fredag 21 februari 2025

Deadline för synpunkter på ny översiktsplan för Lund är 31 mars 2025

Föreningen Bygga & bo i Lund är en ideell förening som bildades 2014.

Föreningen fick brevet nedan angående ny översiktsplan för bland annat byggande och boende i Lunds kommun: 

Hej odlingsföreningar,

Jag vill uppmärksamma er på att förslaget till omarbetad översiktsplan är ute på en sista granskning. Det innebär att det finns möjlighet att se förslaget, träffa tjänstepersoner och politiker. Som förening eller privatperson har ni också möjlighet att lämna synpunkter (fram till den 31 mars).

- Sammanfattande information och förslaget i sin helhet återfinns på kommunens hemsida: Ny översiktsplan 2025.
- Förslaget finns även presenterat som en utställning på kommunhuset Kristallen, Brotorget 1. Öppettider mån-tor: 8–17, fre: 8–16. 
- Den 6 mars klockan 17–19 och den 15 mars klockan 12–14 finns förtroendevalda och tjänstepersoner på plats vid utställningen i Kristallen för att förklara och diskutera förslaget.

Om det finns intresse inom föreningen att samlas för att försöka förstå förslaget och lämna synpunkter så är ett förslag att vi ses på Kristallen i Lund, torsdagen den 6 mars nån gång mellan kl. 17 och 19 och därefter ser vad vill vill göra med informationen. 

Två aktuella forskningsprojekt som inspirerar till vidare tankar kring översiktsplanen:
- Projektet Max 4 Lax – delningsarkitektur för äldre kvinnor
- Hur små bostäder är vi beredda att acceptera för att nå klimatmålen? Forskare vid KTH menar att boendeytan bör halveras. Kan snittet landa på 20 kvadratmeter per person?  Läs vidare HÄR.

Bild av karta från Lunds kommuns hemsida



/Sara

lördag 8 februari 2025

Kallelse till årsmöte 1 mars 2025

Kallelse

Föreningen Bygga & bo i Lund har årsmöte lördag den 1 mars 2025 kl. 14.

Mötet hålls i östra Lund. Plats meddelas vid anmälan. 

Nedan mötets dagordning. 

Kika gärna i förväg på 
-  presentation av föreningens verksamhet 2015-2018  
samt 
- planerna för projektet "Kunskapsparkens beredskapsodling 2025".

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 
14 Verksamhetsplan
15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande


Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Eventuella motioner bör vara inkomma senast fredag 21 februari.

Välkomna!

Sara Nelson
ordförande 2024

Bygga & bo i Lund

Kunskapsparkens beredskapsodling 2025

I mitten av december fick vår förening Bygga och bo i Lund ett positivt besked på ansökan om medel från Lunds kommuns miljöanslag. Vi hade ansökt om medel för att driva "Kunskapsparkens beredskapsodling" under 2025. 

Föreningen har genom tidigare projekt sett hur en odlingsplats fungerar utmärkt som ett sätt att bygga nätverk, sprida kunskap och bidra till ett bättre fysiskt och psykiskt mående.

Delar av ansökan och planer för 2025 finns här: 

Kunskapsparkens beredskapsodling
- ett pilotprojekt för socialt och ekologiskt inriktad livsmedelsberedskap i Lund


Syfte
Föreningen Bygga & bo i Lund vill utveckla ett socialt och ekologiskt inriktat beredskapsprojekt kopplat till en större gemensamhetsodling i Kunskapsparken.

Detta som ett pilotprojekt för ökad kunskap om beredskap i stort, med fokus på livsmedelsberedskap samt stärkta sociala nätverk i en tid av ökade samhälleliga påfrestningar.

Bakgrund
Föreningen Bygga & bo i Lund bildades 2014 och har som mål att arbeta för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genomgående har föreningen samlats kring odling, i olika sammanhang och med olika syften. Nedan tre exempel som lett vidare till föreningens ansökan om miljöanslag för 2024.

Åren 2016-2019 pågick projektet Kulturbruk på Brunnshögsodlingen där medlemmar i föreningen och nyanlända ungdomar tillsammans odlade, skördade och tillredde det som odlats.


Under 2024 har föreningen genomfört projektet Kunskapsparkens tandemodling, med stöd av Lunds kommuns miljöanslag. Föreningen hyr en så kallad projektlott på 230 kvadratmeter av Tekniska förvaltningen samt sköter en odlingslott på 100 kvadratmeter i ett närliggande kvarter i Kunskapsparken. Dessa lotter har under 2024 gett förutsättningar för två delprojekt, Tandemodlingen och Adrettaodlingen.

Tandemodlingen är en socialt och ekologiskt inriktad gemensamhetsodling med syfte att bidra till ökad kunskap om hållbar ekologisk odling samt ökad delaktighet och social samvaro i den nya stadsdelen Brunnshög. En 230 kvadratmeter stor odlingslott har delats in i mindre lotter där par/ små grupper av odlare tillsammansodlat. I projektet har 25 lundabor, vuxna och barn med ursprung i 11 olika länder varit engagerade. Under året har deltagarna odlat, lagat mat, fermenterat grönsaker, lyssnat på föreläsningar, varit på skogsutflykt och gjort studiebesök tillsammans.



Foto: Tandemodlarna i Kunskapsparken vid första träffen, odling och skörd samt planering inför höstterminen.

Adrettaodlingen kom till som ett bonusprojekt i samarbete med Konsthallen och Tekniska förvaltningen, efter en förfrågan från konstnär Åsa Sonjasdotter i april 2024. Adrettaodlingen har haft fokus på en potatissort (vid namn Adretta) som togs fram i forna Östtyskland för att stärka livsmedelstillgången med en god, högavkastande och lagringstålig potatissort. Intresserad allmänhet bjöds in för att sätta potatis fyra helger under våren. Projektdeltagarna har odlat och skördat potatis med mera. Åsa förmedlade livsmedelshistoria, både i Lunds konsthall och under workshops med odlare i Kunskapsparken. Adrettaodlingen i Lund blev en del av potatisens fortsatta historia. Några familjer och enskilda som engagerat sig i denna odling integrerades i gruppen av tandemodlare.

 

Foto: På Adrettaodlingen har många, både barn och vuxna, satt och skördat potatis för första gången i sitt liv. Det har varit mycket uppskattat och gett mersmak.

Adrettaodlingens centrala placering vid Kunskapsparkens materialtorg bidrog till många korta och längre samtal med förbipasserande allmänhet, nyfikna både på parken, projektet och det som odlades. De öppna odlingstillfällena bidrog till att intresserade odlare utan odlingslott och nyfikna nybörjare fick prova på att delta i en odlingsgemenskap.

Erfarenheterna från de tre tidigare projektens sociala värden, kunskapsförmedling, historiska beredskapssyfte och odlarnas olika bakgrund gav inspiration till det beredskapsprojekt som föreningen skulle vilja utveckla under 2025.

Metoder
Föreningen har genom tidigare projekt sett hur en odlingsplats fungerar utmärkt som ett sätt att bygga nätverk, sprida kunskap och bidra till ett bättre fysiskt och psykiskt mående.

Projektet Kunskapsparkens beredskapsodling kommer att erbjuda en studiecirkel kring livsmedelsberedskap, fristående workshops öppna för allmänheten samt studiebesök.

Beredskapsträffar 2025
Inför odlingsåret 2025 är planen att vi bildar en odlingsgrupp som träffas organiserat vid åtta studiecirkeltillfällen, med fokus på livsmedelsberedskap. Under fyra träffar per termin undersöker vi bland annat: Vilka grödor är mest rationella att odla för ökad grad av självhushållning i kristider? Vad ska var och en känna till för att vara rustad i en kris? Vad innebär det att ingå i en grupp, jämfört med att “preppa” på egen hand? Här kommer även den kunskap som finns bland deltagarna att tas till vara. "Beredskapsodlarna" sköter även om odlingarna mellan studiecirkeltillfällena.


Öppna workshops 2025
Vi erbjuder workshops öppna för allmänheten. Idéer: 

- Det nationella Potatisuppropet (omstallning.net/potatisuppropet) inspirerar genom att belysa frågan om stärkt “beredskap för fred”. Kan vi samverka med kommunen, skolor och trädgårdsföreningar för att sprida initiativet till fler?

- Vi odlar kulturarvssorter av till exempel olika sädesslag och baljväxter t.ex. i samarbete med Allkorn.  Kulturarvssorter bidrar till en mångfald av grödor som stärker resiliensen i ett förändrat klimat.

- Vi studerar lagrings- och förädlingsmetoder i teori och praktik. T.ex. fermentering, konservering och stukor.

- Biokol? Biokol används både som kolsänka (sänker halten koldioxid i atmosfären) och fungerar som långtidsverkande jordförbättringsmedel.

Det finns även idéer om att tillverka en ugn, eventuellt av lokal lera från Brunnshög och att baka av den egna säden. Förutom att lära oss tillverka en egen ugn är detta ett tillfälle att prata om “den goda jorden”. Lund är byggt på, och omgivet av jord klassad 8-10, därmed en av Europas bästa för odling.
(Källa: https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/10/01/gradering-av-akermark-var-finns-klass-10-jordarna/)




Foto: Inspiration. T.v. Potatisuppropet (med p) har hämtat inspiration från potatisupproret (med r) som ägde rum 1917 och som var en protest mot det svåra matläge som rådde i Sverige under första världskriget. T.h. En bild från ett SVT:s reportage från H22 där konstnären Daniel Segerberg bjöd in till bakning i lerugn.

Studiebesök 2025
Kopplat till temat livsmedelsberedskap vill föreningen även genomföra studiebesök. 

Målgrupp
Erfarna och nya stadsodlare i Kunskapsparken. Individer och familjer i alla åldrar, nya och etablerade Lundabor.

Mål och förväntat resultat
  • Ökad kunskap om beredskapsfrågor med extra fokus på livsmedelsberedskap,
  • Att individer kan komma samman och dela med sig av kunskap och erfarenhet för ökad trygghet och starkare social hållbarhet.
  • Minskat beroende av sårbara livsmedelssystem.
  • Kompletterade matförråd.
  • Publicitet i media för mer spridning av kunskap kring dessa frågor.

3 dec 2025: Inspirationsföreläsning för miljöombud

Miljöinspirationsdag i Stadshallen

Den 3 december 2024 var vi som förening inbjudna att berätta om Kunskapsparkens Tandemodling inför Lunds kommuns miljöombud, på kommunens miljöinspirationsdag. Vår programpunkt vad en del av ett digert heldagsprogram. I pauserna fick vi många frågor om möjligheter att vara med kommande säsong. Några som arbetar med äldre inom hemtjänsten undrade om vi erbjuder odlingsverksamhet för äldre också, eller om de kan vara med i Tandemodlingen. Vi kunde berätta att Tandemodlingen som projekt avslutas detta år men att vi är öppna för förslag och att de är välkomna att höra av sig till oss. Vi berättade även att vi väntade på besked om en ny ansökan vi gjort om miljöanslag inför 2025, Kunskapsparkens Beredskapsodling.


Cecilia, Sara och Hatice föreläser om erfarenheter efter ett år med Tandemodlarnas tillsammansodling. 3 december 2024 




söndag 10 november 2024

Perenner med Jonas

9 november 2024 - Perenna grödor med Jonas Årman

Perenna grödor är något som nästan alla har i sina trädgårdar; träd, bärbuskar, blommor och örter. De växter som står kvar i trädgården år efter år, kallas för perenner, till skillnad från de ettåriga grödorna som kallas för annueller. Äppelträd, svarta vinbär, citronmeliss, lavendel och kärleksört är några som är bekanta för de flesta. Under föreläsningen blir vi även bekanta med bland andra vallört, kinesiskt toonträd, ormrot, bitterkrassing, strandbeta och den gode Henriks målla. Vi smakar bland annat nyskördad spansk körvel, äkta kastanj och rosenkvitten.

Jonas inleder med att vi alla får berätta om någon favorit bland det vi odlar och om vi har någon fråga. Frågorna leder oss vidare till fakta och erfarenheter av att odla och äta olika perenna grödor. Fakta kommer i lite blandad ordning, beroende på de frågor som åhörarna har. Det blir ett trevligt samtal som spiller över på lunch som Cecilia bjuder på och smakprovning av kastanj, rosenkvitten och två olika nötoljor.

Kål Några har kål som favoritväxt. Vi får flera tips: Förläng livet på din ettåriga kål (t.ex. grönkål eller broccolli) genom att plocka blommorna. Vackra, söta och goda i en sallad. Kålen kan då få kraft att producera fler blad och övervintrar ofta ett år. Kål kan sticklingförökas. När kålen får sidoskott kan dessa brytas av med klack. Plantera i lucker jord. Strandkål är en perenn kålsort som kan förökas från rötter under jord. Strandkål är godast vår och höst. Med "blekning", d.v.s. en hink över kålen, så skyddas kålen från att bli träig. 

Libbsticka

Smakerna i växter utvecklas genom reaktioner som uppstår då solens strålar träffar växten. 

Solen aktiverar de eriska oljorna som ett solskydd. Därför är det ofta bra att skörda vid middagstid, säger Jonas. Men vissa växter får för "starka" smaker och kan bli träiga, och då kan vi bleka dessa med den där hinken. Förutom kål kan t.ex. blekningsmetoden med en hink användas till libbsticka. Stjälkarna blir mer mjälla och smakar då mer som selleri.


När någon av oss frågar om hur vi får bort det bittra i en del bladgrönsaker så kommenterar Jonas att det bittra är bra för oss att äta. Det sätter igång levern och får kroppen att rensa ut gifter. Smak är en vanesak. Kaffe är t.ex. bittert. Äter du bladgrönt regelbundet så vänjer du dig och kan utskilja fler smaker. Men smakerna är också ett skydd för oss människor och hindrar oss från att äta för mycket. Det mesta är bra att äta med måtta. Men som sagt, en del av det bittra kan blekas bort med hjälp av en hink över plantan.


Ormrot

Rotsystemet är kolhydratrikt och kan ätas "som potatis" vid nödsituation. Annars mer som spenat. Späda blad rå i sallat eller hacka fint och koka. (Lär mer HÄR och www.skogsskafferiet.se/ormrotskogsskafferiet.se)


Ryssgubbe - rekommenderas inte att odla då den är invasiv men finns i naturen så skörda gärna vilt.


Bitterkrassing - Är inte bitter, trots sitt namn, mer sött och wasabismak, skördas och äts tidigt på säsongen. Hittas längs med kusten. 


Strandbetan - Växer också vilt och kan odlas i din trädgård. Är utsprunget till bland annat rödbetan och mangold. Äts framför allt som bladgrönsak. Extremt god, speciellt när den kommer tillbaka på hösten. 


Pepparrot - Bladen kan ätas på vårkanten. 


Spenatskräppa - Producerar mycket blad. Bra att äta på vår och höst. Skär ner på sommaren som gröngödsling. 


Spansk körvel - Blad goda på våren. 

Skär ner bladmassan på sommaren fram till hösten. Ta till vara som marktäckning. Ny skörd på hösten. Fröna som godis, lakritssmak. Stjälkar som sugrör, lägger Cecilia till, som tips.


Goda Henriks målla - Innehåller saponiner, så bladen behöver förvällas och kokvattnet hällas bort, tills den tvåliga smaken är borta. (Använd kokvattnet som gödning!)


Svartrot - Goda blad i t.ex. sallad. De gula blommorna smakar vanilj, lägger Sara till.


Sådd?

De är bra att fröså de perenna grödorna på hösten. De perenna växternas fröer kräver ofta stratifiering, d.v.s. att de utsatts för minusgrader. Du kan så direkt på växtplatsen eller i krukor som förvaras utomhus. Växterna börjar gro på våren när det blir lagom varmt.


När skörda perenner?

Om du odlar från frö, vänta ett år. Skörda år två. Förutom sparris som skördas år tre. Ofta två skördeperioder; först tidigt på våren och sedan sent på hösten. På sommaren blir bladen lite träiga. De kan då skördas och användas som gröngödsel. Tre veckor innan du vill ha din höstskörd låter du bladen börja växa till sig igen.


Kastanj, hassel och kinesik toon

Kastanj - Hatice berättar om att kastanj används bl.a. till efterrätt i Turkiet. Tina berättar också att kastanj är vanligt i Ukraina, men att nötterna där är större än de Jonas visar. Trädsjukdomen kastanjekräfta förekommer dock i sydeuropa och väntas nå även Sverige efter hand. Jonas går Holma folkhögskolas kurs Nötodling för sydsvenska förhållanden. Där utforskas bland annat möjligheter att korsa fram hybrider mellan kräftsjukeresistenta asiatiska sorter med europeiska kastanjer.


Hasselbuskar - Jonas berättar att vid Källbymölla koloniområde så har koloniföreningen en genemnsam lott. Där har de bl.a. hassel av namngivna sorter. Där kan det föröka plantor genom avläggare.


Kinesiskt toonträd - kallas även lökträd. Bladen skördas och används t.ex. i asiatiska rätter.

Tidigt på våren skördas de späda blad, äts råa eller fermenteras. Det är ett proteinrikt blad. 

Förökning: plantor från rotsystem är det enklaste. Även toonträd finns i Källbymöllas gemensamma trädgård.


Förbered växtplats för ditt träd

Ej nära gräs. Gräs vill ta all näring och vätska. Gräs skickar ut exsudater, växtämnen som missgynnar andra växter.  Håll undan gräs utanför trädets rotzon och använd inte gräs i gångar mellan odlingsbäddar.


"Wood wide web". Gräs har inget rotsamarbete genom mykorrhiza. En strategi för att plantera träd är att lägga en hög med flisat material från träd och buskar på den plats där du nästa år vill plantera ett träd. Då kommer det mikroliv igång som gynnar trädet.


Amträd. Plantera amträd före ditt värdefulla träd ska planteras. 

T.ex lind, havtorn, silverbuske eller något så vanligt som svartvinbär.


Sniglar

- Karin Jansson (lärare på Holma folkhögskola) lägger ut en svart plastsäck dit sniglarna kryper för att finna fukt och värme. Lyft på säcken och ta hand om sniglarna.

- En idé är att deg, typ surdeg, lockar till sig sniglar. De äter sig mätta och blir lätta att samla ihop.  

- Ferrimol (de små blå) 

- Spomenko och Lindita tipsar om att magnesiumsulfat är billigare än ferrimol. Används av gräsmatteodlare för att göra gräsmattan mossfri och grönare. Sniglar gillar inte doften så det kan räcka att strö ut en sträng runt sin odlingslott. Behöver upprepas efter regn. (Läs på förpackningen så du hanterar pulvret korrekt.)


Hur ta hand om och ge näring till sina odlingar?

Löv

Tillför 10-15 cm tjockt lager med löv på hösten. Andra täckmedel: gräsklipp, lammull. 

Gräsklipp är rikt på kväve som är toppenbra för lövproduktion och vitlöksodling. (I mitten slutet av mars kan vitlöken också börja vattnas med guld vatten.)  


Aska, alger och tång

Traditionella näringskällor. Aska används måttfullt då det är mycket koncentrerat näringsämne som även kan innehålla rester av ämnen som inte är lika nyttiga. Alger och tång användes mycket av bönder som bodde nära stränder förr. (Saras kommentar: Läs om rätten att samla tång HÄR.)


Solkompost 

- I godisburk av plast : 1/3 jord + 1/3 köksavfall skaka om. Se mer HÄR.


Egen såjord av löv

Stoppa löv i svart plastsäck på hösten. Gör några hål i botten. Låt stå i solen. Fin mull efter 1-2 år. Obs! behöver vattnas något om löven är torra. Kan vattnas med t.ex. guldvatten (urin plus vatten). (Mer om lövkompost HÄR.)


Vallört

Används som gröngödsel, som barriärväxt och till vallörtsvatten. Rik på kalium. Bockning 14 brukar användas för att den inte frösår sig så lätt som andra sorters vallört. Den djupa pålroten tar upp näringsämnen från olika jordlager. Nackdelen är att den djupa roten gör det svårt att flytta Bocking 14 en gång planterad så blir den lätt kvar. Kaukasisk vallört använder Jonas ofta. Fördelen är att den inte har lika djup pålrot som Bocking 14 och plantorna kan då lättare flyttas. 


Tips för att minska mängden ogräs vid etablering av perenna grödor

Jonas använder den kaukasiska vallörten som "täckduk" vid ett försök att täcka ut åkervinda på en av sina lotter. Den kaukasiska vallörten planteras då med 50 cm mellanrum. Då täcker bladen ut all yta, som ett naturligt alternativ till svart plast eller odlingsväv.


Vid etablering av trädgård med perenna grödor, använd ettåriga blommor t.ex. blomsterkrasse som marktäckare. Hela plantan kan ätas på blomsterkrasse, blommor, blad och stjälkar. De ljusgröna fröna kan läggas in och ätas som kapris.


Pedagogisk lund

I Källby mölla odlingsområde finns även en pedagogisk lund där Jonas och Martina (som har företaget Ätbara Lund) tar emot skolklasser. Kanske ett studiebesök för Tandemodlarna i vår?


Mer: 
Jonas Årman och Martinga Fingerroos har företaget Ätbara Lund. Inspireras av deras verksamhet genom facebooksidan Ätbara Lund.

Lyssna till radioprogrammet Meny i P1 där Jonas och Martina berättar om Skogsträdgården som tillhöt Holma folk.högskola utanför Höör: sverigesradio.se/avsnitt/odla-mat-utan-arbete-i-skogstradgard

Recept: 
Jonas rekommenderar Myrrhis kokbok "Mad med flerårige gröntsaker" , på danska: www.permakulturhaven.dk/vare/mad-med-fler%C3%A5rige-gr%C3%B8ntsager. Ska vi köpa in den till föreningen? Starta en studiecirkel för matlagning med perenner?



Provsmakning av nyskördad spansk körvel, spenatskräppa och en mynta. Äkta kastanj kan sköras i Lund. Stekt äkta kastanj är gott som topping på soppan. Eller som ingrediens i en söt efterrätt.

Provsmakning: Rosenkvitten med socker och fruktläder av rosenkvitten plus päron.

Text och foto: Sara Nelson


Tack till Lunds kommuns miljöanslag.



fredag 1 november 2024

Höst 2024 med Tandemodlarna

Höst 2024 med Tandemodlarna

31 aug Terminsstart 

6 sept Röjardag inför Brunnshögskalaset

14 sept Brunnshögskalaset 

5 okt Fermenteringsworkshop (hos Lindita & Spomenko)

9 nov Kl 11 Föreläsning om perenna grönsaker med Jonas från Ätbara Lund + sopplunch (hos Cecilia)

xx nov/dec Vi sätter vitlök (i KP) 

xx dec Terminsavslutning med planering inför 2025 (hos Sara) 

xx jan 2025 Lin-träff (hos Elisabet)










lördag 13 april 2024

Adrettaodlingen - möten, konst och kultur

Culture, kultur, kultivera... orden har samma grund. De första högkulturerna, stora civilisationer, växte fram där människor samlades för att odla jorden, bland annat vid Gula floden i Kina och i Mesopotamien, mellan Eufrat och Tigris för mer än 5000 år sedan. [Läs vidare: SO-rummet]

På Brunnshög i Lund har människor odlat i 6000 år

Hösten 2013 gjordes omfattande arkeologiska utgrävningar i nordöstra delen av Lund, inom det område där European Spallation Source (ESS) nu står. Tidigare var området kring Brunnshög en vit fläck på den arkeologiska kartan men här gjordes fynd som visar att området troligen har varit en betydelsefull plats under bondestenålder (ca 4000 f.Kr.), alltså för ca 6000 år sedan. [Läs vidare: svenskhistoria.se]

De samarbetsvilliga grödorna

Människor har sedan de började odla skapat historier tillsammans med naturen. Ibland finns de bevarade, ibland inte. Konstnären Åsa Sonjasdotter har intresserat sig för olika kulturväxters historia. 2012 gjorde hon för första gången en utställning där historien kring potatisen Adretta synliggjordes. Lördagen den 13 april 2024 samlades en grupp i Kunskapsparken för att ta del av den del av denna historia - och bli del av dess fortsättning. 

Mycket kortfattad sammanfattning: Adretta förädlades fram för att människor önskade en robust potatis, som var god och lättodlad, som klarar sig utan dyr konstgödsel och dyra bekämpningsmedel, som rullar fint vid skörd med skördetröska utan att få stötskador, och där det inte blir onödigt spill vid skalning i maskin. De potatis som uppfyllde villkoren sparades och blev utsäde till nya potatis. Resultatet blev en vit och rund potatis, av den mjöliga sort som är extra god i potatismos. De potatisar som eftersträvas av kommersiella företag idag har förädlats fram med helt andra egenskaper. De är ofta stora, gula och avlånga, speciellt lämpade för att göra pommes frites. Tänk hur potatis kan samarbeta!

Från 1 juni till 25 augusti kan du se Åsa Sonjasdotters verk i Lunds konsthall

Vänskap gror snabbare än potatis 

Efter föredrag och samtal om bland annat potatis, kål och spannmål, provsmakade vi nykokt potatis. Därefter började vi sätta potatis. Det är inte så lätt att nå ut i bruset med en inbjudan. Därför blev vi extra glada över de som kom, inte minst de som även stannade för att sätta potatis. Där var bland annat en familj som Cecilia och Sara känner och har träffat tidigare genom föreningen Interkultur.  

Medan vi grävde och planterade denna lördag eftermiddag så byggdes och stärktes vänskapsband. Vi kan föreställa oss hur människor i alla tider samarbetat kring odling och alla de samtal som förts när människor arbetat sida vid sida. 

  

  

Kommande träffar

Under vår och sommar 2024 kommer föreningen Bygga & bo i Lund att leda workshops, öppna för allmänheten, där den huvudsakliga sysselsättningen är att sätta, sköta om, skörda och smaka potatisen Adretta. Men de som deltar kommer att märka att det är vägen som är målet. Det är i möten med andra människor som något nytt uppstår, som vi alls inte kan planera i förväg. Idag lärde jag mig till exempel att det går att äta vallmons första späda blad. De kan bli ingrediens i en god paj. Så fint att "ogräset" är vallmo där vi ska odla. Då kan vi ogräsrensa och skörda samtidigt! Här växer också rölleka som ogräs, en traditionell läkeväxt. Sök på internet och du ska finna att rölleka har många användningsområden inom traditionell örtmedicin: sårläkande, hjälper vid matsmälningsbesvär och menstruationssmärtor bland annat. När vi möter människor från olika kulturer så får vi ofta höra olika minnen om växter som väcks till liv medan vi odlar - och vi lär av varandra. 

Odlingen av potatisen Adretta i Kunskapsparken sker i samarbete mellan Lunds kommun, Tekniska förvaltningen och Lunds konsthall, samt föreningen Bygga & bo i Lund. Adretta-workshops leds ideellt av föreningens medlemmar. Planer kan ändras, beroende på exempelvis väder och sjukdom, men här är ett förslag, som kommer att bollas med odlare och förening. Du som läser detta är varmt välkommen att delta. Glöm inte solskydd och matsäck. 
  • 13 april kl 14 Den första träffen. Åsa Sonjasdotter berättar om Adretta och vi sätter de första potatisarna. 

  • 4 maj kl 12. Vi samlas och äter nykokt potatis (kokas på plats) och medhavd matsäck. Därefter fortsätter vi att sätta potatis. 

  • 18 maj Vi fortsätter att sätta potatis. 

  • 8 juni Vi fortsätter att sätta potatis samt kupar de tidigare satta raderna med potatis.

  • 13 juli Vi skördar och tillagar potatis. I den tomma jorden fyller vi bl.a. på med förodlade plantor av kål.

  • XX. Mera skörd för de som varit med och odlat och skött om potatisen vid flera tillfällen.  

  • XX september. Ev. håller föreningen bygga en workshop om att bygga stukor för vinterförvaring av potatis och rotfrukter.

  • I höst: En mindre mängd Adretta säljs vid Skördefesten i Stadsparken, för att inspirera ännu fler människor att lära mer om värdet av att bevara olika kulturväxter och dess historia. 


Text och foto: Sara, Cecilia, Sengül och Lindita