Möghögar
Till säsongsstarten för Bygga & bos odlingsgrupper bjöd vi in Elina Linderberth för att prata om gödning, kompost och kretslopp. Elina är lärare på Holma folkhögskola, pratar lättsamt och hängivet om jord, maskar och "möghögar".
Inledningsvis: Vad säger internet om ordet mög?
"Mög betyder smuts, skräp, skit eller onödiga saker på skånska. Det är ett vardagligt ord som ofta används för att beskriva något negativt, trasigt eller av låg kvalitet. Ordet härstammar från fornnordiskans mykr (dynga) och kan även beskriva oordning." (Källa: Wiktionary) På danska är mög ett ord för gödsel.
Att samla material till möghögar kan bygga band till grannarna
Elina brinner för jorden. Hon har blivit känd bland sina grannar som vant sig vid att fråga henne innan de åker till tippen.
Grannen: "Du, jag har tagit ner ett träd, det är inget som vill ha, va?" Självklart vill Elina ha. Han slipper köra till tippen och jag får en gubbkompis, säger Elina.
Grannen som klipper gräset så fint samlar gräset i säckar som han ställer vid brevlådan. Elina hämtar gräsklippet. Senare på säsongen lägger hon lite gurka och tomat till honom.
Vad är jord, mull och jordhälsa?
Teoretiskt består jord av cirka 25 procent luft, 25 procent vatten, 10 procent rötter/mull, resten mineraler (lera, sand)
Mull består av ca 85 procent humus, det vill säga nedbrutna växtdelar i olika stadier.
Om vi ser daggmaskar i jorden så vet vi att där också finns andra mikroorganismer.
Om vi matar jorden så kommer efter hand allt att finnas som växterna behöver. Det tar ett par år innan systemet är intakt. Teoretiskt sett behöver inte jorden att någon annan gödning tillförs än "mat" till mikrolivet. Aktiva mikroorganismer frigör mineraler från lera och sand i jorden så mineralerna blir tillgängliga för växterna att ta upp genom rötterna. I utbyte får mikroorganismerna i jorden socker (kol/cellulosa) som utsöndras via växtens rötter.
Kålväxter är en av få växter som inte samarbetar så bra med livet i jorden. Men om du samodlar kål med andra växter så kan de växterna bygga samarbeten.
Precis som vi behöver en mångfald ovan jord så behövs mångfald i jorden. 25 procent av planetens biologiska mångfald finns under mark. I en levande jord finns svampar, bakterier och nematoder. Mikroorganismerna vill gärna ha kol, cellulosa. De får det genom möghögarna. Svamparnas mycel bygger nätverk under jordens yta. Mycel i marken skyddar oss exempelvis från torka.
Vad kan vi göra?
Normen är att ha en välstädad trädgård så att uppmuntra de som vågar gå mot normen. Säg till grannar "Vilken fin möghög du har!"
Höstså något som är för jorden, som du inte ska skörda. Till exempel ekologiska foderärter till gris, rajgräs och honungsfacelia. Höstsådden bidrar till fotosyntes, att mata jorden med cellulosa och att binda kol i luftens koldioxid till till jorden.
Testa olika kompostmetoder:
- maskkompost (1 daggmask bajsar 1 gram om dagen.)
- lasagnekompost
- solkompost
- lövkompost
- varmkompost (behöver vändas för att bibehålla värmen). Vi kan gå ihop ett gäng och göra en 21-dagarsompost.
- roterande kompost
- hügelbädd
Tips: Här är ett recept på jord från Lena Israelsson. Här finns fler av
Lena Israelssons olika jordrecept.
- 1/3 lövmull
- 1/3 bokashi och fuljord
- 1/3 kompostjord
Vad gör jag för att undvika besök av råttor?
- Använd bokashihinkar plus jordfabrik som är råttssäker.
Sista frågan: Köper du själv någon gödsel?
- Om jag köper gödsel så är det pelleterad ull.
Elina inledde föredraget med att berätta att hon är utbildad inom trädgård och kan odla prydligt och i raka rader. Men sedan Elina började intressera sig mer för jordhälsa och möghögar så är det som att grönsaksskörden blir som en bonus. Det är så mycket som kan gå snett med grönsaksodling; torka, sniglar, ogräs, ... medan jorden är tacksam för allt. Tänk inte att varje frö ska bli en grönsak, då är det så lätt att känna att odlingen blivit misslyckad. Tänk att om 30-50 procent av det du odlat resulterar i skörd så är det 100 procent lyckat.
Föreläsning i Herrgården. 
. 
