22 mars: Om grönt kulturarv med Erik de Vahl

Om grönt kulturarv och odlad mångfald. 

Söndagen den 22 mars får vi besök av gästföreläsare Erik de Vahl som är genbankskurator vid Nationella genbanken och ansvarar för de rosor, köks-, krydd- och medicinalväxter som samlats in och bevaras inom Pom, Programmet för odlad mångfald.

Föreläsning i Varmväxthuset i Kunskapsparken i Lund.

Här är några av anteckningarna. (Komplettera gärna, ni som var där!)

Pom - Programmet för odlad mångfald.

Programmet för odlad mångfald (Pom) har sedan 23 år arbetat med att inventera, utvärdera och bevara trädgårdsväxternas mångfald. Idag bevaras värdefullt växtmaterial som frö hos Nordiskt Genresurscenter (NordGen) och som levande plantor hos Nationella genbanken. 

Erik hjälper oss att reda ut några olika begrepp.

Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden kan bedömas utifrån olika kategorier, bland annat:

- ekosystem
- antal arter
- variationen inom arterna 

Odlad mångfald
handlar främst om inomartsvariationen, t.ex. att det finns många olika rabarber.

Kulturarvsväxter
Kulturarv handlar om de odlade växterna. 

Ängsmarkernas flora ingår också här, eftersom ängen är påverkad av människan, t.ex. genom slåtter.

Erik vad bland annat ansvarig gör sparrisuppropet. Här fick forskarna in växter som inte främst odlades för att folk skulle bli mätta. Som exempel sparris, kartdon och kronärtskocka. Dessa var högstatusväxter.  även lök, vitlök och pepparrot hamnade på Eriks bord. 

Kulturväxter
Begreppet saknar skarpa gränser. Lingon kan ses som en kulturväxt eftersom lingon är en viktig del av vår kultur. Vi plockar lingon och använder till sylt och annan matlagning. Vårdträ , till exempel  en lind på gårdsplanen kan också ses som en kulturväxt. 

Kultursort 

är ingen bra benämning. En sort är alltid en kultur.

Bevarandesort 

är ett juridiskt begrepp som mer handlar om att komma med på EUs bevarandelista.

Kulturarv
Lantsorter har en genetisk variation som gör dem anpassningsbara
Lokalsorter kan vara ett gott äpple från en frösådd , en ... eller en ...

Grönt kulturarv
Det gröna kulturarvet handlar om att ta till vara vissa värden. Här några exempel:

• biologi: resistens, skördeegenskaper, härdighet, förlorade arter (till exempel hampa som förr användes mycket till textilier, starka rep och trossar till sjöss.)
• kulturarv: matkultur, växtnamn, folkmedicin, till exempel humle för öl
• platser, t.ex. humlegårdar: ölen var förr ett viktigt livsmedel som präglade vissa gårdar, så kallade humregårdar. Hur såg de ut?
• odlingssystem: exempelvis krävde gråärten att den odlades tillsammans med en stödgröda. Exakt vilken vet vi inte idag. 
• matvanor: Lokförare bergfälts jätteärt är en gråärt men den äts som sockerärt
• minnen: Bondbönan Romfortuna bevarades pga smakminnen. Den ger endast två bönor per bönskida men familjen som bavarat bönan har gjort det för att den gav den överlägset godaste böngröten.
• seder och bruk: En rova från Hede bevarades för att frödonatorn brukade palla rovor som barn. Donatorn hävdade att framtidens barn måste lära sig att palla rovor. (Uppfattade jag rätt?)

Är det alltid bättre med gamla sorter?
Kulturarvssorter ger inte alltid den rikligast skörden. De kanske inte alltid tål långa transporter. Men med sin genetiska bredd följer egenskaper som vi inte vet exakt vilken nytta de har. Men näringsinnehåll och smak är ofta bättre jämfört med de nutida konventionella grödorna. Torkan 2018 visade exempel på att vissa kulturarvsväxter kan klara torka (inget regn på tre månader) bättre än de vanliga sorterna på åkrarna.

Lök är ett extra intressant område. Potatislök (kallas schalottenlök på andra håll) finns i många olika lokala varianter. Löken var viktig i matlagningen men exakt hur de användes har försvunnit ur historien.
Vitlöken såldes bland annat på apotek förr, som en allmän medicin för allt möjligt.

Varför vi ska till vara på våra gamla sorter?

• Samtid: Vi behöver ta hand om vår samtid. Att odla är en central del av att vara människa, att bidra till vår försörjning tillsammans.
• Framtid: Som odlare är det lätt att sträva efter mer, godare, bättre. Hur kan vi genom odling bidra till en bättre framtid?
• Dåtid: Odling är en del av vårt arv som är värt att ta vara på. En sort kan försvinna på kort tid. "Det är viktigt att inte slänga allt för att något annat glittrar lite mer." Växter och minnen om hur de används hålls till liv genom att vi odlar.

Är det något mer vi kan tänka på?

Erik efterlyser särskilt kryddväxter. Sådana som fanns före 1960. Vilken roll hade kryddväxterna förr? Hur användes de t.ex. i matlagning och medicinskt?

Böcker och broschyrer relaterade till grönt kulturarv.

Efteråt gick bland annat beredskapsodlarna ut för att påbörja odlingen. Vi skördade palsternacka, sådde bondbönor och lantvete. (De spannmål som såddes i höstas har nog sorken ätit upp.)

Innan föredraget inleddes dagen med hämtning av hästgödsel. 

Hästgödsel kan ibland innehålla pyralider. Ett test som kan göras är att dra upp vanliga gula ärtor i gödslet eller vattnade med gödslet för att undersöka att det inte innehåller pyralider  som skadar bl.a. tomatplantor och ärtor. 

Nyskördad palsternacka.

Sådd av bondböna.

-

11 mars: Befria fröerna! - Föreläsning på Stadsbiblioteket

Den 11 mars kl. 18 arrangerade Lunds Naturskyddsföreningen föreläsningen Befria fröerna!  med Karin Jansson och Dylan Wallman. Platsen var Atriumgården på Lunds stadsbibliotek. Ninia, från föreningen Bygga & bo i Lund, var där och förde följande anteckningar.  

Bilden är lånad från Naturskyddsföreningens evenemang. 

Dylan Wallman och Karin Jansson -  föreläsning om frö den 11 mars 2026

Karin och Dylan pratade först om problemen med de manipulerade grödorna som används idag i den industrialiserad matproduktionen. (ägda av stora kemiska företag, alla samma genetisk ursprung, DUS= distict uniform stability etc)

Dylan forskar på SLU i Alnarp om hur man kan förbättra odlingen med gamla grödor, främst ärtor och bönor.

Till exempel är många av våra gamla sorter så pass höga (tex den proteinrika Solberga) att de lätt viker sig vid häftigt regn. Han har testat att odla ärtor tillsammans med åkerböna som stöd. Också testat andra grödor som stöd, tex havre. För tillfället testas det hos Per Modig på Fagraslätt.

Problem är när det sedan ska skördas. Hur sorterar man ärtan från spanmålet (stödväxten)?

Det vet han ännu inte.

Att spara gamla sorter i tex Svalbad är inte en tillräcklig lösning för att bevara våra kulturarvsväxter. Om en bonde får för sig att börja odla en gammal sort så behövs ca 200 kg utsäde till 1 hektar. Från fröarkiv kan man få en handfull ärtor. Det tar ca 5 år att odla upp utsäde till 1 hektar.

Varför genbanker inte är tillräckligt:

• krig (i Irak bombade man deras fröbank)
• urlakning (fröerna blir sämre med åren och behöver odlas och anpassas till dagens förhållanden hela tiden. En ständig process)
• ekonomiska svängningar (gör det osäkert)
• politiska svängningar
• förlorar matkulturer baserat på dessa grödor
• kan förlora kunskap om hur just denna gröda ska odlas, tex samodling
• Vi behöver också konsumenter till de nya grödorna.

Låt odling få utvecklas och hitta nya sorter!

Det krävs mer forskning kring hur vi kan odla dessa gamla sorter, tex med hur de stöttar varandra, hur man skördar, hur separera efter skörd. Hur de kan anpassas till vårt klimat.

Det finns tex Nordiska fröalliensen och Sesam som är föreningar som arbetar för de gamla sorterna.

Dylan och Karin tyckte att korn är en borttappad sädesslag som är spännande att utforska.

Skärmdump från Sydvenskan. 

Sydsvenskan gjorde ett reportage om Dylan i samma veva som föreläsningen hölls. Här påminde Dylan om att fröer är del av ett kulturarv som riskerar att helt förloras om vi inte fortsätter att odla, äta och ta fröer av dem. 

För den som vill lära mer om frö, se Kriget om fröerna på SVT Play. 

Du kan även gå med i föreningen Sesam och stötta Fröalliansen. 

1 mars: Frödag på Holma folkhögskola

Besök vid Holma folkhögskolas Frödag 1 mars 2026

Två av årets kulturarvsodlare är Pia och Max. Söndagen den 1 mars 2026 besökte de Holma folkhögskola som arrangerade en frödag. Här är en liten rapport med foto och anteckningar från dagen: 

Under dagen erbjöds ett flertal föreläsningar och workshops med fokus på fröer.

• Odla dina egna fröer med Tuve Louise Lundberg
• Tröska fröer med Axel Löfsved
• Odla fröer till perenna grönsaker med Hanna Jönsson
• Lokala frösamarbeten med Stina Pehrsdotter
• Genmodifierad mat – snart på din tallrik med Akiko Frid
• Frömarknad och utställning

Vid vårt besök så valde vi att lyssna på Tuve och sedan gå ner till Fröhuset och kika på dem som provade olika sätt att tröska och rensa förra årets fröer.

Föreläsning i Herrgården.

Korsningsschema

. 

Metoder för att tröska (pilla ut, stampa/krossa/så, skaka) och rensa (vanna, sålla, rulla).

Det gick inte att låta bli att köpa några spännande fröer. Så med hem följde perenn

råg, ärtan Rosakrone och vintertomater med mera.

Vårt besök avslutades med FOBO´s årsmöte. Förbundet organiskt-biologisk odling

har sedan sjuttiotalet spridit kunskaper om småskalig, ekologisk odling av köksväxter

och hur man blir självförsörjande på sin egen odling. FOBO är utgivare av tidningen ”Odlaren”.

Pia & Max

28 februari: Om möghögar med Elina

Möghögar

Till säsongsstarten för Bygga & bos odlingsgrupper bjöd vi in Elina Linderberth för att prata om gödning, kompost och kretslopp. Elina är lärare på Holma folkhögskola, pratar lättsamt och hängivet om jord, maskar och "möghögar".

Inledningsvis: Vad säger internet om ordet mög?
"Mög betyder smuts, skräp, skit eller onödiga saker på skånska. Det är ett vardagligt ord som ofta används för att beskriva något negativt, trasigt eller av låg kvalitet. Ordet härstammar från fornnordiskans mykr (dynga) och kan även beskriva oordning." (Källa: Wiktionary) På danska är mög ett ord för gödsel. 

Att samla material till möghögar kan bygga band till grannarna

Elina brinner för jorden. Hon har blivit känd bland sina grannar som vant sig vid att fråga henne innan de åker till tippen.

Grannen: "Du, jag har tagit ner ett träd, det är inget som vill ha, va?" Självklart vill Elina ha. Han slipper köra till tippen och jag får en gubbkompis, säger Elina.

Grannen som klipper gräset så fint samlar gräset i säckar som han ställer vid brevlådan. Elina hämtar gräsklippet. Senare på säsongen lägger hon lite gurka och tomat till honom.

Vad är jord, mull och jordhälsa?

Teoretiskt består jord av cirka 25 procent luft, 25 procent vatten, 10 procent rötter/mull, resten mineraler (lera, sand)
Mull består av ca 85 procent humus, det vill säga nedbrutna växtdelar i olika stadier.

Om vi ser daggmaskar i jorden så vet vi att där också finns andra mikroorganismer.

Om vi matar jorden så kommer efter hand allt att finnas som växterna behöver. Det tar ett par år innan systemet är intakt. Teoretiskt sett behöver inte jorden att någon annan gödning tillförs än "mat" till mikrolivet. Aktiva mikroorganismer frigör mineraler från lera och sand i jorden så mineralerna blir tillgängliga för växterna att ta upp genom rötterna. I utbyte får mikroorganismerna i jorden socker (kol/cellulosa) som utsöndras via växtens rötter. 

Kålväxter är en av få växter som inte samarbetar så bra med livet i jorden. Men om du samodlar kål med andra växter så kan de växterna bygga samarbeten. 

Precis som vi behöver en mångfald ovan jord så behövs mångfald i jorden. 25 procent av planetens biologiska mångfald finns under mark. I en levande jord finns svampar, bakterier och nematoder. Mikroorganismerna vill gärna ha kol, cellulosa. De får det genom möghögarna. Svamparnas mycel bygger nätverk under jordens yta.  Mycel i marken skyddar oss exempelvis från torka.

Vad kan vi göra? 

Normen är att ha en välstädad trädgård så att uppmuntra de som vågar gå mot normen. Säg till grannar "Vilken fin möghög du har!" 

Höstså något som är för jorden, som du inte ska skörda. Till exempel ekologiska foderärter till gris, rajgräs och honungsfacelia. Höstsådden bidrar till fotosyntes, att mata jorden med cellulosa och att binda kol i luftens koldioxid till till jorden.  

Testa olika kompostmetoder:
- maskkompost (1 daggmask bajsar 1 gram om dagen.)
- lasagnekompost
- solkompost
- lövkompost
- varmkompost (behöver vändas för att bibehålla värmen). Vi kan gå ihop ett gäng och göra en 21-dagarsompost.
- roterande kompost
- hügelbädd

Tips: Här är ett recept på jord från Lena Israelsson. Här finns fler av Lena Israelssons olika jordrecept. 

- 1/3 lövmull
- 1/3 bokashi och fuljord
- 1/3 kompostjord

Vad gör jag för att undvika besök av råttor? 

- Använd bokashihinkar plus jordfabrik som är råttssäker.

Sista frågan: Köper du själv någon gödsel? 
- Om jag köper gödsel så är det pelleterad ull. 

Elina inledde föredraget med att berätta att hon är utbildad inom trädgård och kan odla prydligt och i raka rader. Men sedan Elina började intressera sig mer för jordhälsa och möghögar så är det som att  grönsaksskörden blir som en bonus. Det är så mycket som kan gå snett med grönsaksodling; torka, sniglar, ogräs, ... medan jorden är tacksam för allt.  Tänk inte att varje frö ska bli en grönsak, då är det så lätt att känna att odlingen blivit misslyckad. Tänk att om 30-50 procent av det du odlat resulterar i skörd så är det 100 procent lyckat. 

Tack Elina för en stor dos inspiration!

28 februari: Kick-off med gästföreläsning

Välkommen till kick-off med gästföreläsare!

När? 28 februari 2026 kl. 11-14. 

Var? Varmväxthuset i Kunskapsparken 

Hur? Ta gärna med egen matsäck, fika, dryck, papper och penna.

kl. 11. Möghögsföreläsning med Elina Linderberth om gödning, kompost och kretslopp. Elina är lärare på Holma folkhögskola, pratar lättsamt och hängivet om jord, maskar och "möghögar". 
Efter föreläsningen diskuterar vi i smågrupper:
- Var behöver vi tillföra näring i våra odlingar?
- Var hittar vi material som hjälper oss att "mata jorden" på våra lotter?
- Hur och när jobbar vi i odlingsgrupperna med gödning, kompost och möghögar under året? (Koppla till årshjulet!)

Föreläsningen är öppen även för odlare utanför föreningen Bygga & bo. Dock begränsat med platser.  Anmälan HÄR 

ca kl. 12-14 Fikastund, information och grupparbete om föreningens kommande aktiviteter och verksamhet och därefter uppstart i odlingsgrupperna. Vi delar upp beställda fröer. Kanske blir det tid för förodling. 

Årshjul av Rotad permakultur i Vånga

Att diskutera i odlingsgrupperna

Med inspiration från ett föredrag med Andreas och Kjerstin Jonsson, som driver Rotad permakultur i Vånga, uppmuntras till att diskutera mål, förväntningar och former för samarbete i respektive odlingsgrupp (tandemodlare / beredskapsodlare / kulturarvsodlare). Se frågor och tips nedan. 

Mål och förväntningar

• Vad vill vi göra i år? Vad vill vi lära oss som grupp?
• Hur mycket och vad vill vi skörda? När / hur skördar vi?
• Hur mycket tid vill vi lägga?
  (Bromsa hellre än att ta i för mycket!)

Årshjul

• Hur ser gruppens årshjul ut? Vad sker de olika månaderna?

Utforma gruppens former för samarbete.
Se punkterna nedan som tips. Bestäm inom gruppen hur ni vill göra. 
Anteckna vad ni enas om och publicera (till exempel i chat-grupp) så alla i gruppen kan se vad som har beslutats.

• Utse sekreterare /administratör som påminner inför träffar, antecknar beslut etc. Turas om med administratörsrollen.
• Träffar: Boka tid och datum för de kommande två/tre odlingsträffarna. (Mörk årstid kanske det passar bäst på helgen och när det är ljusare kanske det passar bra med en vardagseftermiddag/kväll.) Prioritera att boka gemensamma arbetstillfällen som skapar delaktighet. Glöm inte fika/fira.
• Sommaruppehåll: Kom överens om hur gruppen gör, t.ex. fördela jourveckor över sommaren.
• Rundor: Om möjligt, inled och avsluta träffar med en runda där alla får möjlighet att checka in och checka ut utan att bli avbruten. Vid incheckning kan saker som påverkar dagen tas upp, till exempel om du behöver gå tidigt eller har ont i ryggen. Gruppen kan även formulera en intention för dagens träff (exempel: Idag är målet att så morötter). Vid utcheckningen kan intentionen följas upp. Även inför beslut går vi en runda så att alla bjuds in att säga sin mening.
• Beslut: De personer som är med på de bokade träffarna är de som är med och fattar löpande beslut. (Tillit finns till att gruppens medlemmar beslutar vad som är bäst för gruppen.)
• Inköp/Resurser: Den tid och de pengar vi satsar på den gemensamma odlingen ses som en gåva till något värdefullt vi skapar tillsammans. Ta hänsyn till att vi är flera grupper som delar på verktyg, fröer med mera. Hur kan vi öka andelen eget utsäde till kommande säsong? 
• Utvärdering i juni och vid årets slut. Vilka mål hade gruppen? PMI - plus, minus, intressant. Eventuella justeringar av målen. (Uppskatta även medodlares input kring det som fungerat mindre bra. ”Se det som en gåva till processen”.)
• Var öppna. Tala om när nya behov uppstår (så slipper de andra försöka gissa).
• Nya odlingsmedlemmar? Låt aspiranter ta del av en introduktion (mål och förväntningar) och provodla med gruppen. Gruppen fattar gemensamt beslut om eventuella nya. (Väx inte för snabbt.)
• Familjemedlemmar och nära vänner är alltid välkomna att vara med och hjälpa till.

Årshjul från Andras och Kjerstins presentation om tillsammansodling i Vånga (https://www.rotad.nu/)

Kallelse till årsmöte fredagen den 27 februari 2026

Föreningen Bygga & bo i Lund har årsmöte fredagen den 27 februari 2026 kl. 17.

Mötet hålls i östra Lund. Plats meddelas inför mötet, efter anmälan. (Anmäl till byggaochbo@gmail.com.)

Nedan mötets dagordning. 

Dagordning
1 Mötets öppnande
2 Mötets behöriga utlysande
3 Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare tillika rösträknare 
4 Fastställande av föredragningslistan
5 Genomgång av verksamhetsberättelsen
6 Beslut om bokslut (ekonomisk redovisning) 
7 Revisionsberättelse
8 Ansvarsfrihet för styrelsen
9 Fastställande av medlemsavgift
10 Motioner och propositioner
11 Val av styrelse
12 Val av revisor jämte revisorssuppleant
13 Val av valberedning och sammankallande 

14 Verksamhetsplan

15 Övriga frågor
16 Mötets avslutande

Har ni några frågor eller motioner så är ni välkomna att höra av er till styrelsen, t.ex. via mig. Eventuella motioner bör vara inkomna senast fredagen den 21 februari.

Välkomna!

Styrelsen 

genom Sara Nelson

ordförande i föreningen Bygga & bo i Lund 2025

http://byggaboilund.blogspot.se

Bokcirkel: Fred med jorden

Bokcirkel: Fred med jorden av Elin Wägner och Elisabeth Tamm

Tid: 11 februari, 4 mars och 18 mars 2026 kl. 18-20.15

Plats: Planetstaden i Lund
Anmälan: Anmäl ditt intresse till Ninia, e-post: ninia (at) sverdrup.se

Vi har köpt in 4 exemplar av boken som kan gå runt. Boken är 72 sidor och går fort att läsa. Hör av dig om du vill låna!

Innehåll:
Kan vi skapa fred mellan människor utan att först sluta fred med jorden? Redan 1940 skrev Elin Wägner sitt visionära verk Fred med jorden, där hon varnar för vad som händer när vi ser naturen som en maskin istället för en levande organism.

Tillsammans fördjupar vi oss i Wägners tankar och kopplar samman dem med det filosofiska konceptet Buen Vivir – idén om "det goda livet" i harmoni med allt levande. Hur kan vi gå från att förbruka världen till att vårda den, och vad innebär det att leva ett liv i verklig solidaritet med jorden?

Välkommen att delta i samtal om hopp, ansvar och vägen mot en mer hållbar ordning.

Studiecirkel: Hållbar energi tillsammans

Studiecirkel: Hållbar energi tillsammans (2026)

Tid och datum:

Träff 1:   5 februari 2026 kl. 18-20.15 

Träff 2:  26 februari 2026 kl. 18.00-20.15

Träff 3:   o.s.v. bestäms vid uppstart.

Plats: Träff 1 Mårtens Fälad, Lund (plats för följande träffar planerar vi gemensamt)

Anmälan: Anmäl ditt intresse till Åsa e-post:  
asa.johannesson1 (at ) gmail.com

Innehåll:
I denna studiecirkel undersöker vi hur vi tillsammans kan skapa hållbara energilösningar för att bidra till en snabbare energiomställning. Vi får lära oss om solkraft, vindkraft, och olika lösningar för energilagring. Vi kommer också att lära oss hur vi medborgare kan gå tillsammans och skapa så kallade Energigemenskaper.
Vid vår första träff kommer vi att gemensamt  planera vårens träffar och utgå från deltagarnas önskemål och intressen. För studiecirkeln finns även studiematerialet "Hållbar energi tillsammans" framtaget av  bla Färnebo folkhögskola, Linköpings universitet, och Omställningsnätverket, se länk Hållbar energi tillsammans.

Vi planerar även att bjuda in föreläsare från Kraftringen, Energikontor Syd mfl samt studiebesök på energianläggning BRF, villa, energikollektiv mm. Vid en av träffarna planerar vi att fokusera på återvinning av dagvatten och kika på Cleanwater, Alnarps lösningar och få expertråd av VA SYD. Ovan är förslag på programpunkter och vid vår första träff kommer vi att tillsammans planera studiecirkelns program och upplägg.

För de som redan nu vill veta lite mer om Energigemenskaper så vill vi bara tipsa om Energimyndighetens kostnadsfria webinarium 29 jan kl 8.15  ”Energigemenskaper – vad är det?” Klicka på länken för anmälan senast 28 jan. 

Varmt välkommen att delta och undersöka hur vi gemensamt kan bidra till en mer hållbar och resilient energiframtid!

Hälsningar Åsa Alström Johannesson och Catrina Liljegren
______________________________________

Efter hand fyller vi på här med några foton och text från studiecirklen. 

Bygga & bo i Lund - grupper 2026

Föreningen Bygga & bo i Lund  är en ideell förening som vuxit mycket de senaste åren. 

Under 2026 planerar föreningens medlemmar att bedriva verksamhet genom tre odlingsgrupper och två cirklar, som vi beskriver nedan: 

• Tandemodlingen 
• Beredskapsodlingen
• Kulturarvsodlingen och 
• Energistudiecirkeln ”Hållbar energi tillsammans!” 
• Bokcirkeln "Fred med jorden"

Hör gärna av dig till oss om du är intresserad av att vara med i en grupp. Aktiviteter öppna för allmänheten hittar du efter hand i vårt kalendarium och i Facebookgruppen Bygga & bo i Lund - öppna evenemang och tips. Öppna evenemang annonseras även på Lunds kommuns evenemangskalender. 

Kunskapsparkens tandemodling 

Tandemodlarna började 2024.
Vi är ca 15 personer som odlar på ca 240 kvadratmeter.
Tandemodlarna är fördelade i fyra grupper och vi odlar varsin del av den stora lotten. Vi odlar även några saker gemensamt samt har en gemensam kompost. 

Tandemodlarna odlar inte två och två (som en tandemcykel) men ca 3-5 vuxna per grupp plus några barn. Vår odling är nära varmväxthuset. 
Se foton från när vi började här: https://byggaboilund.blogspot.com/2024/04/tandemodlarna2024.html

Kunskapsparkens beredskapsodling

Beredskapsodlarna började 2025.

Vi var drygt 25 personer från början och lotten är ca 250 kvadratmeter stor. 

Vi odlar hela lotten gemensamt. Det finns möjlighet att engagera sig mer eller mindre. De som vill engagera sig mer 2026 fördelar huvudansvaret för odlingsbäddarna mellan sig. Detta för att fördela ansvar och få bättre koll på vad vi har bestämt att vi ska odla var, och när det finns behov för ogräsrensning, vattning och gödning. Det finns även möjlighet att vara med då och då. Vi hjälps alla åt med att jobba där behovet är som störst för tillfället. Vi planerar några gemensamma träffar under våren. Däremellan är det välkommet att besöka lotten på egen hand. 

Se foton från sommaren 2025 här: https://byggaboilund.blogspot.com/2025/10/sommar2025.html 

Kunskapsparkens kulturarvsodling 

Kulturarvsodlingen är Bygga & bos tredje gemensamhetsodling i Kunskapsparken som startas 2026 med stöd från Lunds kommuns miljöanslag. 

Lotten om ca 100 kvadratmeter finns vid Materialtorget. Vi började odla potatis där 2024 och kallade då lotten för "Adrettaodlingen". Där väcktes ett intresse för att lära med om odlad mångfald och grönt kulturarv. Under 2026 kommer en grupp på ca 6-8 personer att sköta om odlingen. Kopplat till projektet har vi många aktiviteter som är öppna för allmänheten. Kolla gärna vårt kalendarium, som uppdateras efter hand. 

Energistudiecirkeln ”Hållbar energi tillsammans!” 

Studiecirkeln om energi startar den 5 februari 2026. Gruppen kommer att ha minst fem träffar under våren. Vi jobbar med studiematerialet Hållbar energi tillsammans, framtaget av bland annat Studiefrämjandet. Läs mer HÄR. 

 

Bokcirkeln "Fred med jorden"

Bokcirkelns första träff äger rum den 11 februari 2026. Våra samtal utgår från boken Fred med jorden av Elin Wägner och Elisabeth Tamm.  Läs mer HÄR och klicka HÄR för en beskrivning av boken.

Ur stadgarna: "Föreningen har som ändamål att arbeta för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet genom att utveckla boendeformer och byggande med balanserad användning av energi och råvaror där målet är att skapa förutsättningar för resilienta och kretloppsanpassade livsstilar i Lunds kommun." 

Fotografier från tidigare års verksamhet.