Det kom ett brev från Johan angående ETC Bygg, ett gigantiskt crowd-funding-projekt - som en gigantisk byggemenskap, för byggande av hyreshus.
Vad tror ni om detta?
Vad sägs om metod, design och - och är byggande politiskt?
ETC Bygg söker "medborgare som ligger på kommuner och privata markägare och försöker få de politiska talen att vara på riktigt.
Vill man ha klimatpositiva hyreshus mitt i staden för alla, eller är det bara snack?
Det här klarar inte vi – några få aktiva – driva själva. Vi måste ha din hjälp. Bilda grupper, ta vårt material, knacka på kommunalordförandens stängda dörr. Bråka för barnbarnens rätt att bo klimatrent."
Finns några i Lund som vill bilda en sådan grupp?
Så här stod det i Johans brev. Mer fakta på ETC Bygg med uppdatering av det ekonomiska läget.
"Men hallå. Ska vi inte ta och bygga hyreshus tillsammans!? Jo, jag menar allvar. Nu startar vi projektet ETC Bygg som försöker få igång byggande av hyreshus utan vinstjakt, utan miljöförstöring och med lägre hyror. Och därmed skapa ett nytt sätt för människor att spara utanför banksystemet. Spara direkt i husen!
Det här är storyn.
Förra hösten åkte jag genom landet på en turné och på varje ställe skrev snälla människor upp sig på listor för att på orten försöka få igång nya tidningar, bygga växthus, få upp solceller och… skapa hyreshus.
Det här översvallande stödet gjorde att vi satte igång att arbeta ideellt. Först ritade jag ett hus utifrån det jag lärt mig om massiva trähus (se magasinet Kloka Hem). Sedan tog en av Sveriges mest kända husutvecklare, arkitekten Hans Eek, över och gjorde en riktig ritning och framför allt en energikalkyl med ventilation och väggkonstruktion som gör att huset knappt kommer kräva någon energi alls för att värmas/kylas. Och slutligen tog arkitekt Joakim Kaminsky över med sitt lag och har ritat ett färdigt hus som du ser här bredvid.
Nu vill vi bygga de här husen runt landet.
Men då behöver vi din hjälp.
Varför byggs det inga hyreshus i Sverige? Svaret är väldigt enkelt. Byggbolagen vill inte eftersom man tjänar mycket, mycket mer på att elda i den bostadsbrasa som bostadsrätter är. I storstäderna kan bostadsrätter kosta över 100 000 kronor/kvadratmeter, snabba pengar, bygg och spring… Men vi vet idag att man faktiskt kan bygga för under 30 000 kronor/kvadratmeter. Vinsterna är enorma. Och de sker i varje led. Varje underleverantör ska ha sina procent i avkastning, banker och ägare ännu mer och bit för bit får du en pyramid där spekulation och överpriser är sättet för byggbolagen att jaga den där extra vinsten på en glödhet marknad.
Sverige förstörs av bostadsbrist, segregation och klimatförstörande fuskhus i gips och betong.Och det är helt onödigt. Tokigt och farligt och med en nota till våra barnbarn de får svårt klara.
Vi ska alltså istället bygga hyreshus. Inne i städerna så städerna öppnas för alla. De är helt i massivt trä, allt är klimatrent, vi har dessutom energilösningar (du ser till exempel solcellerna på taket) som gör att de som bor i husen får billigare el och energikostnaden blir väldigt låg generellt. (Vi kommer också lagra värme själva.)
Varje våning (husen kan vara från fem till tolv våningar) är flexibla så att alla typer av boende får plats. Småbarnsfamiljer, äldre, studenter och nyanlända medborgare. Bottenvåningen kan ha butik, hantverkslokaler eller kontor om huset ligger där det fungerar. Och givetvis bygger vi växthus, skapar elbilspool och gör rum för gemensamt matlagande och odlande för de som vill.
Vi har just lämnat in ansökan om markanvisning i Västerås och vill göra det i 20 städer till.
Men då behöver vi din hjälp.
Så här fungerar Byggsverige. Ett litet gäng byggbolag och fastighetsägare styr politik och utvecklingen. Kommunerna kan inte ens ställa krav på klimatpositiva hus. Nu har vi en lösning som inte skadar någon, är klimatpositiv och ger tryggt boende för alla.
Givetvis utan vinst för oss på ETC Bygg. Det här är icke vinstdrivande företagande.
Och en viktig sak, det är helt transparent. Allt vi gör, varje ritning, varje byggerfarenhet, varje avtal kommer publiceras öppet på projektets sajt, eventuella avslag, eventuella kommunala segheter redovisas öppet, all ekonomi är tydlig och allt material redovisat och den som sedan vill göra om samma sak kan bara kopiera alla erfarenheter och all ekonomi rakt av.
Det måste bli slut på pratandet. Och då behövs du. I varje stad behöver vi en grupp medborgare som ligger på kommuner och privata markägare och försöker få de politiska talen att vara på riktigt.
Vill man ha klimatpositiva hyreshus mitt i staden för alla, eller är det bara snack?
Det här klarar inte vi – några få aktiva – driva själva. Vi måste ha din hjälp. Bilda grupper, ta vårt material, knacka på kommunalordförandens stängda dörr. Bråka för barnbarnens rätt att bo klimatrent.
Pengarna då? Givetvis finansierar vi husen gemensamt. Vi startar helt enkelt Sveriges största crowdfunding, du lånar ut och kan då spara i trygga hus, istället för i spekulationsekonomin. Det här är långsiktigt och viktigt och räntan startar med två procent här och nu. Din säkerhet är huset och givetvis hyrorna som de boende har. Bara genom att ta bort vinstjakten vid byggandet och finansieringen så kapar vi faktiskt hyrorna med en femtedel direkt!
Det är midsommar 2017. För mig innebär det att jag snart är 60 år och som present har jag fått en solfond av vänner där alla kan sätta in en gåva för fler solceller på hyreshus och andra tak. Snällt! Samtidigt tar jag ut all tjänstepension jag kan – jag är rasande över att bankerna använt mitt tvångssparande i pensionsfonder till att spekulera i oljebolagsaktier och annat genom åren. Som 60-åring får jag ta ut det och självklart skickar jag då 200 000 kronor till ETC:s hyreshus. Pengarna gör mer nytta där än hos bankerna.
Det är en gåva att få bli 60 och en ännu större gåva att få göra saker som inte handlar om att tycka att något borde göras utan… göra.
Vill du hjälpa till? Agera lokalt för mark? Stödja solfonden? Låna ut direkt till hyreshusen?
Mejla johan@etc.se.
Ha en underbar sommar!"
Vill någon fånga tråden?
16 september 2018
31 augusti 2018
Rum med kretslopptankar
Renovering av 60-talsvilla
Jag flyttade till villa med familjen. Vi blev husets andra ägare. Försiktigt tar vi oss an huset som andas 60-, 70-, 80- och 90-tal, rum för rum. Vårt första projekt blev att bygga innerväggar för att återställa två mindre sovrum i det rum som varit ett TV-rum.
Renovering kan ta lite extra tid om du vill undvika onödiga kemikalier och välja kretsloppsanpassat, eftersom det inte räcker att bara bestämma sig för en viss kulör - nu gällde även typ av väggmaterial, färg och lim. Här är mina tips:
OBS! Astma- och allergiförbundets symbol finns på de stora varumärkena och på konventionella butikers produkter. Symbolen kan lura en. Jag läste säkerhetsbladet för ett "non-woven" tapetlim. Där framgick att märkning gäller ca 14 dagar efter målning eller tapetsering, när limmet härdat. D.v.s. det är inte lämpligt att sova i nymålat rum eller rum nytapetserat med non-wovenlim - även om den har märkningen "rekommenderas av astma- och allergiförbundet".
Och jag vill gärna låta barnen vara med och bygga och måla - och när rummet är "klart" och färgen känns torr, vill de ju bo där direkt, inte vänta två veckor!
"Det känns som jag kommer trivas här!" sa ena dottern.
Varför, undrade jag.
"För det är ju jag som har byggt det!"
/Sara
Jag flyttade till villa med familjen. Vi blev husets andra ägare. Försiktigt tar vi oss an huset som andas 60-, 70-, 80- och 90-tal, rum för rum. Vårt första projekt blev att bygga innerväggar för att återställa två mindre sovrum i det rum som varit ett TV-rum.
Renovering kan ta lite extra tid om du vill undvika onödiga kemikalier och välja kretsloppsanpassat, eftersom det inte räcker att bara bestämma sig för en viss kulör - nu gällde även typ av väggmaterial, färg och lim. Här är mina tips:
- Välj gärna trä som byggmaterial och väggmaterial. Vi valde att klä en vägg med träpanel istället för med gips. Panelen köptes vitmålad - så sparade vi en vägg från att måla eller tapetsera dessutom.
- Hampaisolering finns och funkar bra - men kanske mer som värmeisolering än ljudisolering. Vi köpte skivor (liknande glasull) att ha mellan reglar och på rulle att ha mellan regel och tak och regel och golv. Vi slapp den stickiga glasullen och dessutom luktade det mysigt när förpackningen öppnade. Faktist hittade vi på Bauhaus - men inte i Malmö. Behövde åka till Helsingborg. Men detta var 2016, säkert finns det på fler ställen nu. Fråga! Ökar efterfrågan ökar chanserna. Det finns även specialiserade återförsäljare vars hemsidor är fulla av fakta och tips, se t.ex. hampvaruhuset.se och hampaprodukter.se.
- Massor av “snälla” färger finns bl.a. hos Byta-Yta, Allbäcks, Ottossons och Av jord. Besök butiker, se filmer och prova!
- Tillverka eget spackel fritt från bl.a. antimögelmedel av t.ex. färgrester + pimpstensmjöl.
- Våga ifrågasätta rekommendationer! Använd t.ex. “vanligt” tapetklister (av potatisstärklse som blandas med vatten) istället för Non-wovenlim baserat på petroleumråvara med allergiframkallande tillsatser. Vår dyra Borås-tapet funkade det jättebra på, både i sovrum och hall. Men vi var nervösa för företaget vågade inte rekommendera det.
| Välj "gammeldags" vanligt tapetklister av potatisstärklse som blandas med vatten till typ sovrumsväggar och hall. |
![]() |
| VÄLJ INTE NON-WOVENLIM baserat på petroleumråvara om du inte måste, t.ex. inte i sovrum |
Och jag vill gärna låta barnen vara med och bygga och måla - och när rummet är "klart" och färgen känns torr, vill de ju bo där direkt, inte vänta två veckor!
"Det känns som jag kommer trivas här!" sa ena dottern.
Varför, undrade jag.
"För det är ju jag som har byggt det!"
/Sara
Under arbete
Nu bor vi här!
25 mars 2018
Var ska alla med låg inkomst bo?
Hemlöshet fick jag anledning att fundera kring igår. Satt ett par timmar på Stockholm central i väntan på nattåg till Lund. Jag hade så tung väska att jag damp ner på första bästa plats. Det råkade vara på bänken där hemlösa sitter. Jag tog fram en kursbok med en ansats att läsa. Men kom i samspråk med mannen bredvid mig.
Mannen berättade att där sitter de i väntan på natten. Somnar de kommer en vakt och väcker dem. Allt är stängt mellan kl 02 och 03 på natten och då måste man gå ut och "vandra". Mannen som berättade detta för mig är 62 år gammal. Han har varit hemlös ett år. Han berättar om var man ibland kan få mat, hårklippning och tvätta. Men organisationerna är inte samordnade. Och ingen har öppet på natten. Det har de i Göteborg. Där turas kyrkorna om att öppna så de hemlösa får ligga ner och sova med tak över huvudet på natten. De tvingas inte ut i natten med sin sovsäck.
Mannen jag pratar med hade tagit ut tidig pension vid 61 år och har nu en inkomst på drygt 4000 kr per månad. Han har jobbat sedan 70-talet, med tillfälliga anställningar och inom låglöneyrken som restaurang, måleri, vaktmästeri. Detta har tydligen inte genererat mycket till pensionen.
Han är rädd om sin hälsa och dricker inte alkohol. Också för att vara skärpt, eftersom det är tufft att leva på gatan. Många blir rånade av unga killar. Kvinnorna är ännu mer utsatta, menar mannen, då de även riskerar att bli våldtagna.
Några av ungdomsgängen påminner till det yttre med några av de nyanlända som jag träffat eller lärt känna i Lund. Men deras kroppshållning, ansikte och blick gör att de ändå ser helt annorlunda ut. Här finns inga milda, glada leenden. Ingen mjukhet alls. Stel gång, raka nackar, hårda blickar. Några har "stenansikten" som ser helt avskurna ut från empati och tillit. Jag flyttar handväskan så den hänger innanför min jacka när jag går mot perrongen. Men jag vill inte vara rädd. Jag tänker det är synd om dem. De har ingen mamma eller pappa i närheten. Kanske inga vuxna. Jag tänker på projektet Kulturbruk i Lund som engagerat ett 20-tal unga ensamkommande och nästa lika många vuxna svenskar under två odlingssäsonger. Och alla andra föreningar i Lund som finns och fångar upp. Men ändå inte räcker till för att alla ska bli trygga. Plötsligt blir någon utvisad eller måste flytta.
Jag tänker på hur bedrövligt det ser ut. Och vilken utmaning vi lever med.
Mannen jag pratar med hade tagit ut tidig pension vid 61 år och har nu en inkomst på drygt 4000 kr per månad. Han har jobbat sedan 70-talet, med tillfälliga anställningar och inom låglöneyrken som restaurang, måleri, vaktmästeri. Detta har tydligen inte genererat mycket till pensionen.
Han är rädd om sin hälsa och dricker inte alkohol. Också för att vara skärpt, eftersom det är tufft att leva på gatan. Många blir rånade av unga killar. Kvinnorna är ännu mer utsatta, menar mannen, då de även riskerar att bli våldtagna.
Vi ser några ungdomsgäng dra förbi där vi sitter. "De spanar", sa han. För någon månad sedan blev mannen vid bordet intill nedslagen och rånad på 9000 kr som han just tagit ut från bankomaten. Han var rädd i flera veckor och vågade inte gå ut. Det tog hårt på honom.
Några av ungdomsgängen påminner till det yttre med några av de nyanlända som jag träffat eller lärt känna i Lund. Men deras kroppshållning, ansikte och blick gör att de ändå ser helt annorlunda ut. Här finns inga milda, glada leenden. Ingen mjukhet alls. Stel gång, raka nackar, hårda blickar. Några har "stenansikten" som ser helt avskurna ut från empati och tillit. Jag flyttar handväskan så den hänger innanför min jacka när jag går mot perrongen. Men jag vill inte vara rädd. Jag tänker det är synd om dem. De har ingen mamma eller pappa i närheten. Kanske inga vuxna. Jag tänker på projektet Kulturbruk i Lund som engagerat ett 20-tal unga ensamkommande och nästa lika många vuxna svenskar under två odlingssäsonger. Och alla andra föreningar i Lund som finns och fångar upp. Men ändå inte räcker till för att alla ska bli trygga. Plötsligt blir någon utvisad eller måste flytta.
Vi pratar också om EU-migranterna. Och polackerna som har jobb men som ändå dyker upp och äter gratis soppa. Och om Sverigedemokraterna. Mannen jag pratar med håller med Sverigedemokraterna i många av deras uttalanden men kommer inte rösta på dem. Men vi förstår varför folk gör det. Folk tittar inte på ideologier, lyssnar bara på uttalanden.
Jag tänker på hur bedrövligt det ser ut. Och vilken utmaning vi lever med.
Mängder av unga som inte får omsorg och trygghet - både svenskfödda barn och nyanlända.
Mängder av nyblivna pensionärer som inte har råd med de hyror som finns på marknaden idag. "Jag behöver inte mycket, bara ett krypin", som mannen jag pratade med sa. "Jag var inneboende hos en dam men hon ville ha över 3000 kr i hyra för ett enkelt rum." Det går ju inte med min inkomst. jag frågade om de inte kunde gå ihop och hyra något större gemensamt. "De flesta som sitter här klarar inte av en kreditprövning" och kan inte hyra en bostad.
Till detta har vi mängder av yrkesarbetande människor som inte hinner med att "leva" i sin vardag utan spenderar inkomsterna på "weekendresor" och konsumtion av prylar. Några kanske har två eller tre bostäder - ett i stan, ett på landet och ett utomlands.
Jag tänker på de bonusar som delas ut till de stora företagens styrelseproffs och VD:ar. Eller en helt vanlig lärarlön.
De rika vill inte ha oss i sina områden, säger mannen. Bredvid mannen som blev rånad står en kvinna med krum rygg. Kanske är hon bortåt 80 år. Stilig, trots sin krumma rygg och hemlöshet.
Jag fantiserar om en rörelse av "nybyggare" - unga och gamla - som bygger sina egna bostäder, där det finns plats för odling och höns. Eller kommunalt ägda företag som planerar och bygger ihop med kommunens invånare - och då menar jag inte de med en månadsinkomst på över 20000 kr eller ens 10000 kr, utan de med mycket lägre inkomst. Jag tänker på den trygghet som en basinkomst / medborgarlön skulle kunna ge. Men jag vet inte om det skulle funka. Men tänk om en basinkomst skulle medföra att folk slutade råna andra. Bara det vore ju en enorm vinst.
De rika vill inte ha oss i sina områden, säger mannen. Bredvid mannen som blev rånad står en kvinna med krum rygg. Kanske är hon bortåt 80 år. Stilig, trots sin krumma rygg och hemlöshet.
Jag fantiserar om en rörelse av "nybyggare" - unga och gamla - som bygger sina egna bostäder, där det finns plats för odling och höns. Eller kommunalt ägda företag som planerar och bygger ihop med kommunens invånare - och då menar jag inte de med en månadsinkomst på över 20000 kr eller ens 10000 kr, utan de med mycket lägre inkomst. Jag tänker på den trygghet som en basinkomst / medborgarlön skulle kunna ge. Men jag vet inte om det skulle funka. Men tänk om en basinkomst skulle medföra att folk slutade råna andra. Bara det vore ju en enorm vinst.
Mannen jag pratade med ser fram emot när han uppnår riktig pensionsålder. Då finns möjlighet att söka bostadsbidrag och medel ur olika fonder. Han skulle kunna ta emot socialbidrag, men det är han för stolt för. Istället ställde han upp och blev intervjuad av TV4 för att berätta om hemlösas situation. Någon tog initiativ till en insamling. Insamlingen ledde till att mannen jag pratar med fick 30000 kr för att klara vintern. Med pengarna valde han att resa till Portugal. Där går det att klara sig längre på 30000 kr än i Sverige. Jag ser han ser frisk och solbränd ut, men lite mager. Han kom hem i onsdags. Trodde våren skulle ha kommit nu men det är ju fortfarande minusgrader ute. Han bär med sig minnen av vandringar i berg och längs med hav. När jag tog fram en apelsin tackande han nej till några klyftor, men sa den luktade gott och påminde om apelsinerna i Portugal som han kunde plocka direkt från träden. I Portugal, säger han, är många fattiga. Där är det vanligt att ha en månadsinkomst på 500 Euro. De unga män han mötte var vänliga och hjälpsamma. Och snälla mot kvinnor. "Så det finns alltid som utväg att flytta dit". Säger mannen jag pratar med. Som skulle kunna vara någons extramorfar. Han är vänlig och hjälpsam och är nog en resurs för flera av de människor som sitter runtom oss. När jag går önskar jag dem lycka till - mannen med solbrännan och den hostande kvinnan bredvid, med de två små hundarna. Hon som gillar mintchoklad.
Väl på tåget kan jag äntligen ladda min mobiltelefon. Den har varit "död" ett par timmar. De hemlösa hade två tips på centralstationen: En automat där en laddning kostar 20 eller 40 kr eller ett kafé där en kopp kaffe kostar 18 kronor och där man får låna ett uttag. "Och då får man påtår också." På tåget kan jag ladda gratis och konstaterar att allt blir lätt mycket dyrt som hemlös. Kudden är ljuvligt mjuk och täcket rent. Jag hinner skicka en tacksam tanke till universum innan jag somnar.
Väl på tåget kan jag äntligen ladda min mobiltelefon. Den har varit "död" ett par timmar. De hemlösa hade två tips på centralstationen: En automat där en laddning kostar 20 eller 40 kr eller ett kafé där en kopp kaffe kostar 18 kronor och där man får låna ett uttag. "Och då får man påtår också." På tåget kan jag ladda gratis och konstaterar att allt blir lätt mycket dyrt som hemlös. Kudden är ljuvligt mjuk och täcket rent. Jag hinner skicka en tacksam tanke till universum innan jag somnar.
16 mars 2018
Kallelse till årsmöte 2018
Nu är det dags för årsmöte i föreningen Bygga & bo i Lund, närmare bestämt torsdag 28 mars kl 15.00. Plats är ännu ej bestämt. Det beror lite på hur många som väntas dyka upp. Alla som varit medlemmar under 2017 är välkomna. Är du osäker på om du är medlem, se om du fått e-post idag. Annars registrera dig via sign-up https://simplesignup.se/event/60168. Det är gratis.
Nedan mötets dagordning. Verksamhetsberättelse och bokslut kommer innan mötet. Tills vidare, kika gärna på denna presentation av föreningens verksamhet sedan start https://docs. google.com/presentation/d/ 1LBYF50v7- fgOanpoXJ43Ik3FdTcT5orXo74YUnF H7AQ/edit?usp=sharing
Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning)
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 14 Verksamhetsplan
15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande
Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Motioner får gärna inkomma innan söndag kl 15, då styrelsen har sitt nästa möte.
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning)
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 14 Verksamhetsplan
15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande
Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Motioner får gärna inkomma innan söndag kl 15, då styrelsen har sitt nästa möte.
Anmäl dig gärna till årsmötet via facebook www.facebook.com/ events/196134121151262/
Välkomna!
senast 25 mars så att vi får en uppfattning om antal deltagare.
Välkomna!
Sara Nelson
ordförande 2017
Bygga & bo i Lund
06 januari 2018
Inbjudan: Nyfiken på solceller på taket?
![]() |
Foto: Ny teknik
|
Föreningen Bygga & bo i Lund bjuder in till infokvällar och solcellssafari. Välkommen!
NÄSTA TRÄFF ONSDAG 28 FEBRUARI (Mer info längre ner!)
INFOKVÄLL ONSDAG 24 JANUARI 2018
Kom och ställ frågor till Johan Nyqvist, verksamhetsledare på Solar Region Skåne. Diskutera med andra som är nyfikna på solenergi eller funderar på att skaffa solceller till sitt hus. VAD: Information, samtal och inspiration om och kring solenergi. Nätverkande med grannar och solenergi-intresserade över en kopp te.
NÄR: Onsdag 24 januari kl 19 (till ca kl 21).
HUR: Anmäl gärna via Simple sign-up https://simplesignup.se/event/125424 eller Facebookwww.facebook.com/events/508903046148253/ så underlättar du vår planering. Dela gärna!
PRIS: Gratis.
VAR: Vita huset (Bredvid ICA Tornet), Uardavägen 131 i Lund. Kommer du med buss passar buss nr 1 och 169.
_________________________________________________
SOLCELLSSAFARI SÖNDAG 11 FEBRUARI 2018

Häng med på solcellssafari söndagen den 11 februari med start klockan 10. Några av Mårtens Fälads solcellspionjärer visar sina anläggningar och svarar på frågor. Vi samlas på trottoaren utanför Griffelvägen 3. Den tunnfilmsinstallation vi möter först kan du läsa om på Byggahus.se. Efter visning och frågestund vandrar vi till nästa visning på Ferievägen strax intill.
Hela turen (båda besöken plus eventuellt ett tredje) beräknar vi tar ca en timme. Klä dig varmt då visningen sker utomhus. Välkommen!
_________________________________________________
INFOKVÄLL ONSDAG 28 FEBRUARI 2018 DENNA VECKA!
VAD: Föredrag för dig som är nyfiken på solceller
NÄR: Onsdag 28 februari kl 19.00
VAR: Vita huset, Uardavägen 131.
(Buss nr 1 till Uardavägen)
Denna gång möter vi Kraftringens solcellsexpert och områdesansvarig Anders Ekne! Kom och ställ frågor och diskutera med Anders, grannar och andra solcellsintresserade.
På agendan:
- Kraftringens satsning på solkraft i Lund och info om Solkartan
- Solceller - hur funkar det?
- Praktikfall från Lund
- Montering och installation av solceller på taket
(Bygglov, solcellstöd, rotavdrag, inkoppling på nätet, samt underhåll och återvinning av solceller)
- Elhandelsavtal och egen elproduktion. Hur gör man? Vad erbjuder Kraftringen?
- Frågor och diskussion!
Varmt välkomna!
_________________________________________________
BAKGRUND & INSPIRATION
Föreningen Bygga & bo i Lund arbetar för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet kopplat till byggande och boende. Läs mer här: https://byggaboilund.blogspot.se/p/om.html. Medlem i föreningen kan du bli idag genom att registrera dig på https://simplesignup.se/event/60168. Medlemsskap för 2018 kostar inget.
Föreningen planerar studiebesök och fler träffar kring solenergi våren 2018, i samarbete med Studiefrämjandet. Inför första träffen har vi kontaktat Solar Region Skåne som är en ideell förening som arbetar för att främja solenergi genom informationsaktiviteter, föredrag, studiebesök med mera. De erbjuder oberoende och opartisk information. Läs mer här: www.solarregion.se.
_________________________________________________
På fotot ovan syns Jonas Nordström som samlade sina grannar för att göra gruppinköp av solpaneler. https://www.nyteknik.se/energi/han-utmanar-alla-att-bli-solcellsagare-6825102
Mer inspiration har vi fått genom Ola Persson som skaffade solceller till sitt hustak i Lund 2011. http://lund.lokaltidningen.se/nyheter/nyheter_lokala/2011-09-13/-Ola-Persson-tillverkar-sin-egen-el-157322.html#
"Från och med den 1 januari 2018 kommer alla aktörer, även privatpersoner, att kunna få stöd med 30 procent av kostnaderna." http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/regeringen-okar-stodet-till-solceller/
_________________________________________________
05 oktober 2017
Första spadtaget... för mer lokal mat?
Första spadtaget för södra Brunnshög
Lund har i många år planerat stadsdelen Brunnshög som ska växa i nordost. Igår togs "första spadtaget" och jag var inbjuden. Flera inom kommunen vet att jag har ett starkt engagemang för jordklotet så jag blev glad för inbjudan.Dialogpartner
År 2010 tror jag det var som jag såg första broschyren om den nya stadsdelen. Jag tyckte det såg fint ut. Roligt och spännande att vi skulle få ett så modernt område i Lund - med gröna väggar och gröna tak, spårväg och solpaneler... Men jag var också lite frågande: Hur såg kommunens tankar ut kring att bygga på den "goda jorden"? När kommunen bjöd in till medborgardialog lyfte jag upp mina frågor kring livsmedelsresiliens. Dialogen med Lunds kommun och "Brunnshögskontoret" har levt vidare. Bland annat bjöds jag med till nordisk konferens i Århus 2015.
Illustrerade med "pinkhink" och morötter![]() |
| Min ogödda morot och Davids "guldvatten"-gödda morot fick belysa värdet av att ta vara på urin. Foto: Spårväg Lund C - ESS |
Jag kände mig lite kluven och tänkte först inte vara med på "Första spadtaget". Men jag tackade ja till inbjudan och valde att använda tillfället till att prata om vikten av kretslopp, om materialval, urinseparering och regnvatteninsamling. Efteråt sa någon att hon aldrig kommer kunna se en yogurthink utan att tänka på min "pinkhink".
Dyr bygglek?
Byggherrar och politiker berättade om höga ambitionen och goda intentioner. Solceller och grönska på nästan alla tak. Trä gör intåg som konstruktionsmaterial. Sydsvenskan rapporterade.
![]() |
| För mig symboliserar min morot och spade hur hållbar stadsutveckling måste inkludera ett resilienstänk. Foto: Brunnshög |
På gruppfotot hade jag inte förväntat mig att jag skulle vara med. Men då de ropade efter mig och då jag tagit med en fin jättemorot så tänkte jag moroten kunde få symbolisera att vi nu tar spadtag på värdefull åkermark. Stadsutveckling måste ske med medvetenhet om kretslopp och resiliens. Här kan vi ge utrymme för cirkulära system som möjliggör både hållbar konsumtion och hållbar produktion.
Entreprenörer nyfikna på fiskodling inger hopp
Inför ceremonin uppdaterade jag mig lite om Brunnshög. Bland nyheterna från augusti läste jag att markanvisningstävlingen för etapp 1 vunnits av bland andra Sydö för sina planer "Att pröva lokal produktion av inomhusodlad fisk och växter och sälja på plats". Jag hann träffa Sydös Mikael och Hannah strax före ceremonin. Eftersom landbaserad fiskodling kan bidra till att rädda världshav ingav mötet med dem hopp.
Äkta spadtag levererar potatis och sorterar tankar
Efter "första spadtaget" begav jag mig till odlingen vid Brunnshög för att gräva på riktigt, skörda, rensa ogräs och rensa tankar. Tankarna rusade.
Inför "första spadtaget" blev jag ombedd att skriva några rader om min anknytning till Brunnshög. Jag skrev ett PS med reflektioner och sammanfattning av många års engagemang, tankar och visioner. Här är det som jag skrev men valde att inte säga - inte vid detta tillfälle.
Efter "första spadtaget" begav jag mig till odlingen vid Brunnshög för att gräva på riktigt, skörda, rensa ogräs och rensa tankar. Tankarna rusade.
Inför "första spadtaget" blev jag ombedd att skriva några rader om min anknytning till Brunnshög. Jag skrev ett PS med reflektioner och sammanfattning av många års engagemang, tankar och visioner. Här är det som jag skrev men valde att inte säga - inte vid detta tillfälle.
![]() |
| Potatis odlad i jord med maskar och mikroorganismer som medarbetare. |
Jag har länge varit medveten om att den tunga goda lerjorden har ett unikt värde - laddad med mineraler från musselskal och andra djur från en tid då Lund låg under vatten. Jag vet att hela den industriella världens livsmedelsförsörjning är oerhört beroende av fossil olja (konstgödning, besprutning, produktion, transporter, förpackningar,...). Jag har också hört att skulle vägnät eller sjöfart stängas av, som följd av exempelvis brist på billig olja eller annan kris, så skulle våra butikshyllor stå tomma efter ca tre dagar. Jag skrev ner mina frågor kring livsmedelsresiliens när kommunen bjöd in till medborgardialog. Jag räknade ut att med konventionell odling skulle Lund kunna försörja alla sina invånare med mat på en smal rand av odlingsmark där den yttre cirkelranden ligger på en radie 5 km räknat från centrum. Det vill säga om vi äter i huvudsak veganskt + vilt, naturbeteskött och smådjur som höns och kanin (i snitt 20 kg kött/person och år). Med den kost vi äter idag behöver Lundaborna markytor motsvarande en radie som inkräktar på mark som tillhör Malmö, Staffanstorp, Eslöv, ... Hur kan vi då försvara bygge av hus, vägar och parkeringsplatser på jordbruksmark?
Vision: Tillväxt räknas inte längre genom ökning i antalet invånare i kommunen och ökad BNP. Grönytor i staden hotas inte längre av förtätning. Skolbarn behöver inte ha sina raster på taken för att få solljus. Folk spenderar inte längre 110 minuter per dygn i transporter. Tillväxt räknas istället i hur väl en kommun lyckas vara självförsörjande med avseende på livsmedel, energi, byggmaterial och arbetskraft. Målet är inte lägre att öka "mobilisation", snarare att öka "localisation". Samarbeten etableras mellan tätort och landsbygd eftersom det är landsbygden som står för en stor del av försörjningen av råvaror samt omhändertagandet av tätortens avfall. Ruralisering är en växande trend och stadsplanerarna blir samhällsplanerare som myser när de räknar ihop summan av valda resiliensindikatorer.
![]() |
| ESS och solrosor |
Den radioaktiva forskningsanläggningen ger "fjäder i hatten" - eller blir en "väckarklocka"?
Jag läste på om ESS för tre år sedan. Det var en insändare skriven av en av mina lärare från LTH, nu pensionerad professor, som väckte mig 2014. Jag skrev till Strålskyddsmyndigheten och frågade om 7 ton radioaktivt avfall betraktas som mycket? Svaret var Ja."Radioaktivt avfall från den planerade ESS-anläggningen skulle både volyms- och aktivitetsmässigt vida överstiga de mängder och aktiviteter av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska anläggningar som idag går till slutförvaring."
Enligt planen 2014 skulle målhjulet i ESS-anläggningen, bestående av 7 ton volfram, bytas ut var femte år och och fraktas till slutförvaring eftersom det kommer vara radioaktivt i åratal. Var och hur var ännu inte beslutat. Likaså blir delar av de sex meter tjocka väggarna som omger forskningsanläggningen radioaktiva och måste även de förvaras i hundratals (tusentals?) år efter rivning.
Jag läste på om ESS för tre år sedan. Det var en insändare skriven av en av mina lärare från LTH, nu pensionerad professor, som väckte mig 2014. Jag skrev till Strålskyddsmyndigheten och frågade om 7 ton radioaktivt avfall betraktas som mycket? Svaret var Ja."Radioaktivt avfall från den planerade ESS-anläggningen skulle både volyms- och aktivitetsmässigt vida överstiga de mängder och aktiviteter av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska anläggningar som idag går till slutförvaring."
Enligt planen 2014 skulle målhjulet i ESS-anläggningen, bestående av 7 ton volfram, bytas ut var femte år och och fraktas till slutförvaring eftersom det kommer vara radioaktivt i åratal. Var och hur var ännu inte beslutat. Likaså blir delar av de sex meter tjocka väggarna som omger forskningsanläggningen radioaktiva och måste även de förvaras i hundratals (tusentals?) år efter rivning.
Stora delar av Brunnshögssatsningen bygger ju bl.a. på verksamheten kring ESS - så vem vill plinga i väckarklockan om inte en pensionerad professor? Jag hade inte orken att ta det vidare då. Lunds naturskyddsförening gör tappra försök, det senaste ett öppet brev daterat 29 december 2016. Men vilken tjänsteman eller politiker är modig nog att ta upp debatten? Tänk på alla arbetstillfällen! Och vi vill ju inte riskera förlora jobben, förlora väljare och tappa fjädern ur hatten! Säkert kommer vi på nya tekniska lösningar i framtiden!
Vision: Tänk om småskaligt jordbruk med ätbara skogsdungar, frukt och grönsaker, hönor och ankor omgärdade Lund. De storskaliga odlingarna med betor till socker, korn till sprit, raps till bränsle skulle kunna ligga på en yttre ring runt tätorterna istället för i stadsbrynet - om vi nu behöver så mycket socker och sprit.
Vision: Tänk om småskaligt jordbruk med ätbara skogsdungar, frukt och grönsaker, hönor och ankor omgärdade Lund. De storskaliga odlingarna med betor till socker, korn till sprit, raps till bränsle skulle kunna ligga på en yttre ring runt tätorterna istället för i stadsbrynet - om vi nu behöver så mycket socker och sprit.
Med intensivodling av grönsaker och förädling därtill kan varje hektar i stadsbrynet utan vidare sysselsätta och ge inkomster till mer än en person. Med ett lapptäcke av småjordbruk runt Lund skulle tusentals arbetstillfällen kunna bli verklighet och kommuninnevånarna skulle studsa runt pigga av färska vitaminer och mineraler. Det skulle bli vanligare att arbeta halvtid för lön och halvtid för självförsörjning, dela sin tid mellan odling och kontor/fabrik/vård/skola. Bättre kost, frisk luft, motion och balans i tillvaron skulle få sjuktal att minska drastiskt. På min gamla maskinsektion på LTH skulle framtidens effektiva småskaliga muskeldrivna och soldrivna jordbruksmaskiner utvecklas. Lund universitet och LTH skulle bli världsledande på lösningar för lokala och kretsloppsanpassade (cirkulära) livsmedelsförsörjningssystem - användbara i Sverige och internationellt - i tätort, på landbygd och inte minst i flyktingläger och läger för länder drabbade av orkaner och kraftiga översvämningar.
Och teknikutvecklingen? Redan 1995 hörde jag Det naturliga stegets grundare Karl-Henrik Robért påstå att det skulle räcka långt om vi använde oss av redan utvecklad teknik och forskning.
Och teknikutvecklingen? Redan 1995 hörde jag Det naturliga stegets grundare Karl-Henrik Robért påstå att det skulle räcka långt om vi använde oss av redan utvecklad teknik och forskning.
![]() |
| Vad är framtid och vad är forntid? Vad är trend och vad är nödvändighet? |
"Hundraårsregn" ger oss översvämningar - eller dricksvatten?
En oro när jag bodde på Djingis var att dagvatten och de allt vanligare "hundraårsregnen" kommer att bidra till att Djingis blev mer översvämningsdrabbat och fuktigt med de hårdgjorda ytorna på Solbjer. När jag studerade Hållbar stadsutveckling hade vi en professor från Väg & vatten på LTH som präntade i oss att "Det vatten som landar på tomten, ska tas om hand på tomten". Vatten som tas upp av marken rinner ofta en meter under markytan och stiger upp till ytan där marknivån är lägre (typ Djingis, söder om Solbjer).
Vision: Tänk om alla hus på Solbjer hade regnvatteninsamling - då skulle vi heller inte bli så sårbara vad gäller vattenförsörjning vid torka eller föroreningar i vattenledningssystemet!
En oro när jag bodde på Djingis var att dagvatten och de allt vanligare "hundraårsregnen" kommer att bidra till att Djingis blev mer översvämningsdrabbat och fuktigt med de hårdgjorda ytorna på Solbjer. När jag studerade Hållbar stadsutveckling hade vi en professor från Väg & vatten på LTH som präntade i oss att "Det vatten som landar på tomten, ska tas om hand på tomten". Vatten som tas upp av marken rinner ofta en meter under markytan och stiger upp till ytan där marknivån är lägre (typ Djingis, söder om Solbjer).
Vision: Tänk om alla hus på Solbjer hade regnvatteninsamling - då skulle vi heller inte bli så sårbara vad gäller vattenförsörjning vid torka eller föroreningar i vattenledningssystemet!
![]() |
| Borlottobönor. |
E22-planer ger oss mer vägar, trafik, avgaser och buller - eller nytänk kring arbetstider och arbetsplatser?
Och E22. Ny motorvägsavfart från E22 i Lund planeras vid Ideon. En anledning är att det redan är tjockt med trafik i rusningstid och det väntas bli mer i och med bygget av Brunnshög. Själva tanken på en avfart låter ganska ofarlig och vettig. Men när jag studerade samrådshandlingar såg jag att en del av lösningen innebär att vägen ska breddas med fler filer genom Lund. Forskning visar att ökad tillgänglighet ger mer trafik. En ny avfart ger ingen garanti för minskade köer i framtiden. Om E22 byggs ut och avfarten tillkommer så kommer mycket i Lund förändras som är svårt att ändra tillbaka - omifall vi skulle ångra oss. Redan idag hörs E22 som ett ständigt bakgrundsljud för alla som cyklar, vistas på lekplatser, joggar, fågelskådar, rekrerar sig i sina trädgårdar i östra Lund. Även de väster om vägen hör. Många av oss som bor här drabbas av buller, avgaser och biltrafik.
Vision: Vad skulle hända om vi jobbade 6 timmar om dagen och spred ut antalet trafikanter över fler timmar morgon och eftermiddag, om fler valde kontorshotell där de bor en eller två dagar i veckan istället för att pendla, om fler valde cykel, elcykel, buss, tåg och spårvagn? Jobb-bytardagar skulle kunna göra att du hittade en arbetsplats närmre din bostad och kunde sluta långpendla med bil.
Gröna väggar och gröna tak lät fint för mig 2010 men är inte tillräckligt när det gäller byggnader som ska bidra till hållbara livsmiljöer i hundra år. Inspirerad av Tyskland hoppas jag se en tradition av byggemenskaper växa fram. Jag är nyfiken på vad som kommer att ske. Ännu är inte första spadtaget taget :)
Vision: Vad skulle hända om vi jobbade 6 timmar om dagen och spred ut antalet trafikanter över fler timmar morgon och eftermiddag, om fler valde kontorshotell där de bor en eller två dagar i veckan istället för att pendla, om fler valde cykel, elcykel, buss, tåg och spårvagn? Jobb-bytardagar skulle kunna göra att du hittade en arbetsplats närmre din bostad och kunde sluta långpendla med bil.
![]() |
| Spenat som såddes efter potatisskörd i augusti. |
/Sara Nelson
Civilingenjör som studerat Hållbar stadsutveckling (45 p.) och gått folkhögskolekurs i grönsaksodling, aktiv i omställningsrörelsen bland annat genom föreningen Bygga & bo i Lund.
Civilingenjör som studerat Hållbar stadsutveckling (45 p.) och gått folkhögskolekurs i grönsaksodling, aktiv i omställningsrörelsen bland annat genom föreningen Bygga & bo i Lund.
04 oktober 2017
Hållbarhetsveckan i maj
Föredrag på Stenkrossen och på plats på festivalområde på Stortorget
Sara Nelson och Natalia Batista samlade en liten åhörarskara på Stenkrossen. Sara berättade allmänt om föreningen Bygga & bo i Lund - om vad vi gjort och om framtida planer. Natalia berättade om hur det är att vara sin egen byggherre. Vi delar gärna denna historia med fler.
På Hållbarhetsfestivalen mötte vi besökare, visade hur en topplistbikupa ser ut och frågade barn hur deras önskeboende skulle kunna se ut.
Intill oss stod Vattenhallen och lät besökarna tillverka små vindkraftverk. En mycket enkel, pedagogisk och rolig konstruktion. Något för alla tekniklärare att ta efter!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
















