Stuka för vinterförvaring av grönsaker

Vi har inte alla råd eller plats för en jordkällare för förvaring av exempelvis rotfrukter, potatis och syrade grönsaker.

Då kan en stuka vara ett alternativ för vinterförvaring. 

Den 17 oktober 2025 grävde vi en lång grop till en stuka. Vi grävde som små diken vid gropens sidor för att eventuellt regnvatten inte skulle bli stående i mitten av gropen. Gropen bottnades med halm.

Vi stack en kniv i botten av hinkarna, så det blev springor där fukt kunde rinna ut och luft komma in. 
Men vi borrade inga hål där gnagare och maskar skulle kunna ta sig in.  
Tre hinkar fylldes till hälften med potatis och rotfrukter. Vi experimenterade även med en lite rödkål.

Hinkarna täcktes med jord. Över jorden ett lager med halm som toppades med kartong och ett par stenar för att halmen inte skulle blåsa bort. 

den 19 april 2026, sex månader senare, grävde vi bort jorden och öppnade hinkarna. 

Vi var förväntansfulla, som barn på julafton. Vad skulle vi hitta i våra "paket"? 

Tjoho, första hinken! 

Vintern hade varit ovanligt kall i perioder så vi hade inte så stora förhoppningar om att grönsakerna skulle ha klarat sig. 

Men jo, morötter och potatis såg nästan ut som när vi begravde dem för sex månader sedan.

Några morötter hade fått små rötter och blek blast. De satte vi i en rad, för att se om de skulle kunna få blommor till sommaren och frö att skörda i höst. 

En del potatis togs hem för att äta, en del sparades som sättor. De potatis som legat allra överst var vattniga. De hade nog frusit när det var som kallast under vintern. De blev till kompost.

De yttre bladen på rödkålshuvudet såg oaptitliga ut. Men inuti var kålen krispig. Men den smakade lite unket. 

Några av potatisarna användes till utsäde.

Här har vi grävt en lång fåra, cirka ett spadtag djupt och avståndet är en fot mellan varje potatis. 

Prova göra en stuka du med!

Som ett kylskåp som inte förbrukar någon el. 

Text och foto: Sara Nelson

5 oktober: Fermentering i växthuset

Mjölksyrning av grönsaker

Cecilia Winge håller workshopen om fermentering i oktober 2025. En inledande föreläsning ger oss teori om hur fermenteringen går till. Vi kommer tillsammans på en mängd grödor som är fermenterade, t.ex. yoghurt, surdegsbröd och surkål. Cecilia berättar om de fermenterade livsmedlens, och i synnerhet de fermenterade grönsakernas, olika fördelar för kroppen. Det är mjölksyrebakterier som bidrar till att grönsakerna får nya egenskaper i fermenteringsprocessen. Bland annat bidrar detta till att grönsakernas näringsämnen bättre tas upp av kroppen.

 

Surkål - steg för steg

1. 

Tvätta grönsakerna.

2. 

Hyvla, skär eller hacka.

3. 

När vitkålen kramas med salt så tränger vätska ut. 

Vi ska använda 1-3% salt för att få en bra fermentering. 

Cecilia rekommenderar 1,5% till vitkål och 3% till syrad gurka.
Exempel: Om vitkålen väger 1 kg så använder vi 15 gram salt, till 2 kg vitkål används 30 gram salt. 

4. 

Kålen pressas ner i en burk. 

Vätskan som har trängt ut från vitkålen ska täcka alla bitar av grönsakerna. 

5.

Burken fylls inte hela vägen upp, lämna ca 5 cm.
Vi använder oss av "påstricket" för att skapa en tät och syrefri miljö. 

En plastpåse med vatten i används som tyngd och för att sluta tätt mot grönsaker och burkens väggar. För säkerhet skull har vi 1,5% salt även i påsens vatten, om ifall den skulle gå sönder och läcka. 

Ett snurr lagom högt upp på påsen skapar en liten ballong med luft lagom för att påsen med sin knut ska fylla ut burken.
Knyt en knut, pilla in påsen och sätt på locket.  

6. 

I två veckor ska burken stå i rumstemperatur. 

Placera på ett fat, för det bubblar alltid över lite när mjölksyrningsprocessen tar fart. Det är därför det är viktigt med en burk som har en gummiring där locket kan lyfta lite om det blir övertryck. 

Med en vanlig burk så kan burken spricka eller sprängas. 

(Om mycket vätska har trängt ut som riskerar att grönsakerna kommer i kontakt med syre, så går det att fylla på med ny saltlösning med 1,5% salt.)
Efter två veckor placeras surkålen i kylskåpet. Burkens innehåll kan vid denna tidpunkt fördelas på mindre burkar. Surkålen ska helst vara i kylskåpet i två veckor innan den är redo att avnjutas. 

Det är olika sorters bakterier som jobbar vid de olika faserna under fermenteringsprocessen.
Ett tips är att äta en matsked mjölksyrade grönsaker om dagen. Då stärker du tarmens väggar, ökar immunförsvaret och minskar risken för att drabbas av en mängd sjukdomar. Dessutom är det gott!

Syrning av hela bitar av morot och andra grönsaker 

När du syrar hela bitar av exempelvis morot så ska du INTE krama grönsakerna. Istället fyller du på med vatten för att få en vätska som täcker grönsakerna. 

Om grönsaker plus vatten väger 1 kg så tillsätts 15 gram salt. 

Exempel: Om grönsaker plus vatten väger 1200 gram så ska du tillsätta 18 gram salt 

eftersom 1200 x 0,015 = 18.

Exempel på kryddning med morot: ingefära, dill eller vitlök

Exempel på kryddning med vitkål: kummin, fänkål, rädisor, chili eller paprika

Den enkla fikastunden med kaffe/te och medhavd matsäck blev ett dignande knytkalas med ingredienser och rätter från olika kulturer.

TACK!

Text och foto: Sara (Cecilia korrigerar / kompletterar efter hand.)