25 mars 2018

Var ska alla med låg inkomst bo?

Hemlöshet fick jag anledning att fundera kring igår. Satt ett par timmar på Stockholm central i väntan på nattåg till Lund. Jag hade så tung väska att jag damp ner på första bästa plats. Det råkade vara på bänken där hemlösa sitter. Jag tog fram en kursbok med en ansats att läsa. Men kom i samspråk med mannen bredvid mig.

Mannen berättade att där sitter de i väntan på natten. Somnar de kommer en vakt och väcker dem. Allt är stängt mellan kl 02 och 03 på natten och då måste man gå ut och "vandra". Mannen som berättade detta för mig är 62 år gammal. Han har varit hemlös ett år. Han berättar om var man ibland kan få mat, hårklippning och tvätta. Men organisationerna är inte samordnade. Och ingen har öppet på natten. Det har de i Göteborg. Där turas kyrkorna om att öppna så de hemlösa får ligga ner och sova med tak över huvudet på natten. De tvingas inte ut i natten med sin sovsäck.

Mannen jag pratar med hade tagit ut tidig pension vid 61 år och har nu en inkomst på drygt 4000 kr per månad. Han har jobbat sedan 70-talet, med tillfälliga anställningar och inom låglöneyrken som restaurang, måleri, vaktmästeri. Detta har tydligen inte genererat mycket till pensionen.

Han är rädd om sin hälsa och dricker inte alkohol. Också för att vara skärpt, eftersom det är tufft att leva på gatan. Många blir rånade av unga killar. Kvinnorna är ännu mer utsatta, menar mannen, då de även riskerar att bli våldtagna.

Vi ser några ungdomsgäng dra förbi där vi sitter. "De spanar", sa han. För någon månad sedan blev mannen vid bordet intill nedslagen och rånad på 9000 kr som han just tagit ut från bankomaten. Han var rädd i flera veckor och vågade inte gå ut. Det tog hårt på honom. 

Några av ungdomsgängen påminner till det yttre med några av de nyanlända som jag träffat eller lärt känna i Lund. Men deras kroppshållning, ansikte och blick gör att de ändå ser helt annorlunda ut. Här finns inga milda, glada leenden. Ingen mjukhet alls. Stel gång, raka nackar, hårda blickar. Några har "stenansikten" som ser helt avskurna ut från empati och tillit. Jag flyttar handväskan så den hänger innanför min jacka när jag går mot perrongen. Men jag vill inte vara rädd. Jag tänker det är synd om dem. De har ingen mamma eller pappa i närheten. Kanske inga vuxna. Jag tänker på projektet Kulturbruk i Lund som engagerat ett 20-tal unga ensamkommande och nästa lika många vuxna svenskar under två odlingssäsonger. Och alla andra föreningar i Lund som finns och fångar upp. Men ändå inte räcker till för att alla ska bli trygga. Plötsligt blir någon utvisad eller måste flytta.

Vi pratar också om EU-migranterna. Och polackerna som har jobb men som ändå dyker upp och äter gratis soppa. Och om Sverigedemokraterna. Mannen jag pratar med håller med Sverigedemokraterna i många av deras uttalanden men kommer inte rösta på dem. Men vi förstår varför folk gör det. Folk tittar inte på ideologier, lyssnar bara på uttalanden.

Jag tänker på hur bedrövligt det ser ut. Och vilken utmaning vi lever med.
Mängder av unga som inte får omsorg och trygghet - både svenskfödda barn och nyanlända.
Mängder av nyblivna pensionärer som inte har råd med de hyror som finns på marknaden idag. "Jag behöver inte mycket, bara ett krypin", som mannen jag pratade med sa. "Jag var inneboende hos en dam men hon ville ha över 3000 kr i hyra för ett enkelt rum." Det går ju inte med min inkomst. jag frågade om de inte kunde gå ihop och hyra något större gemensamt. "De flesta som sitter här klarar inte av en kreditprövning" och kan inte hyra en bostad.
Till detta har vi mängder av yrkesarbetande människor som inte hinner med att "leva" i sin vardag utan spenderar inkomsterna på "weekendresor" och konsumtion av prylar. Några kanske har två eller tre bostäder - ett i stan, ett på landet och ett utomlands.
Jag tänker på de bonusar som delas ut till de stora företagens styrelseproffs och VD:ar. Eller en helt vanlig lärarlön.
De rika vill inte ha oss i sina områden, säger mannen. Bredvid mannen som blev rånad står en kvinna med krum rygg. Kanske är hon bortåt 80 år. Stilig, trots sin krumma rygg och hemlöshet.

Jag fantiserar om en rörelse av "nybyggare" - unga och gamla - som bygger sina egna bostäder, där det finns plats för odling och höns. Eller kommunalt ägda företag som planerar och bygger ihop med kommunens invånare - och då menar jag inte de med en månadsinkomst på över 20000 kr eller ens 10000 kr, utan de med mycket lägre inkomst. Jag tänker på den trygghet som en basinkomst / medborgarlön skulle kunna ge. Men jag vet inte om det skulle funka. Men tänk om en basinkomst skulle medföra att folk slutade råna andra. Bara det vore ju en enorm vinst. 

Mannen jag pratade med ser fram emot när han uppnår riktig pensionsålder. Då finns möjlighet att söka bostadsbidrag och medel ur olika fonder. Han skulle kunna ta emot socialbidrag, men det är han för stolt för. Istället ställde han upp och blev intervjuad av TV4 för att berätta om hemlösas situation. Någon tog initiativ till en insamling. Insamlingen ledde till att mannen jag pratar med fick 30000 kr för att klara vintern. Med pengarna valde han att resa till Portugal. Där går det att klara sig längre på 30000 kr än i Sverige. Jag ser han ser frisk och solbränd ut, men lite mager. Han kom hem i onsdags. Trodde våren skulle ha kommit nu men det är ju fortfarande minusgrader ute. Han bär med sig minnen av vandringar i berg och längs med hav. När jag tog fram en apelsin tackande han nej till några klyftor, men sa den luktade gott och påminde om apelsinerna i Portugal som han kunde plocka direkt från träden. I Portugal, säger han, är många fattiga. Där är det vanligt att ha en månadsinkomst på 500 Euro. De unga män han mötte var vänliga och hjälpsamma. Och snälla mot kvinnor. "Så det finns alltid som utväg att flytta dit". Säger mannen jag pratar med. Som skulle kunna vara någons extramorfar. Han är vänlig och hjälpsam och är nog en resurs för flera av de människor som sitter runtom oss. När jag går önskar jag dem lycka till - mannen med solbrännan och den hostande kvinnan bredvid, med de två små hundarna. Hon som gillar mintchoklad.

Väl på tåget kan jag äntligen ladda min mobiltelefon. Den har varit "död" ett par timmar. De hemlösa hade två tips på centralstationen: En automat där en laddning kostar 20 eller 40 kr eller ett kafé där en kopp kaffe kostar 18 kronor och där man får låna ett uttag. "Och då får man påtår också." På tåget kan jag ladda gratis och konstaterar att allt blir lätt mycket dyrt som hemlös. Kudden är ljuvligt mjuk och täcket rent. Jag hinner skicka en tacksam tanke till universum innan jag somnar.

16 mars 2018

Kallelse till årsmöte 2018

Nu är det dags för årsmöte i föreningen Bygga & bo i Lund, närmare bestämt torsdag 28 mars kl 15.00. Plats är ännu ej bestämt. Det beror lite på hur många som väntas dyka upp. Alla som varit medlemmar under 2017 är välkomna. Är du osäker på om du är medlem, se om du fått e-post idag. Annars registrera dig via sign-up https://simplesignup.se/event/60168. Det är gratis. 

Nedan mötets dagordning. Verksamhetsberättelse och bokslut kommer innan mötet. Tills vidare, kika gärna på denna presentation av föreningens verksamhet sedan start https://docs.google.com/presentation/d/1LBYF50v7-fgOanpoXJ43Ik3FdTcT5orXo74YUnFH7AQ/edit?usp=sharing

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 14 Verksamhetsplan
15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande


Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Motioner får gärna inkomma innan söndag kl 15, då styrelsen har sitt nästa möte.

Anmäl dig gärna till årsmötet via facebook www.facebook.com/events/196134121151262/
senast 25 mars så att vi får en uppfattning om antal deltagare.

Välkomna!

Sara Nelson
ordförande 2017

Bygga & bo i Lund

06 januari 2018

Inbjudan: Nyfiken på solceller på taket?


Foto: Ny teknik 
VILL DU VETA MER OM SOLENERGI?
Föreningen Bygga & bo i Lund bjuder in till infokvällar och solcellssafari. Välkommen!
NÄSTA TRÄFF ONSDAG 28 FEBRUARI (Mer info längre ner!)

INFOKVÄLL ONSDAG 24 JANUARI 2018
Kom och ställ frågor till Johan Nyqvist, verksamhetsledare på Solar Region Skåne. Diskutera med andra som är nyfikna på solenergi eller funderar på att skaffa solceller till sitt hus.

VAD: Information, samtal och inspiration om och kring solenergi. Nätverkande med grannar och solenergi-intresserade över en kopp te.

NÄR: Onsdag 24 januari kl 19 (till ca kl 21).

HUR: Anmäl gärna via Simple sign-up https://simplesignup.se/event/125424 eller Facebookwww.facebook.com/events/508903046148253/ så underlättar du vår planering. Dela gärna!

PRIS: Gratis.

VAR: Vita huset (Bredvid ICA Tornet), Uardavägen 131 i Lund.  Kommer du med buss passar buss nr 1 och 169.
_________________________________________________

SOLCELLSSAFARI SÖNDAG 11 FEBRUARI 2018

Häng med på solcellssafari söndagen den 11 februari med start klockan 10. Några av Mårtens Fälads solcellspionjärer visar sina anläggningar och svarar på frågor. Vi samlas på trottoaren utanför Griffelvägen 3. Den tunnfilmsinstallation vi möter först kan du läsa om på Byggahus.se. Efter visning och frågestund vandrar vi till nästa visning på Ferievägen strax intill.

Hela turen (båda besöken plus eventuellt ett tredje) beräknar vi tar ca en timme. Klä dig varmt då visningen sker utomhus. Välkommen!
_________________________________________________


INFOKVÄLL ONSDAG 28 FEBRUARI 2018  DENNA VECKA!

VAD: Föredrag för dig som är nyfiken på solceller
NÄR: Onsdag 28 februari kl 19.00
VAR: Vita huset, Uardavägen 131.
(Buss nr 1 till Uardavägen)

Denna gång möter vi Kraftringens solcellsexpert och områdesansvarig Anders Ekne! Kom och ställ frågor och diskutera med Anders, grannar och andra solcellsintresserade.

På agendan:
- Kraftringens satsning på solkraft i Lund och info om Solkartan
- Solceller - hur funkar det?
- Praktikfall från Lund
- Montering och installation av solceller på taket
(Bygglov, solcellstöd, rotavdrag, inkoppling på nätet, samt underhåll och återvinning av solceller)
- Elhandelsavtal och egen elproduktion. Hur gör man? Vad erbjuder Kraftringen?
- Frågor och diskussion!
Varmt välkomna!

_________________________________________________




BAKGRUND & INSPIRATION

Föreningen Bygga & bo i Lund arbetar för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet kopplat till byggande och boende. Läs mer här: https://byggaboilund.blogspot.se/p/om.html. Medlem i föreningen kan du bli idag genom att registrera dig på https://simplesignup.se/event/60168. Medlemsskap för 2018 kostar inget.

Föreningen planerar studiebesök och fler träffar kring solenergi våren 2018, i samarbete med Studiefrämjandet. Inför första träffen har vi kontaktat Solar Region Skåne som är en ideell förening som arbetar för att främja solenergi genom informationsaktiviteter, föredrag, studiebesök med mera. De erbjuder oberoende och opartisk information. Läs mer här: www.solarregion.se.
_________________________________________________

På fotot ovan syns Jonas Nordström som samlade sina grannar för att göra gruppinköp av solpaneler. https://www.nyteknik.se/energi/han-utmanar-alla-att-bli-solcellsagare-6825102

Mer inspiration har vi fått genom Ola Persson som skaffade solceller till sitt hustak i Lund 2011. http://lund.lokaltidningen.se/nyheter/nyheter_lokala/2011-09-13/-Ola-Persson-tillverkar-sin-egen-el-157322.html#

"Från och med den 1 januari 2018 kommer alla aktörer, även privatpersoner, att kunna få stöd med 30 procent av kostnaderna." http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/regeringen-okar-stodet-till-solceller/
_________________________________________________

  

05 oktober 2017

Första spadtaget... för mer lokal mat?

Första spadtaget för södra Brunnshög

Lund har i många år planerat stadsdelen Brunnshög som ska växa i nordost. Igår togs "första spadtaget" och jag var inbjuden. Flera inom kommunen vet att jag har ett starkt engagemang för jordklotet så jag blev glad för inbjudan.

Dialogpartner
År 2010 tror jag det var som jag såg första broschyren om den nya stadsdelen. Jag tyckte det såg fint ut. Roligt och spännande att vi skulle få ett så modernt område i Lund - med gröna väggar och gröna tak, spårväg och solpaneler... Men jag var också lite frågande: Hur såg kommunens tankar ut kring att bygga på den "goda jorden"? När kommunen bjöd in till medborgardialog lyfte jag upp mina frågor kring livsmedelsresiliens. Dialogen med Lunds kommun och "Brunnshögskontoret" har levt vidare. Bland annat bjöds jag med till nordisk konferens i Århus 2015.
Min ogödda morot och Davids "guldvatten"-gödda morot fick belysa värdet av att ta vara på urin.
Foto: Spårväg Lund C - ESS
Illustrerade med "pinkhink" och morötter
Jag kände mig lite kluven och tänkte först inte vara med på "Första spadtaget". Men jag tackade ja till inbjudan och valde att använda tillfället till att prata om vikten av kretslopp, om materialval, urinseparering och regnvatteninsamling. Efteråt sa någon att hon aldrig kommer kunna se en yogurthink utan att tänka på min "pinkhink".

Dyr bygglek?
Byggherrar och politiker berättade om höga ambitionen och goda intentioner. Solceller och grönska på nästan alla tak. Trä gör intåg som konstruktionsmaterial. Sydsvenskan rapporterade.

När en av de kommunanställda arkitekterna visade en visualisering av Södra Brunnshög på stor bildskärm så fick jag en känsla av att detta vi håller på med är en världsfrånvänd lek, som ett jättedyrt vuxen-Lego eller SimCity. Vem ska bo där? När Didrik, den sexårige grävskopeföraren, fick frågan svarade han att "Många nya kommer till staden och behöver någonstans att bo." Jag tänkte på alla nyanlända flyktingar - och kommande års flyktingar.
För mig symboliserar min morot och spade hur hållbar stadsutveckling måste inkludera ett resilienstänk.
Foto: Brunnshög 
På gruppfotot hade jag inte förväntat mig att jag skulle vara med. Men då de ropade efter mig och då jag tagit med en fin jättemorot så tänkte jag moroten kunde få symbolisera att vi nu tar spadtag på värdefull åkermark. Stadsutveckling måste ske med medvetenhet om kretslopp och resiliens. Här kan vi ge utrymme för cirkulära system som möjliggör både hållbar konsumtion och hållbar produktion.

Entreprenörer nyfikna på fiskodling inger hopp
Inför ceremonin uppdaterade jag mig lite om Brunnshög. Bland nyheterna från augusti läste jag att markanvisningstävlingen för etapp 1 vunnits av bland andra Sydö för sina planer "Att pröva lokal produktion av inomhusodlad fisk och växter och sälja på plats". Jag hann träffa Sydös Mikael och Hannah strax före ceremonin. Eftersom landbaserad fiskodling kan bidra till att rädda världshav ingav mötet med dem hopp.



Äkta spadtag levererar potatis och sorterar tankar
Efter "första spadtaget" begav jag mig till odlingen vid Brunnshög för att gräva på riktigt, skörda, rensa ogräs och rensa tankar. Tankarna rusade.
Inför "första spadtaget" blev jag ombedd att skriva några rader om min anknytning till Brunnshög. Jag skrev ett PS med reflektioner och sammanfattning av många års engagemang, tankar och visioner. Här är det som jag skrev men valde att inte säga - inte vid detta tillfälle.
Potatis odlad i jord med maskar och mikroorganismer som medarbetare.
Den goda jorden blir bostäder och kontor - eller en lokal vitamininjektion?
Jag har länge varit medveten om att den tunga goda lerjorden har ett unikt värde - laddad med mineraler från musselskal och andra djur från en tid då Lund låg under vatten. Jag vet att hela den industriella världens livsmedelsförsörjning är oerhört beroende av fossil olja (konstgödning, besprutning, produktion, transporter, förpackningar,...). Jag har också hört att skulle vägnät eller sjöfart stängas av, som följd av exempelvis brist på billig olja eller annan kris, så skulle våra butikshyllor stå tomma efter ca tre dagar. Jag skrev ner mina frågor kring livsmedelsresiliens när kommunen bjöd in till medborgardialog. Jag räknade ut att med konventionell odling skulle Lund kunna försörja alla sina invånare med mat på en smal rand av odlingsmark där den yttre cirkelranden ligger på en radie 5 km räknat från centrum. Det vill säga om vi äter i huvudsak veganskt + vilt, naturbeteskött och smådjur som höns och kanin (i snitt 20 kg kött/person och år). Med den kost vi äter idag behöver Lundaborna markytor motsvarande en radie som inkräktar på mark som tillhör Malmö, Staffanstorp, Eslöv, ... Hur kan vi då försvara bygge av hus, vägar och parkeringsplatser på jordbruksmark?
Vision: Tillväxt räknas inte längre genom ökning i antalet invånare i kommunen och ökad BNP. Grönytor i staden hotas inte längre av förtätning. Skolbarn behöver inte ha sina raster på taken för att få solljus. Folk spenderar inte längre 110 minuter per dygn i transporter. Tillväxt räknas istället i hur väl en kommun lyckas vara självförsörjande med avseende på livsmedel, energi, byggmaterial och arbetskraft. Målet är inte lägre att öka "mobilisation", snarare att öka "localisation". Samarbeten etableras mellan tätort och landsbygd eftersom det är landsbygden som står för en stor del av försörjningen av råvaror samt omhändertagandet av tätortens avfall. Ruralisering är en växande trend och stadsplanerarna blir samhällsplanerare som myser när de räknar ihop summan av valda resiliensindikatorer

ESS och solrosor
Den radioaktiva forskningsanläggningen ger "fjäder i hatten" - eller blir en "väckarklocka"?
Jag läste på om ESS för tre år sedan. Det var en insändare skriven av en av mina lärare från LTH, nu pensionerad professor, som väckte mig 2014. Jag skrev till Strålskyddsmyndigheten och frågade om 7 ton radioaktivt avfall betraktas som mycket? Svaret var Ja."Radioaktivt avfall från den planerade ESS-anläggningen skulle både volyms- och aktivitetsmässigt vida överstiga de mängder och aktiviteter av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska anläggningar som idag går till slutförvaring."
Enligt planen 2014 skulle målhjulet i ESS-anläggningen, bestående av 7 ton volfram, bytas ut var femte år och och fraktas till slutförvaring eftersom det kommer vara radioaktivt i åratal. Var och hur var ännu inte beslutat. Likaså blir delar av de sex meter tjocka väggarna som omger forskningsanläggningen radioaktiva och måste även de förvaras i hundratals (tusentals?) år efter rivning. 
Stora delar av Brunnshögssatsningen bygger ju bl.a. på verksamheten kring ESS - så vem vill plinga i väckarklockan om inte en pensionerad professor? Jag hade inte orken att ta det vidare då. Lunds naturskyddsförening gör tappra försök, det senaste ett öppet brev daterat 29 december 2016. Men vilken tjänsteman eller politiker är modig nog att ta upp debatten? Tänk på alla arbetstillfällen! Och vi vill ju inte riskera förlora jobben, förlora väljare och tappa fjädern ur hatten! Säkert kommer vi på nya tekniska lösningar i framtiden!
Vision: Tänk om småskaligt jordbruk med ätbara skogsdungar, frukt och grönsaker, hönor och ankor omgärdade Lund. De storskaliga odlingarna med betor till socker, korn till sprit, raps till bränsle skulle kunna ligga på en yttre ring runt tätorterna istället för i stadsbrynet - om vi nu behöver så mycket socker och sprit. 
Med intensivodling av grönsaker och förädling därtill kan varje hektar i stadsbrynet utan vidare sysselsätta och ge inkomster till mer än en person. Med ett lapptäcke av småjordbruk runt Lund skulle tusentals arbetstillfällen kunna bli verklighet och kommuninnevånarna skulle studsa runt pigga av färska vitaminer och mineraler. Det skulle bli vanligare att arbeta halvtid för lön och halvtid för självförsörjning, dela sin tid mellan odling och kontor/fabrik/vård/skola. Bättre kost, frisk luft, motion och balans i tillvaron skulle få sjuktal att minska drastiskt. På min gamla maskinsektion på LTH skulle framtidens effektiva småskaliga muskeldrivna och soldrivna jordbruksmaskiner utvecklas. Lund universitet och LTH skulle bli världsledande på lösningar för lokala och kretsloppsanpassade (cirkulära) livsmedelsförsörjningssystem - användbara i Sverige och internationellt - i tätort, på landbygd och inte minst i flyktingläger och läger för länder drabbade av orkaner och kraftiga översvämningar.

Och teknikutvecklingen? Redan 1995 hörde jag Det naturliga stegets grundare Karl-Henrik Robért påstå att det skulle räcka långt om vi använde oss av redan utvecklad teknik och forskning. 
Vad är framtid och vad är forntid? Vad är trend och vad är nödvändighet? 
"Hundraårsregn" ger oss översvämningar - eller dricksvatten?  
En oro när jag bodde på Djingis var att dagvatten och de allt vanligare "hundraårsregnen" kommer att bidra till att Djingis blev mer översvämningsdrabbat och fuktigt med de hårdgjorda ytorna på Solbjer. När jag studerade Hållbar stadsutveckling hade vi en professor från Väg & vatten på LTH som präntade i oss att "Det vatten som landar på tomten, ska tas om hand på tomten". Vatten som tas upp av marken rinner ofta en meter under markytan och stiger upp till ytan där marknivån är lägre (typ Djingis, söder om Solbjer).
Vision: Tänk om alla hus på Solbjer hade regnvatteninsamling - då skulle vi heller inte bli så sårbara vad gäller vattenförsörjning vid torka eller föroreningar i vattenledningssystemet! 
Borlottobönor
E22-planer ger oss mer vägar, trafik, avgaser och buller - eller nytänk kring arbetstider och arbetsplatser? 
Och E22. Ny motorvägsavfart från E22 i Lund planeras vid Ideon. En anledning är att det redan är tjockt med trafik i rusningstid och det väntas bli mer i och med bygget av Brunnshög. Själva tanken på en avfart låter ganska ofarlig och vettig. Men när jag studerade samrådshandlingar såg jag att en del av lösningen innebär att vägen ska breddas med fler filer genom Lund. Forskning visar att ökad tillgänglighet ger mer trafik. En ny avfart ger ingen garanti för minskade köer i framtiden. Om E22 byggs ut och avfarten tillkommer så kommer mycket i Lund förändras som är svårt att ändra tillbaka - omifall vi skulle ångra oss. Redan idag hörs E22 som ett ständigt bakgrundsljud för alla som cyklar, vistas på lekplatser, joggar, fågelskådar, rekrerar sig i sina trädgårdar i östra Lund. Även de väster om vägen hör. Många av oss som bor här drabbas av buller, avgaser och biltrafik.
Vision: Vad skulle hända om vi jobbade 6 timmar om dagen och spred ut antalet trafikanter över fler timmar morgon och eftermiddag, om fler valde kontorshotell där de bor en eller två dagar i veckan istället för att pendla, om fler valde cykel, elcykel, buss, tåg och spårvagn? Jobb-bytardagar skulle kunna göra att du hittade en arbetsplats närmre din bostad och kunde sluta långpendla med bil.
Spenat som såddes efter potatisskörd i augusti.
Gröna väggar och gröna tak lät fint för mig 2010 men är inte tillräckligt när det gäller byggnader som ska bidra till hållbara livsmiljöer i hundra år. Inspirerad av Tyskland hoppas jag se en tradition av byggemenskaper växa fram. Jag är nyfiken på vad som kommer att ske. Ännu är inte första spadtaget taget :)

/Sara Nelson

Civilingenjör som studerat Hållbar stadsutveckling (45 p.) och gått folkhögskolekurs i grönsaksodling, aktiv i omställningsrörelsen bland annat genom föreningen Bygga & bo i Lund

04 oktober 2017

Hållbarhetsveckan i maj

Föredrag på Stenkrossen och på plats på festivalområde på Stortorget

Sara Nelson och Natalia Batista samlade en liten åhörarskara på Stenkrossen. Sara berättade allmänt om föreningen Bygga & bo i Lund - om vad vi gjort och om framtida planer. Natalia berättade om hur det är att vara sin egen byggherre. Vi delar gärna denna historia med fler.

På Hållbarhetsfestivalen mötte vi besökare, visade hur en topplistbikupa ser ut och frågade barn hur deras önskeboende skulle kunna se ut. 


Intill oss stod Vattenhallen och lät besökarna tillverka små vindkraftverk. En mycket enkel, pedagogisk och rolig konstruktion. Något för alla tekniklärare att ta efter!



27 september 2017

"Integrationsodling" med barn i Lund

"Familjeodlingen" där ketchupflaskor och fårbajs lockar till skratt

Vi ringde fastighetsägaren och presenterade vår idé. Vi fick ett "Ja" och blev dessutom sponsrade med några redskap och jord. Tack Lundafastigheter! Idén var att odla i liten skala vid ett boende för flyktingfamiljenr som fått uppehållstillstånd i Sverige och som står i kö till eget boende.

Odlingsträffarna har handlat om att göra platsen de bor på lite trevligare och att skapa en plattform för möten. Vi som odlar ser odlingen som ett sätt att välkomna våra nya "grannar", lära känna, tipsa och visa upp trevliga platser, föreningar och verksamheter i Lund.

Odlingen är också ett sätt för oss att må bättre. Vi som lett verksamheten är i huvudsak fem kvinnor som ser engagemang som en väg bort från maktlöshet och oro. När tidningarna skriver om krig och flyktingars misär vill vi bidra till att skapa fred, sprida kärlek och omtanke. Makar, barn och ensamkommande ungdomar från Kulturbruk har också varit med. Extra uppskattat är det om någon vill spela lite fotboll efter odlingen.

I många år var boendet ett hus vi passerade utan att någonsin möta någon som bodde där. Numera möter vi våra nya bekanta på busshållsplatser, på skolgården, på cykelvägen och vid affären. Vi hejar glatt i farten eller stannar upp och byter några ord.

Nedan delar vi några bilder från årets verksamhet. Under odlingssäsongen 2017 har vi haft verksamhet med uppemot tjugo barn och några av deras föräldrar. Vi har ju många fler underbara foton men har valt att inte publicera bilder av barns ansikten, varken våra egna barns eller andras.

Vi hoppas inspirera fler att använda odling som redskap för att lära känna grannar och skaffa nya vänner. Vi delar gärna med oss av metoder, erfarenheter, lärdomar och spinn-off-effekter. 

/
Familjeodlignens odlingsgrupp 2017 genom
Sara Nelson, Lisa Collin, Åsa Alström Johannesson, Sengül Köse Lindqvist och Alexandra Nathanson

Första gången tog vi med snödroppar och krokus som vi hade grävt upp från egna rabatter.
Vattna med ketchup?
Nej, det var ju bara vatten i flaskan!
Att skämta funkar även utan att vi förstår varandras språk. Skratt är gränsöverskridande.
En vårdag gjorde vi en utflykt till en fårhage där vi kommit överens med fårägarna om att vi fick hämta fårbajs.
Det luktade jätteilla, tyckte många. Utflykten var härlig. Under vår promenad sjöng några av barnen svenska sommarsånger som de lärt sig i skolan.
Vi bottnade en odlingslåda med fårbajs för att på så sätt skapa en långtidsgödande effekt. Det finns också en pedagogisk poäng att skratta kring hur bajs kan bli till mat.
Supermånga var med och sådde ringblommor och andra fröer. Så fint det kunde blivit. Men antingen var fröerna för gamla, våren för torr eller läget får dåligt. Inga blommor blev det just här iallafall.
Vi dubbelgrävde och skapade ett hål med fin jord där vi satte några bärbuskar.
Maj! Utflykt till kojskogen med grillning. Många barn och några föräldrar.
I juni besökte vi Bananfesten i grannbostadsområdet Djingis Khan,
åt glass, blev ansiktsmålade, tittade på barncirkus och åkte karusell.
Två gånger har vi besökt en närliggande 4H-gård där vi klappat kaniner, sett lamm, hästar, kaniner och höns.
I september följde tre barn med till Skördefesten i Stadsparken.
Vi har även fått med mammor och storasyskon till Röda korsets cykelskola, Kvinnojourens tjejläger och Tillsammans för Lunds söndagsmiddagar. På lördag hoppas vi några följer med på Friluftsfrämjandets skogsutflykt.
Fler utflykter planeras.
Juni. Vi band kransar och tillverkade en liten midsommarstång. Körledaren Gösta kom och spelade dragspel och höll i midsommardans med oss. Alla ville inte dansa till en början... Små grodorna. Hur knäppa kan vi bli?
Potatis hade vi planterat i hinkar med hål i. Det blev skörd och senare potatisprovning.
Augusti. Nyskördade grönsaker. Vad heter rödbeta, morot och tomat på andra språk? Några föräldrar fick hjälpa till att komma på namnen på dari och arabiska. 
En tomat från gruppens egna odlingar.
Men vi hade missat att binda upp tomatplantorna i början av sommaren.
Några veckor senare var där kaos som vi försökte rätta till.
September med äppelprovning. Så knasigt att ett äpple kan heta Fredrik, precis som en av lärarna i skolan!
Det blev inte så mycket blommor som vi hoppats. Men de få som tog sig bidrar ändå med färg och glädje.
Varje vecka har någon av oss fört dagbok med text och illustrationer. Ibland har vi skrivit vad planen är för kommande träff. Boken har hängt i tvättstugan för alla nyfikna att kika i. 
Höstsådd. Kan det hinna bli några rädisor? 
Läget under ett träd var inte helt optimalt. Men placeringen var bra i andra avseenden.
Vi experimenterar och sår solrosfrön. Vilka funkar bäst? Frön från affären som vi kan ha i t.ex. mysli eller frön från solrosor som blommat över?
Här frön från mataffären.
Resultat. Frön från mataffären: Bara två kom upp.  Frön från solros: Alla kom upp. Se hur fint skalet följer med växten upp. Strax trillar fröskalet av. Solrosskotten kan klippas och ätas på macka eller i en sallad till exempel.
Som avslutning på denna dag spelade vi Tipp. Gott!
En familj är på väg att flytta till eget radhus och ett av barnen berättar där finns en odlingslåda i familjens nya trädgård. Han blir entusiastisk över att få ta med fröer att odla nästa vår. Vi viker egna fröpåsar av gamla tidningar och han väljer slingerkrasse, solrosor och bönor. Frö från koriander, sallat, krasse och ringblommor har vi skördat från de egna odlingarna. 
En solros som vuxit om både barn och vuxna.

Hösten 2015 drabbades vi av den stora flyktingvågen. Vi i föreningen Bygga & bo i Lund kände vill ville bidra på något sätt.  Inspirerade av att det var möjligt att söka integrationsanslag genom Lunds kommun startade vårt första projekt. Pengarna används mest till mat vid odlingsträffar och praktiklön till några ungdomar som erbjudits sommarjobb. En liten del av medlen har gått till projektledning men det mesta av allt arbete har skett helt ideellt och oavlönat. Kulturbruk har nu haft odlingsverksamhet med ungdomar 2016 och 2017. 

Fortsättning följer. 

17 maj 2017

Spåntakskurs

Förra helgen (13-14 Maj) åkte jag Nora och min pojkvän Mike till Hedemora på en kurs i spåntak.
Vi hade äran att återinföra denna  vackra teknik på ett hus Joshua Roxendale (http://www.lightfeetliving.com) bygger på i denna stund. Huset är lite mindre och skelettet är av trä som han själv timrat. Det ska isoleras med halmbalar och lera som puts under sommarens. 

Det var e kortare kurs på två dagar men väldigt lärorik och hands on!  Det är alltid roligt att introduceras till en ny teknik och för min del hjälper det ofta om jag inte tänker för mycket utan bara observerar vad den "kunnige" gör. Det handlar oftast om en intelligens i händerna som hjärnan inte riktigt besitter.

Jag min pojkvän och en 10 deltagare till började med en ordentlig frukost på lördag för att bege oss ut i spåntakets värld. Vi hade två fantastiska lärare från Litauen, Oscars och hans son Dominique. Oscars var extremt rak i sin kommunikation och jämfört med den svenska normen, ganska hård då han inledningsvis halvt skojade-halvt menade allvar om att han skulle bli riktigt förbannad om vi föll, gjorde fel eller något annat klumpigt. Vi insåg dock ganska fort  att han var en riktigt godhjärtad man. Det är alltid härligt med människor med karaktär.

Tekniken såg i början krånglig ut men när vi väl satte igång så föll det på plats, det är vissa mått man bör hålla koll på och en rytm som följer logiskt. Annars handlar tekniken ganska mycket om att lappa över träbitar som tillsammans bildar ett så tätt skikt av spån så vatten inte läcker in. 
Förutom att täta till enligt "överlappningstekniken" så är det superviktigt att tänka på träets fiberriktning. Fibrerna går ju åt ett håll -  se till så det går rätt till! En felvänd spånskiva kan förstöra hela takets funktion. Som tur är är det ganska lätt att kontrollera- Genom att böja spånskivan så spricker träet upp och visar en åt vilket håll fibrerna går. Det finns alltid en logik med naturmaterial som gör att jag aldrig riktigt är rädd för att göra fel eller testa nya tekniker. Man ska bara följa naturens lagar där fysik, kemi och biologi helt plötsligt är väldigt roligt till skillnad från lektionerna jag hade under högstadiet... 

De vanligaste träslagen som används vid spåntillverkning är furu, gran och asp. Ett spåntaks livslängd beror mest på takspånets kvalitet men också på hur underhållet sköts. Ett tak av maskinhyvlade spån kan vara uttjänt redan efter 20 år medan ett välskött tak av späntade spån( ett visst sätt att skapa spånet på) kan hålla i 70 år eller mer. 

Som varje längre kurs så kommer en väldigt nära de människor som är där och varje gång känner jag att jag fått vänner för livet. Det fullständigt spirar av arbetsvilliga, motiverade och inspirerande människor runtomkring en. Och som vanligt så blev vi bortskämda med otrolig god mat som både var vegan, glutenfri och vegetarisk. Det är superviktigt med energin och de sociala momenten som sker under dessa stunder.

Jag hoppas åka tillbaka dit under halm och lerputs momenten!
Överlappningen av spån

Mike fick utmana sin höjdskräck
Vackra Marina fick in tekniken fort
Toppen på taket 

Ett nästan avslutat tak på två dagar, inte dåligt!