29 april 2025

Kompostbygge

Beredskapsodlingens kompost

Vår praktikant Sara W önskade ett projekt. Vi "beredskapsodlare" behövde en kompost där vi kan lägga ogräs och blast och och "odla jord". 

Odling i jord handlar mycket om att skapa bra jord med ett rikt mikroliv. Mikroorganismerna i jorden samarbetar med växterna. Växterna bidrar med snabba kolhydrater som avsöndras från rötterna, som ger energi till mikroorganismerna. Mikroorganismerna, i sin tur, hjälper till med att bryta ner jord och växtdelar så att mineraler och spårämnen blir lättillgängliga för växterna.

Ett förarbete hade vi via WhatsUp där vi bollade olika förslag till hur vår kompost skulle kunna se ut, med en låda, två lådor, en låda med tre fack och så vidare. Vi landade i en enkel design inspirerade av Lenas kompost, där det blir enkelt att vända komposten.

Väggarna består av återbrukat golv från Cecilias uteplats och några pallar. När väl planen var klar, material och redskap på plats, så gick bygget på en kvart ungefär. 

Uppstår behov av mer utrymme för kompost så bygger vi ut.





 

27 april 2025

26 april: Beredskap med Hugo Malm


Hugo Malm föreläser om beredskap i varmväxthuset i Kunskapsparken i Lund.

Från ordlista till tampongbränning

Hugo Malm har intresserat sig för beredskapsfrågor i många år. När han började jobba som lärare på Holma folkhögskola för 9 år sedan tog han med sig intresset dit. Hugos engagemang ledde honom även till Länsstyrelsen där han jobbat med broschyren Om krisen eller kriget kommer - till Sveriges lantbruksföretagare och till samarbeten med studieförbund där material till studiecirklar har tagits fram. (Länk längre ner i inlägget). 

Här är några av mina anteckningar från föreläsningen som dokumentation och stöd för minnet och för er som missade.
/Sara

Ordlistan som binder ihop hållbarhet och beredskap
Vid föreläsningen börjar Hugo med att presentera en ordlista. Ord som ofta används i hållbarhetssammanhang har sin motsvarighet bland de som pratar om beredskap.  

Hållbarhet - Robusthet
Självhushållning - Hemberedskap
Klimatanpassning - Översvämningsskydd
Lokalisering - Lokal livsmedelsberedskap
Fossilfri energi - Egenproducerad (svensk) energi
Minskade transporter - Minskat import beroende
Ökad/skyddad biologisk mångfald - Riskminimering inom livsmedelssektorn

Ytterligare vanliga begrepp inom beredskapskretsar: sårbarhet, trygghet, säkerhet, skydd

Genom att känna till dessa likheter så kan det bli lättare att kommunicera med personer som du annars inte identifierar dig med. Och kommunikation och samarbete är det som är viktigt för både hållbar utveckling och stärkt beredskap. 

Historik 
Andra världskriget ledde till ransoneringar.

Förr hölls ett nationellt lager med bl.a.
Kaffe
Brödsäd
Socker
Smör /fett

Lagret var dyrt att bygga upp men billigt att hålla aktuellt. När bäst-före-datum närmade sig så såldes lagret och nytt köptes in. 

I lagret fanns även 
Gasmaskar
Brandslangar
Bandvagnar
Maskiner för att kunna tillverka egna sprutor och antibiotika, diesel, bekämpningsmedel, ...

Inom industrin utvecklades på 90-talet "just in time" och då sågs "lager" som låst kapital och en kostnad snarare än en resurs för beredskap och oförutsedda händelser. Nu är tanken att lagren ska kunna upprätthållas på gårdsnivå och det finns medel för lantbrukare att söka för detta.  ÖCB (överstyrelsen för central beredskap) har tagits bort och ansvaret har flyttat till kommuner och regioner.

Tre principer för beredskap i Sverige idag

- Ansvarsprincipen.
Räddningstjänsten i Lund ansvarar i första hand om något händer här.
Svårare för mindre kommuner att klara sin beredskap på egen hand och svårare även för kommuner med stor yta och långa avstånd, som i Norrland.

- Närhetsprincipen
Lokalt: kommun, grannkommuner
Regionalt: länsstyrelsen
Nationellt: myndigheter (MSB), regering

- Likhetsprincipen

Fundera själv på hur dessa principer fungerade under pandemin. 

Totalförsvar = militärt försvar + civilt försvar
Krig och kriser gör att det satsas pengar, vilket möjliggör för oss att testa nya saker.
Hugo Malm berättar om hur regeringen ökar satsningen på det civila försvaret.
"Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka." ..."Totalt tilldelas det civila försvaret ca 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området." (Källa: regeringen.se)

Jag tänker att det borde kunna innebära en stor satsning på odling i skolorna. Vad skulle det kosta om alla skolbarn i åk 4-5 fick odla och laga mat 4 gånger på våren och 4 gånger på hösten? (Inspiration från danska Haver til Maver).

Hur är det med Sveriges självförsörjningsgrad? 
Det beror på hur vi räknar. 
Vi producerar i Sverige idag tillräckligt med kalorier mat för att överleva. Spannmål som vi idag säljer utomlands kunde vi äta istället för avocado för att bli mätta och få tillräckligt med näring, o.s.v.

Vi är importberoende av insatsvaror, t.ex kretskort och diesel. Utan insatsvaror, så som diesel och konstgödning så är självförsörjningsgraden nära 0. Men Hugo tror inte att allt skulle ta slut på en gång. Beräkningar har gjorts vid SLU som visar att skulle tillgången minska med 50% på en av dessa insatsvaror så skulle produktionen gå ner med 25%.

En åhörare berättar om en skola som frystorkar överbliven mat. Jag hittade en länk som berättar att maten blir hållbar i 25 år och skulle kunna räcka till kommunens invånare i 3 månader. https://www.sverigesradio.se/artikel/skolan-fryser-ner-overbliven-mat-i-krisberedskapssyfte

"Återbruk är fantastiskt ur beredskapssynpunkt"
I Ukraina t.ex. hade de sparat trasiga tågväxlar i stora lador när de uppdaterat till nya. När Rysslands bomber förstört järnvägen så kunde de i Ukraina snabbt laga. De trasiga växlarnas småfel kunde åtgärdas och ersätta de sönderbombade. De snabba lagningarna gjorde att Ryssland slutade bomba järnvägen. Det blev för dyrt...

Exempel från pandemin
Finland hade kvar sina lager av skyddsutrustning och medicin medan Sverige hade avvecklat detta. Till Sveriges försvar säger Hugo att det var svårt att avgöra på 90-talet om det skulle kunna finnas ett behov. På över femtio år hade krislagret aldrig kommit till användning. Men med ett kreativ civilsamhälle så kan mycket lösas på kort tid. Företaget bakom Absolut Vodka kontaktade regeringen när pandemin var ett faktum och på 72 h ställde de om sin produktion från att tillverka vodka till handsprit.

Tända eld med tändstål och tampong
Ukraina har klarat sig förhållandevis bra vid strömavbrott med hjälp av enkla kaminer och att många bor på landsbygden där eldstäder finns som både värmer bostaden och fungerar vid matlagning. 

Idag fick vi prova på en metod att göra upp eld. Tamponger är bra att ha. De är förpackade med skyddande plast och blir inte blöta vid regn. Om de fluffas till så är de lättantändliga med ett tändstål. Alla fick möjlighet att prova.  Nästa steg är att ha tunna pinnar eller kottar redo och sedan öka på med allt tjockare pinnar / ved / trä för att få till en ordentlig brasa.

Tamponger användes från början till tamponering när folk hade stora sår med mycket blödning. Idag är det mest en produkt vi förknippar med mens så det blev lite fniss när alla skulle öppna varsin tampong.  

Lite fniss blev det när alla skulle öppna varsin tampong. 
 

Alla som ville fick prova att tända eld. Tändstål går att hitta i många olika sorters butiker
.

Beredskap v/s Prepping
Beredskap gör vi tillsammans.
Alla behöver inte ha en egen vevradio om några av grannarna har. 
Hur kan civilsamhället få en tydligare roll för krisberedskap? 



Studiecirkeln "Mat och lokal beredskap - tillsammans" är ett studiecirkelmaterial där Hugo Malm har skrivit texterna. Detta material kan vi använda som inspiration för våra fortsatta träffar.

En åhörare avrundar med värdefulla ord: Det viktigaste är att bjuda in sina grannar på fika för att börja lära känna varandra.

Hugo avslutar med att hänvisa till forskning: I de flesta krissituationerna så visar sig människor från sin bästa sida, blir mer solidariska, delar med sig och hjälps åt. 

Det känns passande att avsluta med ett foto från beredskapsodlarnas träff, då årets första rad med potatis sattes, strax innan föreläsningen började. 
(Alla som var med vid detta odlingstillfälle kom inte med på bild. Fler bilder kommer en annan gång. Vi behöver kolla vilka som är okej med att förekomma på bild också.)



Text och foto: Föreningen Bygga & bo i Lund genom Sara Nelson

27 mars 2025

22 april: Efter Hoppet 2.0

Har du lyssnat till Johan Jenny Ehrensborgs föreläsning Hoppet 2.0 och känner dig inspirerad, vill prata vidare eller starta en arbetsgrupp?

Vi har bokat en lokal på Östra torn i Lund för uppföljning. 

Datum: Onsdag den 16 april 2025 kl. 19. ersatt av Tisdag 22 april kl. 18-19.30

Plats: Kunskapsparken i Lund, i Varmväxthuset (Utmarksvägen)

Anmäl dig via vårt formulär så vi vet mer om hur många som kommer och vad deltagarna vill prata vidare om. 

Välkommen!



04 mars 2025

Studiecirkel: Kunskapsparkens beredskapsodling 2025


Foto ovan: Föreningen Bygga & bo i Lund odlar i Kunskapsparken 2024. 

Studiecirkel: Kunskapsparkens beredskapsodling 2025

Nu släpper vi äntligen planen för studiecirkeln Kunskapsparkens beredskapsodling 2025.
Du är varmt välkommen med din intresseanmälan!

Intresseanmälan: Studiecirkeln är full och anmälan är stängd. Men det finns fler chanser. Vi erbjuder även potatisworkshops, föreläsningar, studiebesök med mera. Se datum i kalendariet och i vår facebookgrupp.

Start: Lördag den 29 mars kl. 10.30-12. 

Antal träffar: 8
Vi träffas organiserat vid fyra studiecirkelträffar per termin. Varje deltagare förväntas vara med vid minst 6 av de 8 studiecirkeltillfällena (se datum nedan) samt ansvara för skötsel av den gemensamma odlingen en vår-, sommar- och höstvecka tillsammans med andra odlare.

Plats: Kunskapsparkens odlingsområde i Lund. Närmaste hållplats är Max IV (spårvagn).

Pris: 0 kr.

Datum och preliminär odlingsplan

29 mars     Beredskapsodlingen börjar. Introduktion och vi lär känna varandra. Vi förodlar och sår bondbönor, ärtor och kål.

26 april     Vi sätter potatis och förodlar pumpa och majs. Vi fortsätter rensa ogräs och skapa bäddar för ärtor

11 maj        (Obs! söndag). Vi sätter potatis och lök, sår morötter och rödbetor.

24 maj        Vi sår brytbönor och gråärt samt planterar ut majs, kål och pumpa.

Sommar    Under sommaren ansvarar vi för skötsel i par, varsin vecka.
                   Kanske ses vi för gemensamma träffar, gör utflykter och studiebesök.

23 aug.     Terminsstart med skörd och knytkalas

7 sept.        Gemensam “städdag”. Vi skördar, rensar ogräs, gör fint och förbereder inför Brunnshögskalaset.

13 sept.      Vi skördar potatis och gräver stukor.
Vi är även del av Brunnshögskalaset och erbjuder bland annat öppna workshops.

5 okt.         Fermentering av grönsaker

8 el 9 nov.         Projektavslut: Lärdomar, firande och nästa steg

Vill du delta vid enstaka tillfällen? Föreningen Bygga & bo arrangerar, förutom denna studiecirkel, även studiebesök och workshops. Om du inte är med i studiecirkeln kan du kolla i kalendariet och i vår facebookgrupp efter öppna evenemang. 

Samarbetspartners: Föreningen Bygga & bo i Lund har fått bidrag från Lunds kommuns miljöanslag till Kunskapsparkens beredskapsodling 2025. Studiecirkeln sker i samarbete med Studiefrämjandet. Andra samarbetspartners är bl.a. Interkultur och Ätbara Lund.


Illustration ovan: Preliminär odlingsplan för Kunskapsparkens beredskapsodling 2025.


Foto ovan: En dags skörd av tillsammansodlat i Kunskapsparken, augusti 2024.

27 mars 2025: Hoppet 2.0 i Lund

Föreläsningen Hoppet 2.0 med Johan Jenny Ehrenborg uppmuntrade till att stärka lokalsamhället för att lösa klimatkrisen, bl.a. genom att starta eller bli del av befintliga energigemenskaper och byggemenskaper. Denna föreläsning lockade många och vi fick sätta ett tak på ca 100 åhörare, då lokalen vi hyrde (Vita huset på Djingis) inte hade plats för fler. 


Detta var vår inbjudan:


Tillsammans skapar vi framtiden!
Föreningen Bygga & bo i Lund önskar samla lundabor kring samtal om visioner. Vi har bjudit Johan Jenny Ehrenberg från ETC att stanna till i Lund, under sin turné med Hoppet 2.0. 
Anmäl dig här: etc.se/hoppet.

Datum:     torsdagen den 27 mars
Tid:          19:00. Kom gärna 18.30 för att ta plats, fika och mingla.
Plats:        Vita Huset, Uardavägen 131a, Lund.
Fri entré   Frivilliga bidrag emottages tacksamt på plats.

Välj fot, cykel eller kollektivtrafik.
Spårvagnen tar 7 min från Lund C till Lund Telefonplan.
Behöver du ta bil och inte har Brf Djingis Khans p-tillstånd så finns parkering bland annat på Sångarevägen, se länk till karta

Om du är intresserad, boka även in det uppföljande mötet, torsdagen den  16 april. (Uppföljningen är utan Johan Jenny). 




Så här skriver ETC om Hoppet 2.0
Världen kan förändras – och vi kan göra det tillsammans! 

Hoppet 2.0 handlar om hur vi skapar en politik baserad på jämlikhet, frihet och hållbarhet istället för rädsla och begränsningar.

Johan Jenny Ehrenberg visar hur vi kan:
  • Stärka lokala krafter för att lösa klimatkrisen
  • Bygga en ren och hållbar energiframtid
  • Skapa demokrati som ger kollektiv makt
  • Använda AI för mer frihet och kreativitet
  • Förbättra livsmedelsproduktionen med smartare jordbruk
Efter föreläsningen har du verktygen för att vara en del av förändringen.

Varmt välkommen!
Anmäl dig här: etc.se/hoppet

ARRANGÖRER
Evenemanget arrangeras av Föreningen Bygga & bo i Lund i samarbete med ETC och
Studiefrämjandet Syd.

#hoppet #tillsammansmakt #starkatillsammans #lokalakrafter

21 februari 2025

Deadline för synpunkter på ny översiktsplan för Lund är 31 mars 2025

Föreningen Bygga & bo i Lund är en ideell förening som bildades 2014.

Föreningen fick brevet nedan angående ny översiktsplan för bland annat byggande och boende i Lunds kommun: 

Hej odlingsföreningar,

Jag vill uppmärksamma er på att förslaget till omarbetad översiktsplan är ute på en sista granskning. Det innebär att det finns möjlighet att se förslaget, träffa tjänstepersoner och politiker. Som förening eller privatperson har ni också möjlighet att lämna synpunkter (fram till den 31 mars).

- Sammanfattande information och förslaget i sin helhet återfinns på kommunens hemsida: Ny översiktsplan 2025.
- Förslaget finns även presenterat som en utställning på kommunhuset Kristallen, Brotorget 1. Öppettider mån-tor: 8–17, fre: 8–16. 
- Den 6 mars klockan 17–19 och den 15 mars klockan 12–14 finns förtroendevalda och tjänstepersoner på plats vid utställningen i Kristallen för att förklara och diskutera förslaget.

Om det finns intresse inom föreningen att samlas för att försöka förstå förslaget och lämna synpunkter så är ett förslag att vi ses på Kristallen i Lund, torsdagen den 6 mars nån gång mellan kl. 17 och 19 och därefter ser vad vill vill göra med informationen. 

Två aktuella forskningsprojekt som inspirerar till vidare tankar kring översiktsplanen:
- Projektet Max 4 Lax – delningsarkitektur för äldre kvinnor
- Hur små bostäder är vi beredda att acceptera för att nå klimatmålen? Forskare vid KTH menar att boendeytan bör halveras. Kan snittet landa på 20 kvadratmeter per person?  Läs vidare HÄR.

Bild av karta från Lunds kommuns hemsida



/Sara

08 februari 2025

Kallelse till årsmöte 1 mars 2025

Kallelse

Föreningen Bygga & bo i Lund har årsmöte lördag den 1 mars 2025 kl. 14.

Mötet hålls i östra Lund. Plats meddelas vid anmälan. 

Nedan mötets dagordning. 

Kika gärna i förväg på 
-  presentation av föreningens verksamhet 2015-2018  
samt 
- planerna för projektet "Kunskapsparkens beredskapsodling 2025".

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 
14 Verksamhetsplan
15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande


Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Eventuella motioner bör vara inkomma senast fredag 21 februari.

Välkomna!

Sara Nelson
ordförande 2024

Bygga & bo i Lund