5 - 8 augusti 2021
Min första permakulturfestival
Den nordiska permakulturfestivalen är ett årligt evenemang som roterar mellan de fem nordiska länderna. Förra året skulle evenemanget arrangeras i Sverige, men festivalen sköts upp till i år på grund av Covid-19. I år sker festivalen med anpassningar och nästan alla aktiviteter sker utomhus. Festivalen är den första permakulturfestivalen som jag besöker. Här ser jag fram emot att finna inspiration för mig i min lärarroll, som tekniklärare på högstadiet och initiativtagare till en skolodling. Här förväntar jag mig möta personer som delar värderingar och nyfikenhet med vilja att dela med sig, personer som vill lära mer om sig själva och hur vi kan leva ett liv på planeten som är bra både för oss själva och för jordens övriga invånare. Särskilt nyfiken är jag på föredraget med skaparna av permakulturgården Myrrhis.
Det är även kära återseenden och minnen från året då jag själv gick Holma folkhögskolas första odlingskurs, en pilotkurs, då förlagd till Brunnshög i Lund. Då bloggade jag tillsammans med några av mina kurskamrater. Här tre inlägg från
Stadsodlarna i Lund från
augusti 2013:
Jag bloggar som ett sätt att föra dagbok, skapa utrymme för reflektion, samla minnen och dela med mig. I detta blogginlägg samlar jag framför allt inspiration med inriktning mot kretsloppsanpassat byggande och boende. I ett annat inlägg, i en annan blogg, kommer jag att skriva reflektioner kopplade till min roll som lärare.
Vad är permakultur?
”Permakulturdesign används för att planera mänskliga aktiviteter bättre. Till exempel för att tänka igenom hur man kan fånga och lagra den energi som flödar genom systemet i form av sol, vind och vatten. Man strävar efter att bygga nätverk och sluta så många kretslopp som möjligt. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar eller företag.”. (Läs vidare på Wikipedia och Permakultur Sveriges hemsida. )
När jag tänker på permakultur tänker jag att varje sak vi designar ska uppfylla minst tre behov eller syften. Japanska underkläder kan därför vara ett bra exempel på permakulturdesign.
Torsdag: Japanska underkläder och pizza i skogsträdgården
Japanska underkläder och pizza är kanske inte det första jag tänker på när jag tänker på hållbar livsstil och hållbart boende. [foto japanska underkläder kommer]. Men efter första dagen på permakulturfestivalen är det dessa två minnen som jag minns bäst. Dels för att mötet med bagaren Beesham och hans kompanjon Jwan, vid en stor ugn mitt i skogsträdgården är en sådan häftig upplevelse och dels för att underkläderna lockar till både fantasier, skratt och djupare reflektioner kring kultur, mode och hälsa.
Akiko håller en workshop där jag inte är deltagare. Men jag får senare se glada workshopdeltagare visa sina kreationer. [foto]. Denna modell kan tillverkas av dig själv, anpassas för din egen kropp, använda material som du har hemma, t.ex. gamla utslitna lakan, och dekoreras som du själv finner estetiskt eller praktiskt. Den luftiga modellen, utan syntetmaterial, kan bidra till bättre hälsa både för män och kvinnor.
Fredag: Kanin-mosaik och kollektiv tälj-koma
På fredagen har jag valt att gå på ett föredrag med Karoline och Tyco som driver permakulturgården Myrrhis i Danmark. De berättade om sin bostad, sin trädgård och odlingsverksamhet. De bor på ca 900 kvadratmeter stor tomt och brukar därutöver 4 hektar odlingsmark - med dina egna händer. Inga maskiner. På tomten har de en skogsträdgård på 300 kvadratmeter som ger den enorma mängde grönsaker från mars till oktober. De berättar inspirerande hur jorden från början var nästan helt utan organiska ämnen - knappt att betrakta som odlingsjord, mer som ett "odlingsmedium". När de började plantera växter kom insekter och fåglar och den biologiska mångfalden växte. Växtmaterial som förmultnar på platsen bidrar till att jorden binder mer och mer organiskt material. Var tredje år har de tagit jordprover och kan succesivt se vilka effekter deras odlingsmetoder har för jorden. Att odla "regenerativt" är alltså en metod att binda koldioxid från den omgivande luften, en kolsänka som bidrar till att minska halten växthusgaser i atmosfären.
De jobbar enligt "no dig", med täckodling. Ankor patrullerar odlingarna emellanåt för att bekämpa de spanska skogssniglarna. Höns, kaniner och kor hjälper till med gräsklippning och gödsling på den bortre delen av de fyra hektaren odlingsmark. Det blir mjölk och kött till familjen som till stor del är självförsörjande när det gäller mat och dessutom får inkomster från grönsaker, kött och ägg. Parets inkomster kommer från bland annat kurser, erbjuder grönsaker till 30 abonnenter, levererar grönsaker till en micheline-restautrang, bedriver småskalig försäljning av plantor och är med i ett nationell utvecklingsprojekt kring odling och förädling av perenna grönsaker. Då paret väntar en bäbis i höst så kommer de ha stängt för besök det kommande året... Deras hus är byggt av halm och har en finurlig utbyggnad åt norr för förvaring av grönsaker. Utbyggnaden har även ett tak täckt av (ätliga) sedumväxter som dessutom tar hand om en stor del av det regnvatten som faller på bostadshusets tak. Kaninerna bor i stora flyttbara burar. En fyrkant som är nybetad har kort gräs, en annan fyrkant blommar, en tredje har långt gräs, en fjärde har kanske gått i frö. Istället för att vara en enda stor enhetlig grön matta bildar skapar kaninerna en mosaik, en kaninmosaik.
Dagens andra aktivitet är ett samtal om
såkalendern. Inspirerande! Ännu ett verktyg i odlingslådan. Eller ett stöd för att få struktur när det känns övermäktigt med allat som ska göras - skörd ut med pluggplantor, ogräsresning, vattning, ...
Den tredje aktiviteten skriver jag om i ett annat inlägg och en annan blogg - om lärande för omställning.
På kvällen samlades flera och täljde. Jag blev väldigt sugen men var på väg hem. Täljning verkar oerhört smittsamt. Och meditativt. Täljaren Torbjörn kallade tillståndet för tälj-koma. Fredag kväll infann sig kollektiv täljkoma. Jag tänker på de stora krokarna som vi har satt upp hemma i garaget, t.ex. den för att hänga upp vattenslang. Inköpta i stort byggvaruhus, transporterade långt, förpackade i massor av plast. Det är klart jag vill lära mig skapa krokar med samma funktion men av lokala material, som är personliga, vackra, kan anpassas för just mina behov. Och när krokarna av trä tjänat ut kan de bli ved eller komposteras och bli näring till nya växter. Tälj-koma vill jag också uppleva. Jag minns inte ens att jag täljt något mer avancerat än en grillpinne eller barkbåt.
Lördag:
Söndag:
Porträtt
Workshops och föredrag och samtal i all ära, men det är under mötena och samtalen i pauserna som mycket av det spännande händer.
Personer på foto har tillfrågats om det är OK att förekomma på blogg. Hör av dig till mig (Sara Nelson) om du skulle ångra dig, om jag skrivit fel namn eller något annat bör ändras. Porträttfotografierna är de första i fotoprojektet "ögonkontakt" som jag just påbörjat, inspirerad av en resa Lund - Landskrona och utställningen på Landskrona fotomuseum med
John Ahlinders porträtt från 1910-1932.
Den första workshopen jag deltog i leddes av två elever som går folkhögskolekursen
Regenerativ odling och Permakulturdesign. Vi fick en härlig övning där vi enskilt skulle undersöka en plats med ett sinne i taget. Vi började med synen, hörseln och känseln. Om du tycker om känslan av att stå på runda stenar på en strand, varför inte placera några stenar i din trädgård som du kan placera fötterna på?
I en paus före lunch tog jag en promenad i Holma skogsträdgård och mötte Tobias, före detta elev på
Skogsträdgårdskursen, som visade och berättade hur det går till att odla svamp, t.ex. shitake, på stockar av björk. Hål borras i björken. Plugg av kork som legat i en påse med svamp stoppas ner i hålen. Bivax smörjs på toppen av hålet/korken. Hela stocken försänks ner i en damm ett dygn. Stockarna förvaras skuggigt och vattnas vid behov. Svamp kan skördas i 7-8 år.
Vid kvällsmat på torsdagen bjöds jag av Mi att dela hennes vackra utflyktspläd. Det visade sig att Mi sytt denna av ett gammalt rejält tält och tygbitar som en gång varit bland annat kläder. Mi är slöjdare och arbetar med läromedlet Slöjdlexikon. Just nu gratis prova på till 15 september
www.slöjd.nu. (OBS! Bara en prova-på per skola. Så passa på att kolla ihop med kollegor!)
400 grader är det i ugnen. En och en halv minut tar det att grädda en pizza. Bagaren heter Beesham. Hans surdeg är tjugo år gammal. Han har typ 70000 följare på instagram och har just startat en kurs i surdegsbakning via internet med deltagare från hela världen. Läs om Beesham i
Sydsvenskan och följ Beesham the Baker på Instagram.
[Foto]
Beesham har hjälp av Jwan. Jwan kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Jwan berättar att han alltid haft jobb sedan han kom till Sverige, förutom de första tre månaderna. Nu planerar han att flytta till Höör från Hässleholm med fru och barn. Han arbetatar i Höör men frun arbetar i Hässleholm. För barnen skulle det vara bättre att bo här, nära Holma gård, säger Jwan. Mindre stress.
Karoline är initiativtagare till permakulturgården Myrrhis. Som ung älskade danska Karoline att resa. På en av sina resor träffade hon kanadensaren Tyco. Karolines och Tycos (maken, inte hunden) hemsida är full av inspiration. Genom hemsida, böcker och kursverksamhet delar de med sig av sin kunskap, erfarenheter, misstag och andra lärdomar.
https://permakulturhaven.dk/
Helena från Malmö täljer. En spontan workshop hade ägt rum tidigare under eftermiddagen. På kvällen samlades flera och täljde vidare.
Akiko från Osby har jag stött på i många sammanhang. Under festivalen ledde hon en workshop i att tillverka japanska underkläder som ledde vidare till en bejublad modevisning. Akiko nås via
Omställningsbyrån.
Jag hamnade bredvid Karl, Hampus och Håkan när vi åt fredagens goda middag. Jag hade hört om dessa vid lunchen när jag hade sällskap av Lena och Lena från Växjö. Alla när vi en tanke om ett mer hållbart boende, kanske vara med om att skapa någon sorts ekoby eller ekoenhet. Trion på fotot jobbar med visionen om
Grönbo ekoby.
Det finns flera Karin. Denna Karin har haft ansvarat för den galet goda maten under hela permakulturfestivalen. Råvarorna har odlats och skördats av folkhögskolans deltagare. Karin blev jag bekant med då hon engagerade sig för ett odlarpar utanför Lund som förlorade sitt arrende. Filmkollektivet Råfilm gjorde filmen Rävarna i Råby (24 minuter på Vimeo).
