baka i ugnen. Vi sätter egen deg och provsmakar resultatet förstås.

Efter genomgången kurs får du med dig alla kunskaper du behöver till ditt eget ugnsprojekt i trädgården, på bakgården, kolonilotten eller annan gemensam utomhusyta.

En tvådagarskurs, två separata dagar/delar. Du kan välja att vara med på ena eller båda tillfällena.

Tid: Söndag 17 maj klockan 10.00 till 17.00 samt söndagen 7 juni klockan 10.00 till 17.00
Plats: Kunskapsparken i Brunnshög på beredskapsodlingen
Kursledare: Daniel Segerberg
Kostnad: Kursen är kostnadsfri med hållbarhetsstöd från Lunds Kommun
Anmälan krävs: till daniel.segerberg@gmail.com senast 4 maj

Begränsat antal platser; först till kvarn gäller. Meddela vilken eller vilka dagar du vill delta.

Här finns bilder från liknande evenemang i Helsingborg. 

Inbjudan: Sätt potatis och smaka på vårgrönt 18 april

INBJUDAN

Besök oss då vi är del av hållbarhetsveckan. Vårt evenemang hittar du i programmet. 

Vilken betydelse har fritidsodling för lokal livsmedelsförsörjning? Och hur kan odlare bidra till ett levande kulturarv?
På denna workshop bjuds du in att själv skrida till verket genom att sätta potatis tillsammans med föreningen Bygga och bo i Kunskapsparkens odlingsområde. Föreningen bjuder även in till provsmakning av det första gröna som naturen bjuder på!

I Kunskapsparkens odlingsområde på Brunnshög odlar ett par hundra personer grönsaker, bär och frukt sida vid sida på sina odlingslotter. Här finns också en gemensam fruktlund, skogsträdgård och växthus där föreningar och studiecirklar träffas. Föreningen Bygga och bo i Lund har länge varit en aktör på området och i år driver de projektodlingarna ”Beredskapsodling” och ”Kulturarvsodling”.

Workshopen hålls av kunniga föreningsmedlemmar som parallellt med potatissättningen berättar om projekten och odlingshantverket. För dig som är etablerad odlare finns möjlighet till fördjupade samtal om kulturarvssorter, fröodling med mera. För dig som är ny på odling, men vill sätta igång, berättar föreningen hur du kan engagera dig.

Praktisk information
Ingen föranmälan krävs, drop in kl. 10-12.

Mötesplats 

Kunskapsparkens växthus, i mitten av odlingsområdet. 

Adress Kunskapsparken 3, 225 92 Lund. 

Närmsta spårvagnshållplats: Lund MAX IV.

Aktiviteten är en i raden av publika evenemang som anordnas i Kunskapsparken från tidig vår till sen höst. Alla aktiviteter återfinns i kommunens evenemangskalender:
Lunds kommuns evenemangskalender | lund.se. Sök på ”Kunskapsparken”.

Arrangörer
Workshopen genomförs i samverkan mellan Lunds kommun och föreningen Bygga och bo i Lund. Alla är välkomna oavsett ålder och förkunskaper, särskilt barn!

Om föreningen Bygga och bo

Föreningen Bygga och bo i Lund har under många år arbetat med odling som metod för att skapa hållbara nätverk och för att bygga upp kunskap som bidrar till lokal livsmedelsproduktion. Sedan starten har föreningen tilldelats Lunds kommuns Miljöanslag ett flertal gånger. Läs om tidigare och nuvarande projekt på föreningens blogg. Bygga och bos blogg | blogspot.com

Det här evenemanget är en del av Hållbarhetsveckan 2026, som pågår mellan 13-18 april. Hållbarhetsveckan är ett årligt arrangemang i Lund som organiseras som ett samarbete mellan Lunds universitet och Lunds kommun. Veckan är en plattform för att skapa dialog, öka medvetenhet och inspirera till hållbar förändring. Ta del av hela Hållbarhetsveckans program | hallbarhetsveckan.event.lu.se

Om evenemanget
Plats: Kunskapsparkens odlingsområde
Kontakt: byggaochbo@gmail.com
Spara evenemanget till din kalender

22 mars: Om grönt kulturarv med Erik de Vahl

Om grönt kulturarv och odlad mångfald. 

Söndagen den 22 mars får vi besök av gästföreläsare Erik de Vahl som är genbankskurator vid Nationella genbanken och ansvarar för de rosor, köks-, krydd- och medicinalväxter som samlats in och bevaras inom Pom, Programmet för odlad mångfald.

Föreläsning i Varmväxthuset i Kunskapsparken i Lund.

Här är några av anteckningarna. (Komplettera gärna, ni som var där!)

Pom - Programmet för odlad mångfald.

Programmet för odlad mångfald (Pom) har sedan 23 år arbetat med att inventera, utvärdera och bevara trädgårdsväxternas mångfald. Idag bevaras värdefullt växtmaterial som frö hos Nordiskt Genresurscenter (NordGen) och som levande plantor hos Nationella genbanken. 

Erik hjälper oss att reda ut några olika begrepp.

Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden kan bedömas utifrån olika kategorier, bland annat:

- ekosystem
- antal arter
- variationen inom arterna 

Odlad mångfald
handlar främst om inomartsvariationen, t.ex. att det finns många olika rabarber.

Kulturarvsväxter
Kulturarv handlar om de odlade växterna. 

Ängsmarkernas flora ingår också här, eftersom ängen är påverkad av människan, t.ex. genom slåtter.

Erik vad bland annat ansvarig gör sparrisuppropet. Här fick forskarna in växter som inte främst odlades för att folk skulle bli mätta. Som exempel sparris, kartdon och kronärtskocka. Dessa var högstatusväxter.  även lök, vitlök och pepparrot hamnade på Eriks bord. 

Kulturväxter
Begreppet saknar skarpa gränser. Lingon kan ses som en kulturväxt eftersom lingon är en viktig del av vår kultur. Vi plockar lingon och använder till sylt och annan matlagning. Vårdträ , till exempel  en lind på gårdsplanen kan också ses som en kulturväxt. 

Kultursort 

är ingen bra benämning. En sort är alltid en kultur.

Bevarandesort 

är ett juridiskt begrepp som mer handlar om att komma med på EUs bevarandelista.

Kulturarv
Lantsorter har en genetisk variation som gör dem anpassningsbara
Lokalsorter kan vara ett gott äpple från en frösådd , en ... eller en ...

Grönt kulturarv
Det gröna kulturarvet handlar om att ta till vara vissa värden. Här några exempel:

• biologi: resistens, skördeegenskaper, härdighet, förlorade arter (till exempel hampa som förr användes mycket till textilier, starka rep och trossar till sjöss.)
• kulturarv: matkultur, växtnamn, folkmedicin, till exempel humle för öl
• platser, t.ex. humlegårdar: ölen var förr ett viktigt livsmedel som präglade vissa gårdar, så kallade humregårdar. Hur såg de ut?
• odlingssystem: exempelvis krävde gråärten att den odlades tillsammans med en stödgröda. Exakt vilken vet vi inte idag. 
• matvanor: Lokförare bergfälts jätteärt är en gråärt men den äts som sockerärt
• minnen: Bondbönan Romfortuna bevarades pga smakminnen. Den ger endast två bönor per bönskida men familjen som bavarat bönan har gjort det för att den gav den överlägset godaste böngröten.
• seder och bruk: En rova från Hede bevarades för att frödonatorn brukade palla rovor som barn. Donatorn hävdade att framtidens barn måste lära sig att palla rovor. (Uppfattade jag rätt?)

Är det alltid bättre med gamla sorter?
Kulturarvssorter ger inte alltid den rikligast skörden. De kanske inte alltid tål långa transporter. Men med sin genetiska bredd följer egenskaper som vi inte vet exakt vilken nytta de har. Men näringsinnehåll och smak är ofta bättre jämfört med de nutida konventionella grödorna. Torkan 2018 visade exempel på att vissa kulturarvsväxter kan klara torka (inget regn på tre månader) bättre än de vanliga sorterna på åkrarna.

Lök är ett extra intressant område. Potatislök (kallas schalottenlök på andra håll) finns i många olika lokala varianter. Löken var viktig i matlagningen men exakt hur de användes har försvunnit ur historien.
Vitlöken såldes bland annat på apotek förr, som en allmän medicin för allt möjligt.

Varför vi ska till vara på våra gamla sorter?

• Samtid: Vi behöver ta hand om vår samtid. Att odla är en central del av att vara människa, att bidra till vår försörjning tillsammans.
• Framtid: Som odlare är det lätt att sträva efter mer, godare, bättre. Hur kan vi genom odling bidra till en bättre framtid?
• Dåtid: Odling är en del av vårt arv som är värt att ta vara på. En sort kan försvinna på kort tid. "Det är viktigt att inte slänga allt för att något annat glittrar lite mer." Växter och minnen om hur de används hålls till liv genom att vi odlar.

Är det något mer vi kan tänka på?

Erik efterlyser särskilt kryddväxter. Sådana som fanns före 1960. Vilken roll hade kryddväxterna förr? Hur användes de t.ex. i matlagning och medicinskt?

Böcker och broschyrer relaterade till grönt kulturarv.

Efteråt gick bland annat beredskapsodlarna ut för att påbörja odlingen. Vi skördade palsternacka, sådde bondbönor och lantvete. (De spannmål som såddes i höstas har nog sorken ätit upp.)

Innan föredraget inleddes dagen med hämtning av hästgödsel. 

Hästgödsel kan ibland innehålla pyralider. Ett test som kan göras är att dra upp vanliga gula ärtor i gödslet eller vattnade med gödslet för att undersöka att det inte innehåller pyralider  som skadar bl.a. tomatplantor och ärtor. 

Nyskördad palsternacka.

Sådd av bondböna.

-

11 mars: Befria fröerna! - Föreläsning på Stadsbiblioteket

Den 11 mars kl. 18 arrangerade Lunds Naturskyddsföreningen föreläsningen Befria fröerna!  med Karin Jansson och Dylan Wallman. Platsen var Atriumgården på Lunds stadsbibliotek. Ninia, från föreningen Bygga & bo i Lund, var där och förde följande anteckningar.  

Bilden är lånad från Naturskyddsföreningens evenemang. 

Dylan Wallman och Karin Jansson -  föreläsning om frö den 11 mars 2026

Karin och Dylan pratade först om problemen med de manipulerade grödorna som används idag i den industrialiserad matproduktionen. (ägda av stora kemiska företag, alla samma genetisk ursprung, DUS= distict uniform stability etc)

Dylan forskar på SLU i Alnarp om hur man kan förbättra odlingen med gamla grödor, främst ärtor och bönor.

Till exempel är många av våra gamla sorter så pass höga (tex den proteinrika Solberga) att de lätt viker sig vid häftigt regn. Han har testat att odla ärtor tillsammans med åkerböna som stöd. Också testat andra grödor som stöd, tex havre. För tillfället testas det hos Per Modig på Fagraslätt.

Problem är när det sedan ska skördas. Hur sorterar man ärtan från spanmålet (stödväxten)?

Det vet han ännu inte.

Att spara gamla sorter i tex Svalbad är inte en tillräcklig lösning för att bevara våra kulturarvsväxter. Om en bonde får för sig att börja odla en gammal sort så behövs ca 200 kg utsäde till 1 hektar. Från fröarkiv kan man få en handfull ärtor. Det tar ca 5 år att odla upp utsäde till 1 hektar.

Varför genbanker inte är tillräckligt:

• krig (i Irak bombade man deras fröbank)
• urlakning (fröerna blir sämre med åren och behöver odlas och anpassas till dagens förhållanden hela tiden. En ständig process)
• ekonomiska svängningar (gör det osäkert)
• politiska svängningar
• förlorar matkulturer baserat på dessa grödor
• kan förlora kunskap om hur just denna gröda ska odlas, tex samodling
• Vi behöver också konsumenter till de nya grödorna.

Låt odling få utvecklas och hitta nya sorter!

Det krävs mer forskning kring hur vi kan odla dessa gamla sorter, tex med hur de stöttar varandra, hur man skördar, hur separera efter skörd. Hur de kan anpassas till vårt klimat.

Det finns tex Nordiska fröalliensen och Sesam som är föreningar som arbetar för de gamla sorterna.

Dylan och Karin tyckte att korn är en borttappad sädesslag som är spännande att utforska.

Skärmdump från Sydvenskan. 

Sydsvenskan gjorde ett reportage om Dylan i samma veva som föreläsningen hölls. Här påminde Dylan om att fröer är del av ett kulturarv som riskerar att helt förloras om vi inte fortsätter att odla, äta och ta fröer av dem. 

För den som vill lära mer om frö, se Kriget om fröerna på SVT Play. 

Du kan även gå med i föreningen Sesam och stötta Fröalliansen.