22 mars 2026

22 mars: Om grönt kulturarv med Erik de Vahl

Om grönt kulturarv och odlad mångfald. 

Söndagen den 22 mars får vi besök av gästföreläsare Erik de Vahl som är genbankskurator vid Nationella genbanken och ansvarar för de rosor, köks-, krydd- och medicinalväxter som samlats in och bevaras inom Pom, Programmet för odlad mångfald.
Föreläsning i Varmväxthuset i Kunskapsparken i Lund.


Här är några av anteckningarna. (Komplettera gärna, ni som var där!)

Pom - Programmet för odlad mångfald.
Programmet för odlad mångfald (Pom) har sedan 23 år arbetat med att inventera, utvärdera och bevara trädgårdsväxternas mångfald. Idag bevaras värdefullt växtmaterial som frö hos Nordiskt Genresurscenter (NordGen) och som levande plantor hos Nationella genbanken. 

Erik hjälper oss att reda ut några olika begrepp.

Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden kan bedömas utifrån olika kategorier, bland annat:
- ekosystem
- antal arter
- variationen inom arterna 

Odlad mångfald
handlar främst om inomartsvariationen, t.ex. att det finns många olika rabarber.

Kulturarvsväxter
Kulturarv handlar om de odlade växterna. 
Ängsmarkernas flora ingår också här, eftersom ängen är påverkad av människan, t.ex. genom slåtter.

Erik vad bland annat ansvarig gör sparrisuppropet. Här fick forskarna in växter som inte främst odlades för att folk skulle bli mätta. Som exempel sparris, kartdon och kronärtskocka. Dessa var högstatusväxter.  även lök, vitlök och pepparrot hamnade på Eriks bord. 

Kulturväxter
Begreppet saknar skarpa gränser. Lingon kan ses som en kulturväxt eftersom lingon är en viktig del av vår kultur. Vi plockar lingon och använder till sylt och annan matlagning. Vårdträ , till exempel  en lind på gårdsplanen kan också ses som en kulturväxt. 

Kultursort 
är ingen bra benämning. En sort är alltid en kultur.

Bevarandesort 
är ett juridiskt begrepp som mer handlar om att komma med på EUs bevarandelista.

Kulturarv
Lantsorter har en genetisk variation som gör dem anpassningsbara
Lokalsorter kan vara ett gott äpple från en frösådd , en ... eller en ...

Grönt kulturarv
Det gröna kulturarvet handlar om att ta till vara vissa värden. Här några exempel:
  • biologi: resistens, skördeegenskaper, härdighet, förlorade arter (till exempel hampa som förr användes mycket till textilier, starka rep och trossar till sjöss.)
  • kulturarv: matkultur, växtnamn, folkmedicin, till exempel humle för öl
  • platser, t.ex. humlegårdar: ölen var förr ett viktigt livsmedel som präglade vissa gårdar, så kallade humregårdar. Hur såg de ut?
  • odlingssystem: exempelvis krävde gråärten att den odlades tillsammans med en stödgröda. Exakt vilken vet vi inte idag. 
  • matvanor: Lokförare bergfälts jätteärt är en gråärt men den äts som sockerärt
  • minnen: Bondbönan Romfortuna bevarades pga smakminnen. Den ger endast två bönor per bönskida men familjen som bavarat bönan har gjort det för att den gav den överlägset godaste böngröten.
  • seder och bruk: En rova från Hede bevarades för att frödonatorn brukade palla rovor som barn. Donatorn hävdade att framtidens barn måste lära sig att palla rovor. (Uppfattade jag rätt?)

Är det alltid bättre med gamla sorter?
Kulturarvssorter ger inte alltid den rikligast skörden. De kanske inte alltid tål långa transporter. Men med sin genetiska bredd följer egenskaper som vi inte vet exakt vilken nytta de har. Men näringsinnehåll och smak är ofta bättre jämfört med de nutida konventionella grödorna. Torkan 2018 visade exempel på att vissa kulturarvsväxter kan klara torka (inget regn på tre månader) bättre än de vanliga sorterna på åkrarna.

Lök är ett extra intressant område. Potatislök (kallas schalottenlök på andra håll) finns i många olika lokala varianter. Löken var viktig i matlagningen men exakt hur de användes har försvunnit ur historien.
Vitlöken såldes bland annat på apotek förr, som en allmän medicin för allt möjligt.

Varför vi ska till vara på våra gamla sorter?
  • Samtid: Vi behöver ta hand om vår samtid. Att odla är en central del av att vara människa, att bidra till vår försörjning tillsammans.
  • Framtid: Som odlare är det lätt att sträva efter mer, godare, bättre. Hur kan vi genom odling bidra till en bättre framtid?
  • Dåtid: Odling är en del av vårt arv som är värt att ta vara på. En sort kan försvinna på kort tid. "Det är viktigt att inte slänga allt för att något annat glittrar lite mer." Växter och minnen om hur de används hålls till liv genom att vi odlar.
Är det något mer vi kan tänka på?
Erik efterlyser särskilt kryddväxter. Sådana som fanns före 1960. Vilken roll hade kryddväxterna förr? Hur användes de t.ex. i matlagning och medicinskt?

Böcker och broschyrer relaterade till grönt kulturarv.



Efteråt gick bland annat beredskapsodlarna ut för att påbörja odlingen. Vi skördade palsternacka, sådde bondbönor och lantvete. (De spannmål som såddes i höstas har nog sorken ätit upp.)

Innan föredraget inleddes dagen med hämtning av hästgödsel. 

Hästgödsel kan ibland innehålla pyralider. Ett test som kan göras är att dra upp vanliga gula ärtor i gödslet eller vattnade med gödslet för att undersöka att det inte innehåller pyralider  som skadar bl.a. tomatplantor och ärtor. 

Nyskördad palsternacka.


Sådd av bondböna.





-

12 mars 2026

11 mars: Befria fröerna! - Föreläsning på Stadsbiblioteket

Den 11 mars kl. 18 arrangerade Lunds Naturskyddsföreningen föreläsningen Befria fröerna!  med Karin Jansson och Dylan Wallman. Platsen var Atriumgården på Lunds stadsbibliotek. Ninia, från föreningen Bygga & bo i Lund, var där och förde följande anteckningar.  


Bilden är lånad från Naturskyddsföreningens evenemang. 


Dylan Wallman och Karin Jansson -  föreläsning om frö den 11 mars 2026

Karin och Dylan pratade först om problemen med de manipulerade grödorna som används idag i den industrialiserad matproduktionen. (ägda av stora kemiska företag, alla samma genetisk ursprung, DUS= distict uniform stability etc)

Dylan forskar på SLU i Alnarp om hur man kan förbättra odlingen med gamla grödor, främst ärtor och bönor.

Till exempel är många av våra gamla sorter så pass höga (tex den proteinrika Solberga) att de lätt viker sig vid häftigt regn. Han har testat att odla ärtor tillsammans med åkerböna som stöd. Också testat andra grödor som stöd, tex havre. För tillfället testas det hos Per Modig på Fagraslätt.

Problem är när det sedan ska skördas. Hur sorterar man ärtan från spanmålet (stödväxten)?

Det vet han ännu inte.

Att spara gamla sorter i tex Svalbad är inte en tillräcklig lösning för att bevara våra kulturarvsväxter. Om en bonde får för sig att börja odla en gammal sort så behövs ca 200 kg utsäde till 1 hektar. Från fröarkiv kan man få en handfull ärtor. Det tar ca 5 år att odla upp utsäde till 1 hektar.

Varför genbanker inte är tillräckligt:
  • krig (i Irak bombade man deras fröbank)
  • urlakning (fröerna blir sämre med åren och behöver odlas och anpassas till dagens förhållanden hela tiden. En ständig process)
  • ekonomiska svängningar (gör det osäkert)
  • politiska svängningar
  • förlorar matkulturer baserat på dessa grödor
  • kan förlora kunskap om hur just denna gröda ska odlas, tex samodling
  • Vi behöver också konsumenter till de nya grödorna.
Låt odling få utvecklas och hitta nya sorter!

Det krävs mer forskning kring hur vi kan odla dessa gamla sorter, tex med hur de stöttar varandra, hur man skördar, hur separera efter skörd. Hur de kan anpassas till vårt klimat.

Det finns tex Nordiska fröalliensen och Sesam som är föreningar som arbetar för de gamla sorterna.

Dylan och Karin tyckte att korn är en borttappad sädesslag som är spännande att utforska.

Skärmdump från Sydvenskan


Sydsvenskan gjorde ett reportage om Dylan i samma veva som föreläsningen hölls. Här påminde Dylan om att fröer är del av ett kulturarv som riskerar att helt förloras om vi inte fortsätter att odla, äta och ta fröer av dem

För den som vill lära mer om frö, se Kriget om fröerna på SVT Play. 

Du kan även gå med i föreningen Sesam och stötta Fröalliansen

01 mars 2026

1 mars: Frödag på Holma folkhögskola

Besök vid Holma folkhögskolas Frödag 1 mars 2026

Två av årets kulturarvsodlare är Pia och Max. Söndagen den 1 mars 2026 besökte de Holma folkhögskola som arrangerade en frödag. Här är en liten rapport med foto och anteckningar från dagen: 

Under dagen erbjöds ett flertal föreläsningar och workshops med fokus på fröer.

  • Odla dina egna fröer med Tuve Louise Lundberg
  • Tröska fröer med Axel Löfsved
  • Odla fröer till perenna grönsaker med Hanna Jönsson
  • Lokala frösamarbeten med Stina Pehrsdotter
  • Genmodifierad mat – snart på din tallrik med Akiko Frid
  • Frömarknad och utställning

Vid vårt besök så valde vi att lyssna på Tuve och sedan gå ner till Fröhuset och kika på dem som provade olika sätt att tröska och rensa förra årets fröer.

En bild som visar inomhus, text, klädsel, vägg

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt. Föreläsning i Herrgården.

En bild som visar text, inomhus, presentation, vägg

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.

Korsningsschema

En bild som visar text, whiteboard, handskrift, inomhus

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.En bild som visar person, utomhus, klädsel, Soptunna

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.

Metoder för att tröska (pilla ut, stampa/krossa/så, skaka) och rensa (vanna, sålla, rulla).

En bild som visar person, klädsel, behållare, inomhus

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.

En bild som visar person, inomhus, av trä, mat

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.


Det gick inte att låta bli att köpa några spännande fröer. Så med hem följde perenn

råg, ärtan Rosakrone och vintertomater med mera.


Vårt besök avslutades med FOBO´s årsmöte. Förbundet organiskt-biologisk odling

har sedan sjuttiotalet spridit kunskaper om småskalig, ekologisk odling av köksväxter

och hur man blir självförsörjande på sin egen odling. FOBO är utgivare av tidningen ”Odlaren”.


Pia & Max